Uj, uj, uj, tänk om …

Gör noggranna anteckningar, nu skrivs det historia, det som händer nu har aldrig hänt förut, hastigheten på nergången kombinerat med den bästa börsdagen någonsin i fredags i USA. Plocka sedan fram anteckningarna vid nästa kris om sådär 10 år (1987, 1993, 2000, 2007, 2012, 2020).

Eller, kanske inte anteckningarna behövs, en av effekterna av det som händer nu kanske är att spelreglerna skrivs om?  Det som händer nu kanske inte är 1929 eller 2007, det är 1929+2007 … Kanske rent av skrivs sista kapitlet i det ekonomiska regelverket från 1987 att varje kris ska bekämpas med mer pengar och lägre räntor, dock så är det oklart om kapitlet slutar lyckligt. Skulle det få ett lyckligt slut så är det en av de största upptäckterna någonsin, allt går att lösa med mer pengar så vi kan sluta betala skatt och alla kan få allt. 

Många har som jobb (politiker, företag, banker, finansvärlden) att säga att allt blir bra, plocka upp DI så kan du läsa att ”nu vänder det”. Skillnaden denna gång är att väldigt många oberoende personer säger att sannolikheten för att det inte blir så är riktigt stor. 

Jag och många med mej tror att oavsett hur väl vi lyckas få stopp på viruset så är skadorna på ekonomin redan stora och det kommer att ta lång tid för ekonomin att återhämta sig. Vem sitter hemma idag och bokar sommarens semester? Den tveksamma har slutat att tänka på den nya bilen och är mer orolig för vad som händer på jobbet. Fiket på hörnet som redan hade det svårt att gå runt får slå igen, kvar är banklånen och en orolig f.d. ägare och en orolig bankir, förbannade leverantörer (och oroliga bankirer) och en hyresvärd med ytterligare en tom lokal (och ytterligare en orolig bankir). Ingen vill starta ett nytt fik för riskviljan har blivit lägre, hos individer hela vägen till multinationella företag.

De senaste dagarna pekar på att riskviljan i den finansiella världen inte bara blivit lägre, den har förvunnit helt. Allt ska bort, en del för att man valt det, många för att de måste, privatpersoner och långivarna kräver tillbaka sina pengar. Allt; aktier, obligationer, råvaror, guld & silver rasar i pris då det finns för få med kapital som tror ”att det vänt”.

De senaste dagarna har aktiviteten från centralbanker och regeringar varit de största någonsin. 500 miljarder kr från Riksbanken till de svenska bankerna, $1.500.000 miljoner från Fed, sänkta räntor, satsningar för regeringar över hela världen (helikopter-pengar i Australien också!), allt för att mildra effekterna och få tillbaka riskviljan. 

Återigen är jag tveksam, vi kan ta Riksbankens 500 miljarder som de i fredags skapade genom några knapptryckningar. Svårt att greppa beloppet men det motsvarar 50.000 kr per person i Sverige (dvs inklusive Zack, Jacky, Nick & Phoenix) men för t.ex. Handelsbanken är detta inte särskilt mycket. Gissningsvis så har Handelsbanken ca 20% marknadsandel i Sverige bland storbankerna och om de tar sin del så ska det ställas i relation till deras balansomslutning 3.600 miljarder, d.v.s. de kan låna ut ytterligare 2,7%. 

Men jag tror inte det är större balansomslutning och högre vinst vd Carina Åkerström tänker på idag under löprundan, hon är nog väldigt orolig för alla befintliga lån de har och om den dagliga finansieringen de behöver göra kommer att fungera smärtfritt de närmsta månaderna. Kanske Riksbanken har rätt när de skrivit otaliga rapporter de senaste 10 åren om att svenska bankväsendet har en systematisk risk i att ha väldigt korta men billiga finansieringstider. Och även om Handelsbanken är den mest välskötta och konservativa banken i Sverige så har de för varje utlånad 1.000-lapp själva lånat upp 950 kr. Det krävs inte särskilt många konkurser i kombination med lägre priser på säkerheterna för att det egna kapitalet ska försvinna.

Om det inte slutar lyckligt, hur kommer krisen som just startat att spela ut? Det ju omöjligt att veta men jag gör ett försök ändå 😊, mest för att jag är förvirrad just nu och behöver skapa en ny plan och den kan ju lika gärna utgå från ett ”worst case” scenario. Blir ”allt bra igen” så löser sig mycket av sig själv, då det är bara att köpa Microsoft och Tesla igen.

Hur det ser ut efter ett ”worst case” scenario får jag återkomma till, har inte förmågan att tänka på det just nu.

Bakgrund

Först en re-cap om hur vi hamnat här.

Kraschen utlöstes av corona-viruset men hade hänt i vilket fall som helst, kanske inte nu men i närtid (skriver han som väntat sedan hösten 2016 …) Viruset kan göra krisen djupare och snabbare, eller tvärt om, ingen vet men ”alla” kommer att säga att det var virusets ”fel”.

Efter att pengars koppling mot guldet försvann 1971 så händer det något i världen, först sakta, sen fort. 

Från att ha sparat för att kunna köpa en bil och amortera på huset till idag då man på några minuter kan låna en årslön för att konsumera eller betraktas som en dålig kund av banken för att man vill betala av på huslånet. Alla har lånat: privatpersoner, företag och stater och vi slår nytt rekord i skuld varje år, från ca 100% av världens BNP 1971 (hittar tyvärr inte källan) till nu senast 322%. 

Demografin i västvärlden vänt, de tidigare många unga har blivit gamla som de färre unga ska försörja. När de många gamla inte handlar så mycket längre och många produkter blivit billigare för att de importerats från länder med billig arbetskraft så har inflationen sjunkit. Samtidigt så har det hänt något med produktivitetsutvecklingen, tidigare så blev vi bättre över tid på att göra saker men inte längre i samma takt. Allt detta har gjort att ekonomin inte utvecklats som alla hoppats på.

