Vår avkastning 2013-2020

Jag har bra data på avkastningen av våra investeringar från och med april 2013 och jämför man vår genomsnittliga årliga avkastning på samma sätt som i förra inlägget men med tidsperioden 2013-2020 så är utfallet enligt nedan.

Nästan 50% högre avkastning än OMX30 men med nästan dubbelt så hög risk. Lätt att sitta här och vara nöjd med avkastningen men den höga risken är ju något att fundera över. 

Från det att vi gjorde våra första investeringar 1988 fram till och med 2015 så var det bara aktier i portföljen, de första åren i fonder och från ca år 2000 direkt i aktier när e-trade lanserade sin nätmäklartjänst. Jag har inte sparat hur portföljen såg ut i april 2013 men gissningsvis så var det en hyfsat jämn fördelning mellan Apple, Starbucks, Investor, Industrivärlden, Handelsbanken, HM, SCA och fullt investerad i princip hela tiden.

Mars 2015 så toppade börsen och i maj så tyckte jag allt var väldigt högt värderat och sålde av i princip allt under några veckor. Efter det så har portföljen utvecklats på det sättet som jag skrivit om här på bloggen: certifikat som följer guldpriset och guldgruvor, amerikanska räntor, företagsobligationer, uran, Bitcoin och diverse mer eller mindre lyckade kort/lång-positioner i aktier. På toppen av detta lite ränteutlåning via bankkonto (jodå, förr i tiden fick man ränta på banken), Tessin och Trine. Och massor med kontanter, oftast ungefär 1/3 av vår portfölj vilket sänkt både risken och kanske avkastningen.

Är nog dags att tänka till lite extra kring fördelning mellan investeringarna, positionsstorlekar, volatilitet/risk och korrelationer i våra investeringar och fundera på om man kan uppnå samma avkastning men med lägre risk. Ska även ta och fundera på om det finns något bättre sätt att beskriva risken, finns ju mer etablerade metoder som Sharpe ratio men tycker att de ofta blir abstrakta och svårtolkade.

Back trading

Nämen - det blev ju fel - riskberäkningen är uppdaterad sedan jag publicerade inlägget i går.
 
Om jag i början av januari 2010 köpt OMX30 för 10.000 kr så hade värdet idag varit ca 22.000 kr, samma investering i S&P500 41.000 kr, en rejäl skillnad.

För andra 10.000 kr-investeringar så hade det blivit såhär:

Direktavkastning är uppskattningar och är återinvesterade.

Bilden ned visar OMX30 från 2000. I januari 2010 var börsen på väg upp efter botten 2009 och stod vid årsskiftet i 964. Igår (2020-04-23) slutade OMX30 på 1.542, dvs en uppgång på 60% på 11,3 år vilket ger en årlig genomsnittlig avkastning på 5% (ränta på ränta). Totalt sett med direktavkastning på ungefär 3% så har man fått 8% per år, inte dåligt men inte heller särskilt bra. Inflationen under perioden har varit 1% per år i snitt vilket gjort att den ”verkliga” avkastningen varit 7%.

De andra investeringarna har haft en stor fördel, den kraftigt försvagade kronan, i snitt 4% per år, från 7,1 till idag 10,1 kr/$.

Bitcoin är med som kuriosa men man kanske ska fundera lite kring att avsätta en del av portföljen till nyintroduktioner och nya uppfinningar vilket kan ge extrema avkastningar (Amazon t.ex.) men risken är ju stor, många har ju 100% som största årliga nergång dvs blir värdelös.

PlanB inspirerade till bilden nedan, han gjorde en liknande som jag skrev om här. 

På x-axeln har jag Risken i form av största årliga nedgång och på y-axel den Genomsnittliga årliga avkastningen. 

S&P500 har haft lägst risk och högst avkastning, helt galet, "säkra" investeringar som guld och obligationer (TLT) har haft större risk.

Timingen är viktigt, samma analys med 2015 som startpunkt så skulle OMX30 varit 4% inklusive utdelning och guldet 13% årlig avkastning, samma som S&P500.

När man läser det finstilta i alla börsanalyser så finns alltid samma ”disclaimer”– ”historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning” – typ. Och detta är ju typ enda frågan man har …

En tabell och några grafer till

Tabellen nedan visar årlig genomsnittlig avkastning vid olika datum för investeringen, t.ex. så har man fått 3% i årlig avkastning om man investerade i OMX30 i början av 2017, inklusive utdelning. Som sagt, timing är viktigt.

S&P500 från 2009, 30 graders konstant lutning uppåt i 11 år

Guld i USD, från 2009. Dags för all time high igen?

10-årig amerikansk ränta från 1984 till idag. Exakt 100% av världens professionella investerare tittar på denna och funderar på två saker, kan den bli negativ och när vänder räntan uppåt? Från toppen på 15% till 0,6% idag.

GDXJ, från 2010, ingen vacker syn men kanske den bästa risk-reward för tillfället?

USDSEK, från 1996, får vi se 11 kr igen som 2001? Och för min del, när vänder den nedåt och det blir dags att göra investeringar i Sverige?

Bitcoin, från 2015, nu är det väl snart dags för avfärd till månen :-)

Optimism bland aktieinvesterarna

OMX30 är +19% sedan botten för en knapp månad sedan och -8% jämfört med för ett år sedan.

Aktiekurser är ju framåtriktade (värdet av ett bolag är ju ”summan av alla framtida fria kassaflöden diskonterade till ett nuvärde”) så aktiemarknaden ser framtiden som mer positiv nu än sommaren 2016 efter en nedgång i världsekonomin och Brexit-omröstningen.  