Låg inflation, lägre ökningstakt på BNP och korta räntor på permanent lägre och lägre krisnivåer har satt press på de viktiga långa räntorna, så till den grad att 1/3 av världens skulder har negativ ränta, något som ingen hade hört talas om för några år sedan eller på ett trovärdigt sätt kan förklara hur det fungerar.

Sparande har alltid byggt på att man fått ränta på sina pengar och för några få riskvilliga att investera i aktier. Efter 1971 har det skett en explosion i finansvärlden. Från en bas i in- och utlåning av pengar och finansiering av investeringar i reala tillgångar som vägar, fabriker och bostäder till ett oöverskådligt extremt komplext system med swapar, CDS, CLO, sälja volatilitet, repor, carry trades, passiva investeringar och ETF. Och alltid med belåning, investera 2.000 kr och låna ytterligare 8.000. En del av de finansiella produkterna för att finansiera investeringar, men mycket bara för att tjäna pengar.

Vi som privatpersoner har tvingats in i denna värld, 0% ränta på bankkontot och staten som till delar tagit bort sin hand från vårt viktigaste sparande, pensionen. Och såklart lite girighet, vem vill inte vara med på Teslas resa från $200 till $900 på några veckor? Fast såklart gäller det bara oss som haft sparpengar och äger sin bostad, många har stått utanför och inte fått del av ”vinsten”.

Med 10% mer pengar varje år i en ekonomi som växt med 2-3% med nästan 0% ränta så har ”alla” velat investera och drivit upp priserna på fastigheter, mark, aktier, konst osv. och skapat ”the bubble of everything”. Riskviljan har varit enorm, TINA (”There is no alternativ”) har gällt och ”alla” har varit säker på att centralbankerna räddar varje dipp med mer pengar och lägre räntor. Tills förra veckan …

Nuläget

Den 19 februari gjorde S&P500 all time high och den 20 hände något. Kanske var det bilderna på tomma gator i Wuhan och insikten om att både efterfrågan och utbudet av varor och tjänster skulle påverkas, varken lägre räntor eller mer pengar kommer att hjälpa på kort sikt.

Men det var först i torsdags den först riktiga paniken infann sig, de högt belånade och de som behöver betala ut pengar löpande (pensionsfonder och försäkringsbolag) sålde av allt för att få likvider och såklart de som inser/tror att detta bara är början. I torsdags förlorade alla pengar, t.o.m. världens mest likvida investering, 10-åriga amerikanska statsobligationen sjönk i pris (räntan upp) då det fanns fler säljare än köpare. Alla aktier gick ner, olja, guld, företagsobligationer och Bitcoin (huva …), en del mycket, annat jättemycket.

Jag ser på forum och Twitter att många tror att detta var botten men det tror inte jag. Den dagen som man stänger tunnelbanestationen på Wall Street kommer att bli värre och insikten av omfattningen av viruset och en allmänt mindre riskvilja kommer att göra att det är flera år tills det vänder på riktigt.

Världens centralbanker gör det de gjort vid varje kris sedan 1987, skapar mer pengar och sänker räntor, i en takt vi aldrig sett innan. Men det biter inte, investerare är smarta och inser att det som krävs är stora åtgärder från staten i form av stöd och investeringar vilket ”alla” är säkra kommer att komma men det tar tid då det är en politisk process. Och osäkerheten finns om ens det kan få ekonomin att vända fort.

Worst case scenario

Nedan min gissning på vad ett worst case scenario skulle kunna bli, hoppas att detta är helt fel …

• Två år tills vi nått botten och ekonomin vänder
• Arbetslösheten går från dagens 7% till 12%
• Priset på aktier har då fallit lika mycket som börskraschen 1929 – 1933, 80% ner från toppen, d.v.s. vi ska ner ytterligare 50-60%. Bland dessa finns många som gått -100%, annat klarar sig med -25%. Största uppgången under dessa två år +20%

Kursutvecklingen på Wall Street oktober 1929 till mars 1934

• Råvarupriserna faller de första två åren för att sedan stiga kraftigt då utbudet sjunkit snabbare än efterfrågan. Olja, naturgas och koppar blir de stora vinnarna
• Alla valutor faller kraftigt mot dollarn, en dollar kommer att kosta 13 kronor
• Räntor på statsobligationer kommer att delas upp i två grupper: Sverige, Danmark, Nederländerna, Tyskland och USA kommer att negativa räntor och inte några problem att öka statsskulden. Club Med, d.v.s. Italien, Frankrike, Spanien osv tillsammans med råvaruberoende västländer som Kanada och Australien kommer att få betydligt högre räntor än idag. Japan & Kina? Ingen aning.
• Räntorna på företagsobligationer går upp kraftigt och många junk bonds kommer helt att sakna pris då ingen vill äga dem. Detta kanske är den enskilt största problemet men delvis löst av centralbankerna
• Fastighetspriserna går ner 25-30%, både bostäder och kommersiella fastigheter
• Alla övriga tillgångar som lyxbilar, klockor, konst, husbilar, sommarstugor går ner med 60%
• Statskulderna i alla världens länder går upp kraftigt (de som kan låna …)
• Centralbankernas balansräkningar går upp 500%, de köper alla typer av finansiella tillgångar med nyskapade pengar: obligationer (stats- och företag) och aktier. Vissa centralbanker köper statsobligationer direkt av staten (som man bl.a. gjorde i Tyskland på 20-talet, just nu i Venezuela)
• Inflationen är först låg, rent av deflation, för att sedan stiga kraftigt
• I slutet av perioden, stora diskussioner kring vad som händer om centralbankerna helt enkelt skriver av sina tillgångar, dvs staten behöver inte betala tillbaka det de lånat (nu börjar det bli krångligt …)

Så kortfattat för en privatperson: skulderna är kvar men värdet av tillgångarna ner med sisådär 50%. För många är detta inget problem, t.ex. en yngre sjuksköterska i hyresrätt men många som haft det bra på 2010-talet får det riktigt jobbigt.