Samma siffror för S&P500 är +30% (!) sedan botten och är oförändrad jämfört med för ett år sedan. Bara natten mellan torsdag och fredag så gick börserna upp 3% på ett ryckte om ett vaccin som företaget någon timme senare dementerade men börserna låg kvar på +3%.

Detta samtidigt som de ekonomiska utfallen för första kvartalet börjar komma in och i princip alla är sämre än de katastrofala prognoserna som ekonomer och investerare gjort, i många fall så är det sämre än 2008, sämsta sedan 1929 eller sämsta någonsin.

Nedan antal nya arbetslösa per vecka i USA, bild 1 inzoomat till senaste året och bild 2 sedan 2006. Från ett par hundra tusen till miljontals nya arbetslösa per vecka. All data ser ut på samma sätt; extrema nergångar i bilförsäljning, resturangbesök, flygresor, klädförsäljning o.s.v i alla världens länder.

Aldrig i historien så har alla världens ekonomier stannat upp så kraftigt samtidigt.

Bland de stora investerarna, bankerna och ekonomiska kommentatorer så har det har skett en tydlig omsvängning den senaste veckan, de allra flesta har övergett tanken på en V-formad återgång i ekonomin, dvs en snabb återgång under andra halvan av 2020 så att ekonomin är tillbaka på tidigare nivåer 2021. Den vanligaste kommentaren är att ingen vet hur länge det kommer att vara, vad de ekonomiska konsekvenserna blir och när eller om ”allt” blir som vanligt.

Där finns många förklaringar till att börsen går upp:

• många var korta aktiemarknaden och behöver täcka sina positioner när det började gå upp
• om-balanseringar av flera av världens största portföljer (privata, pensioner, stater) som har regler som t.ex. 60% obligationer/40% aktier. Värdet på obligationerna gick upp i q1 och aktier ner så de behöver då sälja obligationer och köpa aktier för att komma tillbaka till 60/40-portföljen
• Nya pensions- och sparpengar fortsätter att komma in på aktiemarknaden
• FOMO & BTFD – Fear of missing out och Buy the fucking dip – har fungerat sedan 2008
• TINA – There is no alternative
• Och som vanligt, de systematiska handlarna börjar öka aktieköpen då trenden är upp, volatiliteten på väg ner och gott om likviditet

Alla världens viktiga räntor förutom den amerikanska långa räntan är 0% eller negativa. De senaste dagarna så har även de amerikanska långa räntorna börjat gå ner efter några veckors berg-och-dalbana och många gissar att de är på väg mot 0% de också, idag ligger den 10-åriga räntan på 0,6%, ner drygt 1% sedan årsskiftet. Så obligationsmarknaden har en väldigt dyster syn på framtiden, ingen tillväxt eller inflation utan ser motsatsen.

Credit spreadarna för High yield (= junk bonds) gick från 3,6% till 10% på några dagar men har fallit tillbaka något till 7,5% efter att Federa Reserve börjat stödköpa vissa junk bonds, mer om detta nedan. Om man tittar på de sämsta av junk bonds, de med rating CCC eller lägre så gick spreaden upp från 9,8% till 19,8% på två veckor men har bara fallit tillbaka till 17,2%. Bilden nedan spreaden för CCC eller lägre sedan 2006, långt under senaste kraschen.

En annan viktig ekonomisk indikator är oljepriset och det är nu nere på nivåer som vi inte sett sedan 1987, idag står WTI i $18,5, ner med 70% på ett år, trots intensiva försök från Trump och världens oljeproducenter att ”prata” upp priset den senaste veckan. Förbrukningen av olja låg innan krisen på drygt 100 miljoner fat per dag och gissningarna är att vi idag förbrukar ca 65 miljoner per dag.

Guldet står i all time high i alla valutor utom i dollar där det är några procent kvar till $1.886 från 2011. Guldet är en utmärkt indikator på all typ av stress i finansmarknaderna eller förväntningar om inflation, politiks oro, sjunkande räntor m.m.

Dollarn har stigit med i snitt 5% i värde mot alla världens valutor under 2020 och med förhållandevis stora rörelser upp och ner. Världen är beroende av ett inflöde av dollar och det viktigaste sättet att få tag på dem är ju att exportera råvaror och varor till USA men detta har ju sjunkit dramatiskt de senaste veckorna. För att motverka detta så har Fed satt upp möjligheten för vissa av världens centralbanker att låna dollar av dem och detta har säkert lindrat dollarbristen och hållit tillbaka ökningen av dollarkursen.

Vinstestimaten för S&P500 och Nasdaq fortsätter att justeras ner, bilden nedan från Twitter visar (om jag inte missminner mej) hur ett års-estimaten har sett ut de senaste 30 åren, idag intecknar man ca -15% lägre vinster det närmsta året.

Värderingen med hjälp av P/E-talet av S&P500 baserat på prognostiserade vinster är tillbaka på samma extreme nivå som i februari, högst någonsin.

Tittar man lite närmre på aktiemarknaderna så är det en splittrad marknad, bara 17% av aktierna på S&P500 ligger över sina 200-dagars medelvärde, d.v.s rallyt är väldigt ”smalt” med bara ett fåtal aktier som stigit kraftigt och som bara till delar drar med sig resterande ca 420 amerikanska aktierna och resten av världen (t.ex. OMX30 upp mindre än S&P500). Förhållandet mellan de aktierna som klassas som tillväxtbolag (FANG (Facebook, Amazon, Netflix, Google), Apple, AMD m.fl.) och värdeaktier (Berkshire, P&G, CAT, J&J, 3M, m.m.) är på samma nivå som år 2000.

Så varför slår Netflix, Amazon, AMD och Walmart all time highs, Tesla upp 120% på en månad, Microsoft, Apple, Google står högre än vid årsskifte, o.s.v.? 