Våra investeringar

Citatet från Mike Tyson – “everyone has a plan until they get punched in the mouth” passar utmärkt men jag har nu passerat förlamningsstadiet då jag insåg att det är väldigt, väldigt svårt att förutse sådant som aldrig hänt innan. 

Guldet är ner ca 1% i år men 10% från toppen för några veckor sedan och sannolikheten är stor att det fortsätter ner, alla säljer allt, inklusive guldet. Det går mycket rykte om att det köps stora mängder fysiskt guld men först måste antalet terminskontrakt minska, idag går det ca 60 kontrakt på varje leverans (skrev om det här). Ingen aning vad detta tar vägen på kort sikt men är 99,1% (0,1% mer än för någon vecka sedan 😊) att guld är den tillgången som kommer att gå upp oavsett vad som händer.

Guldgruvorna i GDXJ är ner 50% på tre veckor … och jag är minus på investeringen för första gången., fem års ägande utan avkastning. Långsiktigt tror jag det blir bra men jag är mitt uppe i att byta aktier mot köpoptioner istället och går det som jag tror så byter jag tillbaka när det vänt. Fördelen med optioner är att nedsidan är begränsad till vad jag köper optionerna för medan vi får vara med om det vänder.

Samma med uranet, surt att jag varit så obeslutsam.

Ränteinvesteringarna går riktigt bra även om TLT backat lite de senaste dagarna. Optionerna löper inte ut förrän om minst ett år så går USAs korta och långa räntor ner till 0% som jag tror så kommer detta att bli ännu bättre.

Credit spreadarna ökar snabbt och precis som jag hoppades så är HYG ner 10% men jag tror att detta bara är början, kan bli riktigt bra även om jag är väldigt kluven, betyder att worst case scenariot händer.

Nästa vecka börjar planeringen för nästa fas. En del i detta kommer att vara dagligt bottenfiske, lägga in köporder på halva priset för t.ex. Atlas Copco för att plocka upp dem när det uppstår ”air pockets” på köpsidan, vet dock inte om detta fortfarande fungerar i robotarnas tid.

En annan del är att jag tänkte sätta upp någon typ av uppföljning ”worst case scenario”, återkommer när jag har något.

Några grafer

Den viktigaste först – creadit spread mellan amerikansk 10-årig ränta och junk bonds, den har fullständigt exploderat det senaste dagarna. Ett tecken på att riskviljan är helt borta.

De långa amerikanska räntorna har stigit under veckan, antingen för alla säljer allt eller så har de stora investerarna sniffat upp att det är inflation är på gång, varken eller är något positivt i dagsläget.

Bitcoin – snart den 9 maj!

Varje morgon när jag ska titta på Bitcoin-kursen så har jag samma känsla – förväntansfull men nervös - upp 10% eller ner 10%? 

Och senaste veckan var ännu mer nervöst, kommer Bitcoin att rasa tillsammans med aktier, råvaror, guld och räntor?

Visst, Bitcoin var ner 7% förra veckan men jag skulle nog säga att det var en alldeles vanlig Bitcoin-vecka, inget som sticker ut alls. Jag tror detta var riktigt viktig för Bitcoin då den visade att Bitcoin-priset är fortsatt okorrelerat mot finansmarknaderna, gissningsvis något som många ”vanliga” investerare la märket till.

PlanBs ”stock-to-flow”-modell (S2F) har spelat en stor roll för min del för att minska nervositeten och Digitalik.net hemsida med live-uppdateringar är som jag skrivit tidigare riktigt bra. Just nu är S2F multipeln 25,5 dvs årstakten för skapandet av nya Bitcoin har under de senaste 10 dagarna varit ca 3,6% och denna siffran sjunker inte så mycket förutom vid halveringen av blockbelöningen.

Modellpriset beräknas som (USD) = exp(-1,84) * SF ^ 3,36, dvs idag $8,478, ganska exakt vad priset är idag. Vill man ha mer matematik kring korrelation, cointegreringen m.m. finns btconometrics.com sedan några veckor. Jag litar på Nick när han skriver att S2F-modellen är intakt, förstår väldigt lite av vad han gör.

Logaritmisk y-axel, lila serien S2F modellpris som är ”hackigt” historiskt då blocktiden varierar, den andra serien är priset och färgen på punkten visar på tiden tills nästa halvering.

Blockbelöningen halveras vart 210.000 block och den 9 maj (!!!) ca kl 22.55 är det dags för tredje halveringen, denna gången från 12,5 BTC till 6,25 och stock to flow hoppar därmed upp till 50 och modellpriset till ca $90.000. Tittar man på förra halveringen 2016 så tog det ca 1 år innan priset var tillbaka på modellvärdet, riktigt spännande.

PlanB har något annat på gång, en prognos på lägsta priset sista dagen i månaden men han har inte gett ut några detaljer för hur han beräknar det. I början av februari skrev han att priset siste februari skulle vara över $8.200 vilket var rätt och igår skrev han att hans prognos för siste mars är att BTC står över $8.600. Eftersom det han hittills har gjort har varit banbrytande kanske han har hittat något här också.

Nyheter från Bitcoin-världen

Bitcoin-bank

Den delstat I USA som ligger längst fram i att anpassa lagstiftningen till Bitcoin är – Wisconsin! Japp, denna nästan helt okända delstat i mellanvästern är på väg att bli USAs centrum för Bitcoin. 

Nu har delstatskongressen beslutat om lagar som gör det möjligt att skapa en Bitcoin-bank som uppfyller alla banklagar och är fullt ut reglerad. Och första banken, Avanti Financial Group, har redan påbörjat tillståndsprocessen och räknar med att ha banktillstånd om ca ett år. 

Som jag uppfattat det kan man dela in USAs banksystem i tre nivåer, storbankerna som är knutna till Federal Reserve, ”andra” banker och längst ner finansinstitut. Avanti skulle då finnas på nivå två medan BlockFi som jag skrev om för någon månad sedan är nivå 3. 

En av grundarna till Avanti, Caitlin Long, sa i en podd att en godkänd Bitcoin-bank kommer att göra att alla institutionella investerare kan äga Bitcoin. Hon pratade även om att hotet om att förbjuda Bitcoin är mycket svårt att genomföra och osannolikt, hon ser betydligt mycket mer aktivitet på andra hållet där man underlättar för anpassningen till Bitcoin.

Digitala identiteter

Microsofts, Accenture, IBM och ett 50-tal andra bolag jobbar sedan två år i ett open source-projekt, ION, för att skapa digitala identiteter (DID) som bygger på Bitcoin. Det dyker inte upp särskilt mycket lättillgänglig information och går man in på hemsida för stiftelsen bakom projektet, Digital Identity Foundation, så blir det svårt.

Såhär har jag uppfattat det (lagom mix av vad jag förstått och killgissningar)

• Man kommer att ladda ner en app som genererar en publik och en privat Bitcoin-nyckel
• I appen så lägger man in all personlig information: personnummer, adress, utbildningar, bilar man äger, alias man vill använda osv och klassar dem i säkerhetsnivåer. Allt sparas krypterat i en blockkedja som på något sätt är kopplat till nycklarna på Bitcoins blockkedja
• Säkerställandet att ”du är du” sker genom ett digitalt sigill, i Sverige utställt av t.ex. Skatteverket. Gissningsvis kommer detta sigill att ha mycket hög trovärdighet medan andra kommer att ha lägre
• Informationen du lagt upp verifieras med hjälp av bekräftelser från skolor och universitet, arbetsgivare, Trafikverket, Lantmäteriet osv som också är verifierade med sigill

Din digitala identitet kommer att fungera som BankID * 1.000:

• överallt där man idag har ett användarkonto kommer man att logga in med sin DID, ibland med sitt namn, ibland med något av de alias man skapat
• man väljer själv vika delar av informationen man delar med sig av och eftersom ”allt” om mej kommer att finnas på ett ställe (”digital twin”) så kommer många nya kopplingar mellan tjänster att kunna skapas (några kokboksexempel: ”bilen jag äger är servad och reparerad vid de här datumen”, ”vårt hus har målats om med detta färgnummer”, ”jag har tränat såhär”)
• möjliggör digitalisering och delning av det som är fortfarande är ”analogt/elektroniskt” som sjukjournal samtidigt som det kommer att göra ”all” personlig information gränslös
• enklare att säkerställa att information är korrekt, tex. arbetsgivarna kan sluta kontroller om dina betyg och referensers är äkta (stort problem utanför Norden), trollkonton kan komma att försvinna

och mycket mer.

I en intervju med Microsofts chef för området sa han att det är ett affärsmässigt beslut att satsa stora belopp och resurser i open source projektet, på samma sätt som de jobbar med Linux. Gissningsvis så har de väldigt svårt att få ihop alla användarkonton, det är bara att logga in på Microsoft så är det minst sagt rörigt. Känns som Microsoft är en viktig del i att rulla ut DID, de kommer att kunna ”tvinga” alla med Microsoft-konto (flera hundra miljoner (?)) och sedan kommer det nog att expandera kvickt både bland tjänster och nya användare.

Jag tror DID kommer att bli en mycket viktig komponent på internet, alla och allt kommer att kopplas mot DID, på ett säkert och enkelt sett. Och så är det spännande att se att det bygger på Bitcoin, världens säkraste databas, en av de första utav troligtvis 1.000-tals applikationer i framtiden, ”Bitcoin – the operating system of internet of value”.  

Digital assets

EU-blockchain forum har lämnat en rapport kring ”digital assets”, som vanligt är de väldigt positiva (precis som med t.ex. DID) och i denna rapport förekom Bitcoin 9 gånger (typ 0 i de andra rapporterna). 

För min del innehöll inte rapporten några direkta nyheter:

• väldigt mycket av våra tillgångar går att digitalisera: bevis för att man äger fysiska tillgångar, finansiella tillgångar (aktier, obligationer, ränte-swappar osv), immateriella tillgångar som patent, musikrättigheter
• mycket stora vinster i att digitalisera; säkrare, snabbare och billigare
• många hinder på vägen, främst måste lagstiftningen uppdateras och skatteregler ses över och sedan skapa en smidig övergång från dagens sätt till det nya
• banker tycker detta är en riktigt dålig idé
• för att få ut full effekt av ”digital assets” behövs digitala pengar och för rapportskrivarna är det lika med centralbanksutgivna pengar (här nämner de inte Bitcoin …)

Skulle vara riktigt intressant att veta hur många och vem som läser deras rapporter och om deras arbete spelar någon roll. Även om de inte vågar titta på Bitcoin så är rapporterna bra, beskriver på ett bra sätt vad som är på gång men jag har en känsla av att vi är en liten exklusiv grupp som läser rapporterna.

BIS (Bank of International Settlements, centralbankernas centralbank) har satt upp en liknande organisation och de släppte sin första rapport förra veckan ” Shaping the future of payments” som fått mycket uppmärksamhet, har dock inte läst den än.

Riksbankens e-krona

Det skrivs väldigt mycket om Riksbankens e-krona, både i crypto-världen men även i utländsk finanspress, antagligen för att Riksbankens förtroende är stort och att projekt ligger längst fram jämfört med övriga centralbanker. Tyvärr är det mesta som skrivs tunt, mest en lägesrapport utan djupare funderingar kring hur det ska fungera, påverkan på t.ex. vanliga banker och hur det ska rullas ut.