Allt kokar ner till en enda förhoppning – Federal Reserve kommer inte att tillåta aktie- och finansmarknaderna att gå ner. 

De ekonomiska effekterna av en finanskris utöver den ekonomiska krisen skulle bli katastrofala, som jag skrev i mitt Worst case scenario, skulderna kvar men tillgångarna bara värda 50%. 

Federal reserve har blivit världens centralbank även om deras fokus är USAs ekonomi och finansmarknad så gör de åtgärder som hjälper andra länder om de bedömer att det ligger i USAs intresse. Omfattningen och hastigheten på deras åtgärder har överraskat alla, nedan några åtgärder som de tillsammans med kongressen genomfört senaste månaden:

• Sänkt styrräntan till 0%
• Minskade kapitalkrav för bankerna
• Köper amerikanska statsobligationer, alla löptider (sänker räntan och ökar pengamängden och likviditeten)
• Köper bostadsobligationer
• Köper obligationer utgivna av delstater
• Köper företagsobligationer, både investment grade och de med ratingen junk som blivit nedgraderade sedan 1 mars (typ) (mycket kontroversiellt)
• Garanterade lån till banker som de ska använda för utlåning till små och medelstora företag
• Utlåning till större företag
• Utlåning till repo-marknader (läs detta)
• Utlåning till räntefonder (money market funds)
• Utlåning av dollar till utvalda utländska centralbanker, bl.a. Riksbanken
• Helikopterpengar, dvs. regeringen delar ut $1.200 till de som hade inkomst 2019 (plus lite andra tillägg och begränsningar)
• Riktade stödpaket – inga beslutade vad jag vet men snack om flygbolag, hotell, privat-jet, kryssningsbolag, biluthyrning, start ups

Alla länder har samma typer av program i olika omfattningar. Stödprogrammen från alla stater är lånefinansierade så världens skulder ökar och för att finansiera programmen så ger man ut obligationer. Normalt så säljer staten obligationerna till bankerna och sedan köper centralbanken dem av bankerna men Storbritannien och Kanada hoppar över steg 1 och säljer direkt till centralbanken, precis som Tyskland gjorde på 20-talet, Jugoslavien på 80-talet, Zimbabwe och Venezuela vilket ledde till hyperinflation.

Kommer det att fungera med alla stimulanserna?

Ingen som vet, åsikterna är många men jag tror inte någon ändrat sin bias sedan i vintras, var man positiv till aktier då så är man det nog nu också och vice versa.

Det finns flera punkter som gör att uppgången kan fortsätta

• Det blir ett ”V” i ekonomin och inte bara det, alla stimulanserna ger bra effekt och världen går in i högkonjunktur direkt, skulle kunna kallas ”Trumps base case” och han har ju haft rätt om aktiemarknaderna sedan han blev president … upp ca 80% från valet 2016 till toppen i februari
• Federal Reserve har obegränsade resurser, de kan skapa precis hur mycket pengar som helst. ”Don’t fight the Fed” och “What ever it takes” som ECBs Draghi sa. Aktieköp i nästa steg, precis som Bank oj Japan?
• Inga tecken på att riskviljan hos investerare förändrats, alla litar på att Fed kommer in om det blir nergång i kombination med TINA ”there is no alternative” när räntorna är 0% så jagar alla avkastning
• Stora inflöden av kapital till de amerikanska börserna och mest till de aktierna med positiv trend. En ekonomi som alla bedömer som starkare och mer flexibel än världens andra länder i kombination med förväntningar om en starkare dollar gör att ”alla” investerare köper amerikanska aktier – Brent Johnsons ”The milk shake theory”

På nedsidan finns ju i princip bara två punkter:

• verkligheten hinner ikapp finansmarknaderna
• "vanligt folk" accepterar inte att det är de rikaste får hjälp men inte ”vanligt folk”. Ca 90% av stödåtgärderna är riktade mot finansmarknaderna och 10% till ”vanligt folk”

Vår portfölj

Sedan jag började fundera lite mer kring investeringar för 7-8 sedan så är detta den tidpunkt där möjligheterna och riskerna är som störst. Får man rätt, aktier upp eller ner, och vågar ta en större position så är vinstmöjligheterna riktigt stora. Och samma med förlusten.

Jag fortsätter att vara försiktig. Jag fattar argumenten för en uppgång men har ju sedan många år en tro på att det inte är annorlunda denna gång heller; vinstmarginaler, värderingar och räntor kommer att återgå till någon typ av normalvärde. Letar hellre investeringar med lite lägre avkastning men med lägre risk i andra tillgångar än aktier även om en mindre position i FANG kan bli aktuell.

Jag river plåstret till det dåliga först – ytterligare ett misslyckat försök att tjäna pengar på nergång i aktiemarknaden! För 10:e gången? När ska jag lära mej? Stoppades ut i mina säljoptioner i Facebook, Apple och Microsoft, -50% …

Annars så går det bra med vår mycket begränsade portfölj, guld, uran och kontanter, totalt tillbaka på 0% för året i portföljen.

Uranet har börjat röra på sig! Cameco och Kazatom, de två bolagen som bryter ca 65% av världens uran passade på att stänga fler gruvor med anledning av corona-viruset och då fick uran-köparna kalla fötter. Spotpriset är upp 35% på en månad till $32 men har en bit kvar till $40 som de flesta säger är lägsta gränsen för lönsamhet för uranbrytning. Uranaktierna var riktigt nerklubbade i mars men har börjat återhämta sig ordentligt t.ex. är Cameco upp 80% sedan botten för några veckor sedan.

Jag blev ju utstoppad i början av mars på aktierna och skiftade till optioner. Jag har nu börjat köpa tillbaka aktier men behåller optionerna så exponeringen mot uran är för tillfället lite större än tidigare.

Entusiasmen i uran-kretsarna är på ”Bitcoin to the moon”-nivå men jag är inte helt övertygad, risken att uranaktierna går ner om vi skulle se -15% på börsen är stor i mina ögon, framförallt i prospekteringsbolagen som Fission och NextGen Energy som saknar kassaflöden. 

För guldet gäller samma sak, efter en kraftig nergång så har både guldet och guldbolagen gått riktigt bra. Även här har jag ökat exponeringen något genom att behålla optionerna medan jag köper tillbaka aktierna. Jag har en liten annan fördelning av guldbolagen, mer av streamingbolagen (en bit ner i detta inlägget) där jag köpt Wheaton och Franco Nevada och mindre av producenterna som Victoria Gold, Agnico Eagle och First Majestic Silver.

Har funderat en hel del över försäljningen av uranet och guldet som jag gjorde i slutet av raset i mars.

Med facit i hand så hade det varit bättre att inte sälja men min slutsats är nog att jag gjorde rätt - min ”process” fungerade nästan som jag tänkt mej. 

Grunden i all riskhantering är i princip samma för alla och innehåller två delar:

• hur mycket ska jag investera i denna aktie? Hur stor del av portföljen ska det vara? En parameter här är om denna investering är korrelerad till andra investeringar jag har, är jag nöjd med positionsstorleken i Apple så ska jag inte köpa Microsoft då de rör sig som Apple. Andra parametrar kan vara volatiliteten i investeringen, silvergruvor rör sig lätt +/- 10% på en dag, då kanske jag inte ska ha fler stora positioner i volatila aktier (eller Bitcoin …)
• när ska jag sälja? Detta är ju enklarare för en investering som gått bra, det löser det sig av sig oftast av sig själv (t.ex. när jag ska använda pengarna) men nergång kräver mer eftertanke

Jag sätter upp lite enkla sälj-nivåer när jag gör en investering, typ -35% från inköpspriset eller -25% från högsta pris sedan jag köpte, men rätt ofta så ”justerar” jag dem när jag närmar mej nivån och försäljningen sker på magkänsla i närheten av priset jag satt. 

Känslan i mars efter flera dagars kraftig nergång var att nergången kunde fortsätta länge och aktiepriserna var under mina sälj-nivåer. Ingen kunde då veta att det skulle vända någon dag senare, att hoppas på en vändning tror inte jag är någon framgångsrik strategi i längden.

Jag tänker ofta att ”det går ju alltid att köpa tillbaka” men det är svårt att köpa efter att jag sålt, tanken ”är detta verkligen vändningen?” brukar effektivt ta bort all riskvilja. Att får exponering med hjälp av optionerna tycker jag var riktigt bra, begränsad risk till det jag köpte optionerna för men nästan fullt ut med upp om det vänt.

Jag letar efter fler investeringar men vågar inte köpa aktier eller gå kort. Lägre räntor? Tveksamt om det är lönsamt även om den långa amerikanska räntan skulle bli negativ. Olja är tillsammans med alla termins-handlade produkter svåra att investera i när de olika kontrakten har olika priser (term structure). Jag har kvar mina optioner i lägre Euro mot dollar men där händer inget så optionerna får ligga kvar någon vecka till innan jag fattar något beslut men just idag är det inte aktuellt att öka på positionen.

Att inte göra något kanske är den bästa riskjusterade strategin närmsta veckorna?

Några grafer

Spreaden mellan amerikanska 2- och 10-åriga statsobligationer stiger, precis som innan de två tidigare lågkonjunkturerna.

Grafen alla tittar på – inflationsförväntningarna. Kommer inflationen går räntorna upp och värdet av obligationer ner, något vi inte sett sedan 80-talet.

Pengamängden i USA stiger kraftigt, här i måttet M2, sedeltrycken går för högtrrrrrryck.

Statistiken över pengamängden (M3) i Sverige släpar, senaste data från februari. 7% mer pengar i en ekonomi som växer med 2% (och just nu negativ tillväxt).

Federal reserves balansräkning där alla stödåtgärderna syns, har växt till $6.400.000.000.000 och vi är bara fyra veckor in i krisen. Om man delar ut $1 per sekund så tar det 200.000 år att dela ut pengarna …

Barcelona FC och mina pensionspengar!

Kristof Vogel har skrivit en riktigt bra bloggpost om fotboll och pengar som på ett utmärkt sätt beskriver komplexiteten i finansvärlden (och fotbollens problem). Jag tänkte utgå från bloggposten och sedan gissa ett par steg till för att komma fram till att jag kanske har finansierat Philippe Coutinhos övergång från Liverpool till Barcelona för 1,4 miljarder kronor med mina pensionspengar.

1,4 miljarder är ju rätt mycket så Barcelona och Liverpool kom överens om att Barcelona skulle få honom på avbetalning, 400 miljoner vid köpet och resten över några år. 

Barcelona bokför då transaktionen enligt konstens alla regler, tillgången (Coutinhos) är en immateriell tillgång värd 1,4 miljarder, en utbetalning på 400 miljoner från kassan och resterande 1,1 miljarder som en leverantörsskuld. Så länge som transferpriserna är oförändrade så är det inga problem men skulle dagens finanskris påverka transferpriserna eller övriga intäkter för Barcelona (biljetter, TV-intäkter, reklam, tröjor) så får de kvickt få stora problem att betala resterande belopp för köpet av bland annat Coutinhos. Min gissning är intäkterna för ett fotbollsföretag är ca 0 kr för tillfället, inte konstigt de vill komma igång att spela.