För någon vecka sedan kom nyheten att Riksbanken valt blockkedjan R3 Corda för piloten. Corda har funnits sedan 2015 och är bankernas försök att skapa en egen blockkedja. Genom åren så har det varit många avhopp och nystarter med tveksamma framgångar. Även om de säger att Corda är open source så är många tydliga med att så är det inte, Cordas utveckling bestäms av storbankerna och utvecklas av bl.a.  Accenture och blockkedjan finns på Amazons servrar. Projektet tickar nog noll av Bitcoins egenskaper.

Men det kanske fungerar bra för e-kronan, är i alla fall spännande att följa.

Månadens siffror

Priset på Bitcoin ner några procent men det känns som mycket mer, jag trodde vi sett 4-siffriga tal för sista gången men så var det inte.

Volatiliteten är låg om man jämför med tidigare år, i alla fall när man tittar på priset som CoinMarketCap rapporterar som dagligt slutpris. Många gånger när man tycker det händer mycket så är det intradag, kanske borde jag på något sätt kontrollera om dessa rörelser under en dag är ungefär samma som tidigare.

Nu har jag några veckors data över antalet Bitcoin-adresser och det ser bra ut, växer med ca 30% i årstakt.

Och hash raten gjorde all time high i söndags, miners tror på ökande Bitcoin-priser som mer än väl ska kompensera för den halverade block-rewarden.

Ingen dag under 2020 med >10% nergång

Finansvärlden har blivit överens!

Till slut så klarade inte aktieinvesterarna av att hålla kvar vid tron på att världsekonomin ska vända kraftigt uppåt i q2.

Väldigt många ekonomiska indikatorer ser ut som nedan, här industriproduktionen i USA; botten 2016, massvis med stimulering av världens centralbanker och skattesänkningar i USA som gav effekt under 2017 för att sedan vända neråt igen 2018. Som jag skrivit om i de två senaste inläggen så började aktiemarknaden se en vändning i ekonomin i september förra året medan den tre gånger större räntemarknaden var minst sagt tveksam.

Vi kommer aldrig att få svar på frågan om ekonomin och företagsvinsterna skulle vänt i q2, corona-viruset kommer att se till att det inte blir så.

Det händer mycket precis nu:

• alla aktier faller kraftigt (igår föll alla ca 100 aktierna jag följer förutom MyFC, ett mikrobolag i Sverige som hyr ut batteripack till mobiler (!), har aldrig haft några intäkter …)
• räntorna i USA, Tyskland, Sverige och några länder till faller mycket
• räntorna i Italien, Spanien, Portugal stiger
• creadit spreads för junk bonds stiger
• råvaror som olja och koppar sjunker kraftigt
• dollarn hoppar upp och ner i värde men trenden är dyrare (många med lån i dollar utanför USA drabbas)
• inköpschefsindex sjunker, nu på morgonen kom det kinesiska PMI (purchase manager index), på samma nivå som 2008

Raset på världens börser är stort och snabbt men vi startade på extrema nivåer så vi är ”bara” tillbaka till topplinjen i OMX30-bilden jag använt i flera år.

Alla tillgångar faller i pris så har man inte stått utanför marknaden helt eller varit till 100% positionerad för nergång så har den senaste veckan varit smärtsam.

Svenska räntan: små tal kring 0 ger stora procentuella siffror.

Till och med guldet har gått ner under veckan och är ner 1% i kronor för året, ”alla” är överens om att högt belånade investerare är tvungna att sälja allt inkluderat guldet för att klara av att betala tillbaka t.ex. lån till aktier där de ligger på minus. På lite längre sikt är samma ”alla” överens om att guldet kommer att gå upp.

Jag förstår på ett sätt att det inte spekuleras i effekter av corona-viruset i media och bland investerare, ingen normal människa vill stå med skylten ”världen kommer att gå under”. Men när tillräckligt många i förhållandevis tysthet fattar beslutet om ”risk off” så går det fort, oroväckande fort, nedåt.

Ingen vet omfattningen och konsekvenserna av viruset men jag tror att många fått sig en rejäl tankeställare de senaste dagarna när man sett bilder av tomma torg och kaffer i Milano, hör om stängda skolor i Japan, fler länder med smittade, fabriker som får stänga för att de saknar material osv.

Effekterna på ekonomin kommer med stor sannolikhet att bli stora även om man får stopp på viruset de närmsta veckorna: människor slutar handla och kan inte jobba, företag med svag balansräkning klarar inte likviditeten, från mikrofirmor till stora världsföretag, vilket leder till att bankerna får problem osv. Och senast bankerna slutade lita på varandra gick det precis som nu fort nedåt.

Som en anekdot så twittrade en anonym finanschef på en internationell hotellkedja att deras bokningar var ner 40% mot förra året, det krävs nog inte många månader innan detta kommer att ställa till rejäla problem för företaget. Eller bilförsäljningen i Kina som är ner 92% jämfört med förra året. Och detta i en världsekonomi som med stor sannolikhet redan var på väg nedåt.

Det finns flera tecken på att det som drivit på börsen uppåt har vänt nedåt:

• Systematiska modeller säljer: volatiliteten mätt som VIX upp 400% på en vecka och trenden kraftigt neråt, vissa tecken på att det är lite likviditet i finansmarknaderna (risk off från de som lånar ut)
• Investerare med belåning måste sälja, s.k. margin calls eller väljer att minska sin exponering för att minska risken
• Aktieåterköpen minskar eller har helt avstannat
• Privatpersoner säljer och drar tillbaka pengar från marknaden, t.ex. var uttagen från EFTen HYG som investerar i junk bonds det största på flera år

Frågan är den samma som vanligt – vart är vi på väg?