Liverpool var smarta, de ville inte vänta på pengarna så de sålde vidare resterande skuld på 1,1 miljarder. 

Nu är det gissningsdags! Allt nedan är påhittat men inte helt osannolikt.

En gissning (utav 100-tals möjliga) är att ett bankliknande finansbolag köpt skulden (tänk Klarna, Resurs bank eller Nordax) och de tycker de gjort världens affär, de betalade 1 miljard för skulden d.v.s. 100 miljoner kronor mindre än vad Barcelona ska betala de närmsta åren.

Finansbolaget finansierar affären genom att ge ut en företagsobligation. Ratingen på bolaget är OK, BBB+ hos S&P, affärerna har varit stabila under de senaste 10 åren så obligationen klassas som ”investment grade” och räntan på obligationen blir på 4%, den riskfria amerikansk 10 åriga räntan + 2% (”creadit spreaden”) och en löptid på tre år. Den totala räntekostnaden blir då 120 miljoner men de räknar med att återbetalningen sker som planerat årsvis och att de återbetalda pengarna ger samma ränta som obligationen vilket gör att vinsten blir 60 miljoner kronor för finansbolaget.

Köpare av obligationen är en dealer, d.v.s. ett bolag som köper för att sedan sälja vidare. Redan innan affären genomfördes hade de kontakt med en bank och banken hade bestämt att de skulle sätta upp ett antal CDO – Collateralized debt obligation (titta på The big short!!! Bästa utbildningsfilmen) – där obligationen skulle ingå. 

I en CDO tar men delar av flera olika obligationer och lägger dem som tillgångar i ett separat bolag. Banken finansierar 90% av obligationerna och resterande 10% är eget kapital i bolaget som säljs som aktier. Nedan ett exempel på hur det kan se ut.

CDO bolag 1 - tillgångar

Del av (10%) Obligation 1, ränta 5%          100 miljoner  årlig ränta 5 miljoner

Del av (5%) Obligation 2, ränta 6%            150 miljoner  årlig ränta 9 miljoner

Del av (15%) Obligationen ovan, ränta 4%  150 miljoner  årlig ränta 6 miljoner

Totalt                                                             400 milj.      ränta 20 milj.

Bolagets skulder

Lån från banken som skapat CDO, 4% ränta  360 milj,   årlig ränta 14,4 milj.

Eget kapital, sålda aktier                           40 miljoner

Totalt                                                            400 miljoner

Bolagets årliga resultaträkning

Ränteintäkter                            20 miljoner

Räntekostnader                         14,4 miljoner

Vinst                                          5,6 Miljoner

Avkastning på eget kapital      5,6 miljoner/40 miljoner = 14%

(nu saknas det ju ett antal 000 på alla belopp om detta skulle vara ett verkligt exempel från världen där miljarder $ är minsta beloppet)

Köpare av CDO kan vara ett pensionsbolag, t.ex. SPP där jag har en del av min tjänstepension!

Dessa är väldigt intresserade av att köpa CDO då det är riktigt bra avkastning jämfört med statsobligationer och eftersom alla obligationerna har bra rating så är ju risken låg, tills …

Fotbollen kommer att komma igång igen men med stor sannolikhet så kommer priset på fotbollsspelare att gå ner tillsammans med allt annat och detta kommet att skapa stora nerskrivningar i fotbollsbolagens balansräkningar och likviditetsproblem när man inte kan sälja spelar med vinst.

Den immateriella tillgången Coutinhos är inte värd 1,4 miljarder längre, om han går att sälja så är han ”bara” värd 700 miljoner och Barcelona behöver skriva ner värdet och stora delar av det egna kapitalet är borta. Vinsten borta och kassan är nästan slut. Kapitaltillskott är säkert nästan omöjligt i dagsläget, riskviljan är låg och enda sättet att undvika konkurs är att komma överens med långivarna/leverantörerna om skuldnedskrivning, Barcelona kommer bara att kunna betala tillbaka hälften och ingen ränta under närmsta året.

Finansbolaget klara inte av att tappa 500 miljoner så dessa måste föra vidare förlusten till sina långivare. Så CDO bolag 1 tappar 75 miljoner i tillgångar, mer än hela det egna kapitalet så SPP får skjuta till beloppet (så var avtalet med banken skrivit) och vinsten blir 0 det kommande året.

Och min pension blir lägre. 

Avslutningsvis två punkter:

• Om du undrar vem som äger obligationerna med negativ ränta, kolla lite på dina pensionspengar, under rubriken räntebärande papper …
• Ovan är kraftigt förenklat, SPP har säkert även valutasäkrat beloppen med valuta-swappar, förhoppningsvis även hedgat investeringen med CDS (credit default swaps) och troligtvis använt CDO som säkerhet i sina dagliga repor …

Kanske dags för aktier

Alla världens stora banker som JP Morgan Chase, Goldman Sachs, Credit Suisse och Nomura (Japan) har stora avdelningar med de främsta ekonomerna, statistikerna och programmerarna. Baserat på ekonomiska teorier och historiska data om hur konsumenter, företag, stater och centralbanker agerar gör de prognoser på hur ekonomin ska utvecklas som sedan är input till modellerna om hur de ska investera.

Resultatet av modellerna säger för tillfället att det blir en nergång i ekonomin första halvan av 2020 för att sedan snabbt vända tillbaka så att när vi går in i 2021 så är allt som vanligt igen. Det som skapar den ”V”-formade återgången är:

• Konsumenterna återgår till det normala och har dessutom ett uppdämt behov efter att inte handlat under första halvan av 2020
• Staterna kommer att hjälpa alla som har ekonomiska problem samt även stimulera ekonomin i många olika former: skattesänkningar, satsningar på infrastruktur och inte minst ”the new green deal” dvs investeringar för omställningen från olja och kol till ren energi. Och helikopterpengar – minst 10.000 kr till alla!
• Centralbankerna sänker räntorna, skapar likviditet och stödköper finansiella produkter
• Värderingar av tillgångar återgår minst till tidigare nivåer

Tror man på ovan så är det inte läge att köpa aktier nu, detta är redan intecknat i aktiepriserna, däremot om man tror att det ska bli ännu bättre så är det köpläge.

Förra veckan gjordes det en undersökning i USA med 2.400 deltagare om hur privatpersoner agerat under mars.

2/3 har inte gjort något alls, 11% sålde och 13% köpte och det är främst de unga, den generation som kallas millennials (födda mitten av 80-talet till sådär 2005) som köpte, de som aldrig varit med om en kraftig nergång och där ”BTFD” (Buy The Fucking Dip) alltid varit lönsam. Jag ser samma sentiment på Placeras forum m.fl. även om optimismen har blivit lite lägre de senaste dagarna.

Jag, och väldigt många med mej, tror att modellerna är fel. Det som händer nu har aldrig hänt tidigare:

• en världsekonomi som var på väg in i lågkonjunktur med extrema mängder skulder och värderingar av alla tillgångar som vi aldrig sett tidigare i kombination med ett finanssystem som bara fungerar för uppgång
• global pandemi som på några veckor skapat kraftigt minskad efterfråga och minskat utbud utan några tydliga tecken på att vara under kontroll eller som det finns något sluttidpunkt att förhålla sig till
• Oljepriskrig mellan Saudi och Ryssland. Olja är världens viktigaste råvara och många länder och företag är beroende av ett ”normalt” oljepris, förlorarna är många fler än vinnarna när oljan är på väg mot $0 eller rent av negativa priser som vi sett i t.ex. Kanada

Det som händer nu går helt enkelt inte att modellera och jag ser tecken på att bankerna börjar inse det och de började igår att skruva ner sina ekonomiska prognoser, t.ex. Nomuras prognos från igår för Europa visar nu att de tror att det tar minst 4 år innan ekonomin har återhämtat sig.  

Många ”dystergökar” har fått mycket utrymme de senaste dagarna i media och på Twitter och jag tror att de har rätt:

• Vi privatpersoner kommer att ändra våra beteende, en del för att de måste (lägre inkomster eller kommer inte att gå att låna till konsumtion, dyrt boende med pool, två nya bilar, sommarstuga och Thailandssemester), andra för att vi vill skapa en större buffert om det händer igen. Detta kommer att på djupet förändra våra spar-, konsumtions- och resvanor och riskbenägenhet
• Många små och medelstora företag som har/kommer att stänga kommer inte att startas igen; spa, kaféer, prylbutiker, hotell, restauranger, gym, biografer & teatrar, bilhandlare, klädesbutiker. Riskviljan har förändrats, det egna kapitalet saknas, leverantörer kräver kontant betalning och det blir svårare att låna pengar
• Många stora företag som gick dåligt innan krisen kommer att försvinna, inom t.ex. handel, bilindustrin, oljeindustrin, flygbolag och inte minst bl.a. de som kallats unicorns, företag som Tesla, Über, WeWork, företag med bra affärsidéer men som prioriterat tillväxt före vinst och levt på att de kunnat låna billigt
• Banker kommer att bli tråkiga igen, efter att fått kapital av staten p.g.a. stora kreditförluster kommer de enbart att syssla med det en bank gjorde på 70-talet, in- och utlåning med fokus på det egna kapitalet och att låna ut säkert med magkänsla
• Värdet på tillgångar som aktier, fastigheter, bilar och obligationer kommer att sjunka och återgå till historiska medelvärden
• Dyrare varor och mat då globaliseringen kommer att gå baklänges (inte alls bra för Kina), till delar för att vi lärt oss att vi behöver det för vår säkerhet, till delar för att USA inte vill agera polis på världens hav

Det finns en punkt som ligger som en gigantiskt blöt filt över ovan – vad händer med alla skulder och räntorna och ytterst vårt pengasystem.

Världens stater sätter in enorma stödprogram med pengar de ska låna upp och i många fall (USA, Italien, Japan) spä på de redan stora budgetunderskotten och statsskulderna.

Centralbankerna försöker skapa likviditet, sänka räntor och köper alla typer av tillgångar: stats- och företagsobligationer & aktier, lånar ut pengar till bankerna som de i sin tur ska låna ut till privatpersoner och företag, lån mellan centralbankerna. Bilden nedan är Federal reservs balansräkning och det ser likadant ut för alla världens centralbanker.

”Alla” hoppas och tror att mer skulder ska fungera utan någon diskussion om att pengarna ska betalas tillbaka. Men det finns flera röster i finansvärlden som säger att det inte fungerar som ”alla” tror, centralbankernas möjligheter att påverka är minimal. Jeff Snider har lärt oss om Eurodollar systemet, grossistmarknaden för dollar i skuggorna som är kittet i finansvärlden, byggd på repor, swappar och CDSer. Och här finns tydliga tecken på stor stress och brist på dollar och enligt Jeff är det detta som är det verkliga problemet och det rår inte centralbankerna på.

Ingen vet hur detta ska sluta över en lite längre tidshorisont: kraftig inflation, stora förändringar mellan valutakurser och skuldnedskrivning står på menyn, som att välja mellan pest och kolera. 

Omställningen kommer att bli jobbig men jag tror att det som kommer på andra sidan kommer att vara bättre än det vi har haft de senaste 10-20 åren. Driftighet, sparsamhet, enkelhet och mycket sunt förnuft kommer tror jag kommer att belönas i det nya. 