På en punkt är alla överens, inom några dagar så kommer centralbankerna att komma in med stimulanser; sänkta styrräntor, mer likviditet, riktade paket mot bankerna osv. Hong Kong tog ett första ovanligt steg igår, de beslutade om så kallade helikopter-pengar, alla personer i HK får 12.000 kr, allt för att få igång ekonomin.

Bilden nedan visar S&P500 igår i 5 minuters-intervall, kurserna steg 4% på 25 minuter när Feds ordförande höll ett anförande som kan tolkas som att de kommer att sänka räntan inom kort.

Men frågan många ställer sig – kommer stimulanserna att hjälpa? Hur många personer övervinner sin rädsla för corona-viruset för 1% lägre ränta på den nya bilen? Kan ännu mer pengar och ännu lägre räntor, nu $14.000.000.000.000 med negativ ränta, få igång ekonomin?

På kort sikt tror jag att aktiemarknaden kommer att fortsätta att reagera positivt på stimulanserna men sen är jag mer tveksam, det beror helt på omfattningen av spridningen av viruset och hur stora störningarna är i ekonomin. Skulle aktiemarknaden inte stiga på stimulanser så blir jag riktigt orolig, då har vi passerat punkten jag skrev om här då förtroendet för centralbankerna har tagit slut.

Våra investeringar

Jag är övertygad (99% …) om att priset på guld kommer att fortsätta upp under lång tid. Kan bli en dipp om börsen fortsätter sin nergång men jag tror att det kommer att stiga fort när det väl vänder. Guld har varit en ”safe haven” de senaste 5.000 åren och jag tror inte det är annorlunda denna gången.

Samma för guldgruvbolagen men de senaste två dagarna har varit hemska -20% för GDXJ där årets uppgång mer än väl raderades ut. Utöver aktier så har jag även börjat köpa köpoptioner i GDXJ och det kommer jag att fortsätta med, här gäller BTFD (”Buy The Fucking Dip”).

Länge sedan jag skrev om uranet, mest för att det händer absolut ingenting. Aktiekurserna har stabiliserats men följer marknaden i stort och Cameco är precis som de varit de senaste åren positiv om framtiden … Men någon gång måste väl uranpriset vända uppåt?

Min senaste spekulation i aktier var framgångsrik! Jag sålde mina optioner i Microsoft med stor vinst och använde en del av vinsten till en ny position som jag sålde på rasets första dag med en liten förlust. Ibland har man tur.

Jag har sedan slutet av januari köpt mycket optioner i sjunkande amerikanska räntor, både den korta räntan genom Eurodollar-terminer och ETF TLT med löptider på 10 år och uppåt. Båda positionerna är upp ca 150% och det är ungefär ett år till lösendagen. Har lite paus i köpandet för tillfället, räntorna har gått neråt riktigt fort de senaste dagarna och det brukar bli en motreaktion någonstans på vägen men jag tror att räntorna går mot 0% det närmsta året.

Det jag funderar mest på just nu är om det är dags att ta en större position i att junk bonds kommer att falla i värde och räntan för dem att gå upp.

Med sämre ekonomi i världen kan

• Fler bolag får ratingen ”junk” (eller ”high yield” som är den korrekta termen) vilket gör att utbudet av junk bonds kan öka och driva upp räntan och ner värdet på obligationen
• Bolag klarar inte av betalningarna av ränta och återbetalningar och obligationen faller i värde
• Riskaptiten från investerarna går ner, kapital plockas ut alternativt att man vill ha högre ränta

Nedgången kan gå kvickt och många som äger t.ex. ETFen HYG inser inte att det finns en stor risk i att ETFen handlas på vanliga börstider medan de underliggande innehaven till stora delar är illikvida i det korta perspektivet. Tar många ut pengar som igår och det sedan tar ETFen sådär 30 dagar att bli av med samma mängd obligationer så finns det en stor risk för att ETFen inte kan betala tillbaka pengarna som investerarna behöver vilket kan skapa en negativ spiral med mer säljande.

Det som talar emot en uppgång i räntorna i junk bonds är mer likviditet från centralbankerna. Det kan locka många att låna för 0,5% och sedan köpa junk bonds med 4% ränta.

Jag har ju redan en position i HYG, den lite mer avancerande affären jag skrev om förra gången med vinstprofil enligt nedan. Priset på HYG från högt till lågt på x-axeln och vår vinst på y-axeln.

Idag står HYG i 86 och jag hoppas att den ska sjunka under 71 (-17%) innan den 18 december. Nettot av min sålda säljoption (intäkt) och köpta säljoption (kostnad) är en utgift på $82 men min maximala förlust är $730 dollar om HYG står i 76 i december. Jag kommer att stänga positionen tidigt om inte HYG gått ner de närmsta 6 månaderna så jag inte är nära maxförlusten. Om HYG går ner under 71 blir ju den procentuella vinsten stor kvickt, jag har ju bara satsat $82. Idag är värdet av positionen $88, alltså så följer optionspriserna varandra väl.

Det kan bli en öknig av ovan och/eller rena säljoptioner, vi får se lite vad som händer de närmsta dagarna.

Avslutningsvis – känns rätt tungt när jag tänker på konsekvenserna om man inte får stopp på viruset, lika delar på de om drabbas (vilket kan bli vi!) som de ekonomiska konsekvenserna. Har ju länge sagt att det är OK fär en familj att vara högt belånad så länge som man är frisk, har jobb och inte skiljer sig och exakt det samma gäller för världsekonomin. Världens skulder gjorde precis all time high, viruset, lågkonjunktur där många kan komma att förlora jobbet och USA håller på att skilja sig från resten av världen. Inte bra … Låt oss hoppas man kvickt får stopp på spridningen och att de ekonomiska skadorna är begränsade!

Några viktiga grafer

USAs 10-års ränta på all time low

2y10y spreden upp för 2-årig ränta faller snabbare än 10-åringen

Hela USAs räntekurvan har gått ner under veckan, gissningsvis rekord

 
”5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate”, dvs vad är inflationen under 5 år, 5 år från idag, dvs år 2025-2030, fortsätter ner.