Några grafer & funderingar

S&P500 från 2005 till idag, är nere på samma nivå som julafton 2018 och nivån man bröt igenom september 2017.

Factset är ett av många företag som samlar in vinstestimaten från banker, investerare m.fl. Nedan gårdagens sammanställning.

Den nedre linjen är vinstestimaten för S&P500 för 2020, längst till vänster de vinstprognoserna som gjordes i april 2019 och längs till höger de som samlades in i mars i år. Om vi fokuserar på de fem senaste veckorna så har vinstprognosen sjunkit med ca 8% p.g.a coronavirusets härjningar i främst USA. $160 dollar i vinst för 2020 med dagens aktiekurser ger ett P/E på drygt 15, ganska nära det historiska medelvärdet.

Prognosticerad vinst för 2021 är $183 vilket ger ett P/E på knappt 14 och jag tror att det är detta som många köpare ser, de struntar i 2020 och ser 2021 och bortom. Några + & - som skulle kunna driva S&P500 upp eller ner:

+ Vinstestimaten är rätt, många bolag som Microsoft, Apple, 3M, Blizzard, AT&T påverkas kanske inte, vissa är rent av vinnare och dessa bolag kanske är fler än förlorarna som Facebook & Google (annonsintäkter), Boeing, Hilton och GM

+ Stimulanserna från stater och centralbanker fungerar – företag försvinner inte och konsumenterna kommer tillbaka kvickt. Helikopterpengarna ($1.200 i USA t.ex.) spenderas direkt

+ Fler centralbanker börjar köpa aktier. Ganska troligt, bl.a i USA är kapitalinkomster mycket viktigt för statsbudgeten och skapar köpkraft hos konsumenter. Och så är det ju val i USA, Trump vill verkligen få upp aktiemarknaden

+ Förväntningar på en starkare dollar driver kapital till USA och amerikanska aktier (flight to safety) och drar med sig OMX30 och DAXS 

+ Äkta TINA (There is no alternativ), med 0% på alla världens statsobligationer så köps det mer aktier

+ & - Tecken på inflation, aktier går upp i inflationstider (högre omsättning och vinst) men också negativ för aktier när ränta går upp (diskonteringsränta, ni kommer väl ihåg att ”värdet på ett företag är summan av alla framtida fria kassaflöden diskonterat till ett nuvärde”?)

- Vinstestimaten är för höga (spelar kanske inte någon roll? Se TINA ovan) 

- aktieåterköpen återvänder inte (vinstestimaten är per aktie)

- Riskbenägenheten minskar, "cash is king" i kombination med rädsla

- Fler säljare än köpare, säljarna behöver pengarna till annat, t.ex. pension, betala på huslånet, köpa mat … 

- likviditeten återkommer inte, stora placerare kan inte låna för att utöka sina positioner

Nedan S&P500 från 20 feb, ner 25% och den lila linjen är Russel 2000, ett småbolagsindex och det är ner 37%. Detta är svårtolkat, skulle småbolagen klara sig sämre än storbolagen?

Bilden ned över antalet personer som anmält sig till a-kassa i USA är helt otrolig. ”Normalt” ligger siffran på ett par hundra tusen, under finanskrisen 2007-2009 var högste siffran 625.000 efter att ha stigit i små steg under två år. Förra veckan var det 3 miljoner, denna vecka 7 miljoner och till detta ska läggas ytterligare 3 miljoner som sagt att de lämnar arbetsmarknaden, det är inte lönt att leta jobb och de har ingen a-kassa.

OMX30 snart tillbaka till intervallet – märkligt att det håller.

Guldet i SEK nästan på all time high.

 

Är det inte ett extra klurigt investeringsläge? Jag har väldigt svårt att se en aktiemarknad med lite volatilitet, min gissning är antingen full fart upp eller ett kraftigt fall. Hamnar man fel blir det riktigt tråkigt.

Våra investeringar

Jag tror vi har tre stora rörelser på finansmarknaderna framför oss under våren och sommaren (se där, en gissning på 3-6 månader! (skojade bara, är ju samma gissning som jag haft sedan 2016 😊)) 

• Aktier ska ner i en våg två, återigen pådrivit av professionella investerare när de börjar inse att modellerna inte stämmer och stor brist på likviditet. Först i våg tre under hösten så ger privatpersoner upp
• Dollarn kommer att stiga kraftigt, minst 10% mot alla världens valutor
• Guldet stiger med minst 10% mot all time high från 2011 på $1.900

Vad gäller räntor så är det svårare:

• Libor har stigit kraftigt de senaste veckorna vilket tyder på stress i bankvärlden, känns svårt att veta vart Libor tar vägen över tid
• Långa amerikanska statsobligationer kommer antagligen att gå ner från dagens 0,6% till 0% men inte negativa. Känns inte som förändringen är tillräckligt stor för att investera i
• Junk bonds, spreaden har dämpats något de senaste dagarna, se nedan. Även om det inte är troligt att Fed börjar köpa junk bonds så kan det komma annat stöd som gör att de behåller värdet.

Portföljen består till största delen av kontanter och guldrelaterat med några små positioner genom optioner i

• uran genom Cameco
• guldgruvor
• sjunkande aktiepriser i Facebook, Apple och Microsoft
• dyrare dollar mot EUR

Planen är att fortsätta öka på positionerna i sjunkande aktiepriser och dyrare dollar med hjälp av optioner. Har idag letat upp terminer på DXY, d.v.s. dollarindex mot en korg av valutor som jag tänkte köpa en första omgång optioner på i eftermiddag.