Credit spreads på junk bonds på väg upp

Och svenska räntan på väg ner

Aktier mot räntor - finansvärlden är kluven

OMX30 är upp 3,5% sedan förra inlägget för knappt en månad sedan, OMX30 gör all time high när jag skriver detta medan de långa räntorna är ner något lite, både i Sverige och USA. Normalt sett så går räntorna upp när aktier går upp, mer om det nedan.

Samtidigt så domineras nyheterna av BNP-siffror för världens länder med ännu lägre utfall än de nerskruvade prognoserna, senast idag Japan med en nergång med -1,6% mot prognosticerade -0,9%, förra veckan Tyskland, Italien, Frankrike, Mexiko, Indien. Och på detta coronaviruset med 700 miljoner människor i karantän i Kina där utöver det mänskligt tragiska är i princip omöjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna när nästan ingen jobbar.

Aktier

I den mån kommentatorerna ger någon förklaring till uppgången för aktier så är det fortfarande vändningen i inköpschefsindex och då främst orderingången med analysen ”botten är passerad”. 

Svenskt inköpschefsindex används av många som en proxy för stora delar av världen.

Corona-viruset kommer inte att påverka ekonomin, varken i de drabbade länderna eller följdeffekterna av minskad export från Kina, allt kommer att kompenseras direkt när spridningen är under kontroll är den vedertagna sanningen. Så kan det ju bli men jag fattar inte hur de tappade arbetstimmarna ska kunna tas igen, minst 3 förlorade veckor borde ju vara omöjligt att ta igen, men vad vet jag. 

I realiteten är det samma tre parametrar som jag skrev om här som driver på aktiekurserna:

• Likviditet – aldrig i historien så har amerikanska Fed ”skapat” så mycket pengar per månad som det senaste halvåret (skrev om bakgrunden här). Är en ganska stor debatt om hur dessa pengar når aktiemarknaden där en del tror att det är ”placebo-effekt”, dvs bara vetskapen att det injiceras pengar i finanssystemet driver på medan andra tror att repo-lånen går direkt in på aktiemarknaderna med logiken ”var ska de annars ta vägen?”
• Volatiliteten är inte på rekordlåga nivåer men varje spik ser många som en möjlighet att ”investera” i minskad volatilitet, har ju varit mycket lönsamt 99% av tiden de senaste 10 åren

• Trenden är definitivt positiv

När man går ner en nivå i analysen av S&P500 ser det dock inte ut som man förväntar sig, det är i princip bara en handfull bolag med Microsoft och Apple i spetsen som går upp rejält. Och Tesla såklart också men de är relativt små och påverkar inte index i någon större omfattning. Nedan en bild från det utmärkta verktyget koyfin.com som visar hur respektive sektor gått senaste tre månaderna med teknologi (XLK) i topp +18% på tre månader medan energi (XLE) i botten med -5%, en effekt av kraftigt lägre oljepriser.

Microsoft och Apple utgör 40% av XLK och båda har liknande kursutveckling, Microsofts senaste året nedan, upp ca 72%, P/E 32 på historisk vinst, förväntad vinstökning på 13%, 10% och 16% de närmsta åren vilket ger ett prognosticerat P/E 25 för 2022. 

Tittar man på alla prognoserna för S&P500 så är P/E-talet på rekordnivåer, d.v.s. förväntningarna på vinsttillväxten har aldrig varit större. Då ska man ha med sig att Q4 var vinsttillväxten -7,5% för ”S&P495”, dvs. för bolagen i S&P500 minus Microsoft, Google, Apple, Amazon och Facebook.

Avslutningsvis en liten anekdot från aktievärlden. Igår på Twitter skrev en anonym hedgefondförvaltare att uppgången är jättejobbig då det är ”de dummaste av dummaste” som driver kurserna uppåt. I ett förtydligande så utvecklade han det med att uppgången kommer från privatpersoner utan kunskap som köper det som gått upp mest helt utan kunskaper och analys: Tesla, Microsoft, Apple osv.

Räntor

Räntorna signalerar en helt annan ekonomisk bild vilken som bäst kan tolkas som avvaktande.

Jag skrev ganska utförligt om räntor i oktober 2018 (liten klapp på axeln då mina spekulationer i slutet har hänt). En liten ”re-cap”:

• Räntemarknaderna är ca 3 gånger större än aktiemarknaden
• Finns oändligt med olika räntor men de amerikanska statsobligationerna är de viktigaste, den amerikanska 10-åriga räntan används ofta som den ”riskfria räntan”
• De korta räntorna styrs av centralbankerna medan de långa räntorna är summan av de korta räntorna, inflationsförväntningarna och en riskpremie (eng term premiums), ibland beskriven som förväntad tillväxt 

MacroVoices och intervjuerna av Jeff Snider är en riktig guldgruva för att lära sig förstå räntor och den finansiella infrastrukturen i form av Eurodollar. I senaste intervjun med Jeff så gick han igenom hur räntekurvan på amerikanska statsobligationer utvecklats sedan i september förra året. Räntekurvan, dvs man tar räntorna för alla löptider på statsobligationerna, 1 månad upp till 30 år, i samma graf och jämför hur de ser ut vid olika tidpunkter.

Den övre orangea linjen är de amerikanska räntor för ett år sedan, 1-månaders låg på 2,4% vilket som vanligt var samma som Feds styrränta och 10-åringen låg på 2,7%. Spreaden mellan t.ex. 3 månaders och 10-åringen (3m10y) var låga 0,24% som kan tolkas på (minst) två sätt:

• inga förväntningar på inflation eller tillväxt de nästkommande 10 åren eller
• de korta räntorna är för höga

Det troliga är väl en kombination av båda.