Är kluven till guldet och guldbolagen på kort sikt, igår igen så sjönk guldpriset tillsammans med allt annat och för guldbolagen känns det som om de följer det som utvecklas sämst av guldet och aktiemarknaden. Samtidigt så har jag FOMO (fear of missing out) på guldbolagen, när vänder det på allvar?

Bitcoin-världen andas sakta ut

Under förra veckan så kändes det som om Bitcoin-världen började andas ut efter att ha hållit andan sedan den 12 mars då alla hyperventilerade över den 50% nergången på två dagar.

Systemet Bitcoin fungerar precis som det ska – nya block produceras var 10 min, vem som helst, var som helst och när som helst kan göra en transaktion och utvecklingen av systemet Bitcoin fortsätter under samma överenskomna princip, max 21 miljoner Bitcoin. När jag tittar på siffrorna nedan över hur systemet Bitcoin mår så syns inte nergången, t.ex. så är siffran exakt samma för hur stor andel av Bitcoin som inte rört sig på ett år. 

Det verkar som om systemet Bitcoin klarar testen när resten av den finansiella världen skakar! 

De senaste dagarna har antalet personer som är positiva till Bitcoin stigit markant. Bitcoin uppfanns som en motreaktion till det centralt styrda pengasystemet med fiat-valutor där man med några knapptryckningar kan skapa miljoners miljoner dollar, Euro, Yen och kronor och precis detta händer just nu. Nu väntar vi bara på att fler ska skaffa sina första Bitcoin.

PlanB fortsätter att leverera eftertänksamma analyser och kommentarer. 

Hans försök att göra kortsiktiga prisprognoser slängde han i papperskorgen för några dagar sedan, istället kom bilden nedan där han analyserat ”stock to flow” (S2F) för andra tillgångar som guld, silver, diamanter e.t.c. 

Resultatet är som vanligt riktigt intressant, korrelationen mellan de respektive tillgångarnas S2F och market cap är extremt höga 92,8%. Observera att båda axlarna är logaritmiska (10, 100, 1000 osv). Högst S2F har guld och guld har högst totala marknadsvärdet, drygt $10.000 miljarder med en S2F på 58 medan Bitcoin avviker mest av dem.

I början av maj, den senaste prognosen är 12 maj kl 17:18, ökar Bitcoins S2F till ca 50 och Bitcoins ”scarcity” kommer att vara nästan som guld. Känns som om ”allt” kokar ner till frågan om ”digital scaricty” har något värde, något jag skrev om här.

Bilden nedan dök också upp i hans flöde men tror att det har ett annat ursprung. 

Diskussion var kring om Bitcoin är som Netscape, den första browsern, men PlanB och många med honom inklusive jag tror mer på bilden ovan, Bitcoin kommer att bli (är?) ett protokoll på internet.

I måndags släppte Lightning Labs ett protokoll (LSAT) som gör att man kan ta betalt för APIer med Bitcoin, utan registrering av användarnamn och kreditkort. LSAT gör att alla betalningsmodeller på internet kan förändras i grunden, nu kan man enkelt ta betalt och betala för att läsa en artikel i en tidning, betala per sekund man lyssnar på Spotify eller tittar på Netflix o.s.v, dessutom anonymt Exemplen på hur detta kan användas är så många så bara fantasin sätter gränserna. LSAT är ett av flera tecken på att Bitcoin är på väg att bli ett protokoll för värde på internet.

Robert Breedlove är en annan eftertänksam person i Bitcoin-världen, jag lyssnade på honom för första gången för ett halvår sedan och tyckte hans tankar var spännande. I söndags släppte han en lång (lite för lång …) skrift där han jämför uppfinningen Bitcoin med uppfinningen ”0”.

Om det är något jag tänkt väldigt lite på så är det på uppfinningen ”0” men han gör en historisk genomgång hur matematiken gick från att vara primitiv och tidskonsumerande till att utvecklas enormt mycket efter att ”0” uppfunnits och lagts till i talsystemen. 0:an skapade bl.a. möjligheten att uttrycka delar av ett heltal, negativa och senare imaginära tal som sedan blivit grunden i all matematik. Robert menar att Bitcoin på samma sätt som ”0” kommer att vara grunden till all utveckling kring att uttrycka värde. 

En massa grafer

Priset är ju det enda som inte är spännande och roligt i Bitcoin-världen just nu, känns som en evighet sedan priset var $10.000 men det är bara 1,5 halv månad sedan.

Prisnedgången den 12 mars var största dagliga nergången någonsin …

Det har varit mycket snack om att Bitcoin numera är korrelerat till aktiemarknaden men jag är mycket tveksam. Bilden nedan visar 1 månads korrelation mellan BTC och S&P500 de senaste tre åren, visst, just nu är korrelationen hög men i snitt de senaste tre åren har varit 18% d.v.s. ingen korrelation.

Jag tror att terminerna på CME och Bakkt är en bra indikator på hur stort intresset är från institutionella investerarna och just nu är det riktigt, riktigt lågt från att tidigare bara varit lågt. Skulle gissa att de har andra saker att tänka på för tillfället …

Antalet Bitcoin som inte rört sig på ett år är otroligt stabilt. Jag har även börjat titta på 6 och 3 månader och även dessa verkar vara stabila. Slutsatsen blir då att mycket av prisrörelserna kommer från en liten del av Bitcoin (precis som för alla andra finansiella tillgångar).

Ska bli mycket intressant att se vad som händer med hash rate när block rewarden halveras i maj.

Årstakten i antalet adresser hoppar upp och ner mycket så jag har lagt till en 4 veckors medelvärde också.

Som sagt, kass prismånad med hög volatilitet, inget roligt.