Den grå linjen är ca ett halvår senare. Fed hade då sänkt sin styrränta en gång och aviserat att den skulle sänkas en gång till i mitten av september vilket sänkt de korta räntorna samtidigt som de långa sjunkit kraftigt tillsammans med aktiemarknaderna, USA och världen var på väg mot lågkonjunktur med lägre tillväxt och kanske rent av deflation (sjunkande priser) p.g.a. överkapacitet.

Det var nu, i början av september, som räntor och aktier gick åt olika håll: aktiemarknaden började se en vändning i konjunkturen, dels i inköpschefsindex men även en normalt förväntad effekt då Fed ”skapar nya pengar” som tidigare har ”boostat” ekonomin med ca 6-9 månaders fördröjning.

Räntemarknaden har varit betydligt mer försiktig, till delar rent av negativ. De korta räntorna har fortsatt ner då Fed sänkt ytterligare en gång för att stimulera ekonomin och de långa har sjunkit några tiondelar. 3m10y-spreden är 0%, upp något efter att varit negativ under delar av senaste halvåret.

Analysen av spreaden blir samma som ovan, räntemarknaden ser varken inflation eller tillväxt, då hade de långa räntorna varit på uppåtgående och det finns förväntningar om sänkt styrränta.

Angående inflationen så finns det många modeller man ”alla” tittar på den svårförstådda ” 5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate”, dvs vad är inflationen under 5 år, 5 år från idag, dvs år 2025-2030. Den förväntade inflationen för perioden är idag nära de rekordlåga nivåerna från sommaren 2016, då lågkonjunkturen stoppades med enorma mängder nya pengar. 

Liborräntan (3-månaders USD) följer Feds styrränta vilket gör att terminskontrakten på Libor, Eurodollar-terminerna (världens mest handlade finansinstrument), är en bra indikator på vad marknaden förväntar sig framöver. Nedan Eurodollar-kurvan för samma tre datum som ovan.

Så räntemarknaden har på ett år sänkt sina prognoser för styrräntan och de korta räntorna för t.ex. december 2020 med 1% det senaste året och räknar med ytterligare en sänkning av styrräntan under 2020. Grafen nedan är utvecklingen av förväntad Libor för december 2020, från mitten av 2018 till idag.

Slutkläm med optionsskola

Efter jag skrev förra inlägget om aktier och räntor så köpte jag köpoptioner i Microsoft, på lägre amerikanska räntor och ett litet bet på högre räntor för junk bonds.

Microsoft stod i $166 och jag köpte rätten att köpa aktier den 19 juni för $170 och priset var $7,31 per option. Idag står aktien i $189 (+$23, +13% på mindre än en månad …) och optionen kan jag idag sälja för $20 (+$13, +172%). Ibland har jag tur! 

Priset på optionen följer nu i princip aktiekursen så länge som kursen ligger över lösenpriset men generellt så är prissättning av optioner en väldigt komplicerad historia.

Ena sekunden så har jag bestämt mej för att sälja medan nästa att jag borde köpa mer … Caset för att sälja är enkelt, ta hem vinsten, vem vet men en justering nedåt är ju fullt möjligt.

Det som lockar på andra sidan är möjligheten till en fortsatt, och kanske rent av accelererande, kursrusning. Jag tycker redan kursen är frikopplad från verkligheten men det verkar ju inte hindra en fortsatt uppgång. Mer nya pengar från centralbankerna, ett bolag som växer och med förhållandevis liten exponering mot eventuella virus-problem (till skillnad från t.ex. Apple). Vi får se hur jag gör.

Som jag skrev förra gången, det krävs något stort för att vända den 35 åriga trenden med sjunkande räntor och jag ser inga tecken på det. Jag har ingen aning om hur lång pausen blir men jag har köpt köpoptioner i TLT (ETF-en som går upp i värde när långa räntan går ner) och i Eurodollar-terminer, d.v.s. att amerikanska FED ska göra mer än en sänkning i år. Båda dessa positioner ligger lite plus men går det på rätt håll kommer jag att köpa mer.

Avslutningsvis en lite mer avancerad optionsaffär i ETFen HYG som går upp när räntorna på junkbonds går ner. Idag står HYG i $88 och jag tror att den kommer att sjunka i värde under 2020 så jag har:

• Sålt en säljoption med lösenpris $82 den 18 december, jag fick en intäkt på $1,89
• Köpt tre säljoptioner med lösenpris $75 samma datum, kostade mej $0,9 per option

Mitt totala utlägg blev alltså $0,27 ((1,89-3*0,9)/3) för ”investeringen” att HYG ska vara under $75 i december och avkastningen blir t.ex. 336% om den står i $74 och 1466% vid $70. 

Risken jag tar är större än insatsen och inträffar om HYG på lösendagen står mellan $82, då jag lovat sälja en andel, och $75 då jag får köpa tre andelar. Är vi nära $82 i oktober med en långsam nergång kommer jag att stänga positionen. OBS! Man ska vara väldigt försiktig med att sälja optioner, kan bli riktigt dyrt om man gör fel.

Lite blandade klassiker 

OBS! Med spår av ironi.
 

Lite toppigt på OMX30?

Medelvärdet är kanske lite högt? Jag är så gammal så jag minns när P/E 20 på ett kraftigt växande HM ansågs högt. 

 Låna ut pengar till svenska staten i 10 år, just nu är det gratis!

All time high för guldet i kronor i fredags

Det är USA som leder!

Svensk ekonomi växer med 2% men vi skapar 8% mer pengar. Vart tar de vägen? Aktier och bostäder! Lyssna på Ingves, i varje presskonferans så säger han att vi måste göra något åt våra skulder.

Amerikans 10-årig ränta tillbaka på 1,6%. 

Spreden 2y10y ligger kvar precis över 0:an.

Riskaptiten på junkbonds är fortsatt hög, allt för 3% mer avkastning!