Terminshandel har en mycket lång historia, det finns uppgifter från Mesopotamien om att för 4 000 år sedan kom bönder överens med uppköpare om pris för leverans av spannmål vid en tidpunkt längre fram. Överenskommelsen noterades och sedan handlades det med avtalet, både av säljaren och köparen, under tiden fram till leveransen.
Så en termin är helt enkelt ett avtal om en framtida leverans av en råvara (eller standardiserad produkt) mellan två parter.
Handeln har utvecklats över tiden, från handeln vid templet i Mesopotamien till Dojima Rice Exchange i Osaka på 1700-talet, London Metal Market and Exchange Company 1877 till idag då handel med terminer sker överallt i världen med CME i Chicago i topp. Det sker ungefär 58 miljoner terminsaffärer per dag, jag hittar ingen bra uppgift på värdet men om jag killgissar att ett snittkontrakt är som olja, 1 000 fat = $65 000 så blir värdet av en dags handel ca $3.750 miljarder (drygt 30
gånger Sveriges årliga statsbudget).
Över tid så har avtalen standardiserats till storlek och tider, t.ex. oljekontrakt CLZ18 betyder CL = WTI olja, Z = December, 18 är året vilket innebär leverans av 1 000 fat olja i Cushing, Oklahoma i december i år till ett pris av $58,63. Vill du ha leverans i mars nästa år så heter kontraktet CLH19 och det kostar idag $59,23.
Sätter man ihop de olika terminskontrakten för så får man en terminskurva (engelska ”term structure”). Längden varier för varje enskild termin men mycket långa tidshorisonter är inget konstigt, t.ex. finns det kontrakt på olja och räntor som sträcker sig mer än 10 år framåt.
Så vill du köpa guld idag för leverans i december 2020 så får du idag betala 1 277 jämfört med 1 197 vid leverans idag. Förklaring till guldets terminskurva är att det kostar att förvara guld vilket gör att om man av någon anledning vill ge bort guld i julklapp 2020 så är det samma kostnad att köpa det idag och hyra ett bankfack som att köpa en termin och få det levererat till julen 2020.
När framtida priser är högre än dagspriset kallas det att terminen är i Contango, motsatsen kallas Backwardation och dessa båda termerna är viktiga om man ska handla med terminer. För en spekulant som inte tänker ta leverans eller leverera behöver man varje månad ”rulla” terminen, t.ex. så äger man en termin för leverans av guld i december så börjar det bli hög tid att byta den till nästa månad vilket kostar ca 0,3%. Och omvänt så tjänar du pengar om kostnaden för nästa månad är lägre.
Man kan dela upp de som handlar med terminer i två grupper
- producenter och användare (commercials) som handlar med terminer precis som ursprungstanken för att säkra intäkter och kostnader i verksamheten
- spekulanter som vill tjäna pengar på variationer i förväntade priser eller i contango/backwardation
För en producent eller användare så är det naturligt skapa ett nytt kontrakt men även spekulanter gör det. Tror man att priset ska gå ner på en råvara så kan man ställa ut ett kontrakt för leverans om t.ex. ett år men måste då köpa tillbaka det innan det ska levereras till förhoppningsvis ett lägre pris än man sålde kontraktet för, alternativt så görs uppgörelsen i pengar istället för varor.
Detta gör att det finns många fler kontrakt, open interest, än det finns underliggande råvara. Inom guldvärlden är detta ett stort samtalsområde, idag finns det ett rekordstort open interest i guldterminer där endast ca 0,03% av alla guldkontrakt blir fysisk leverans.
Detta gör att det finns många fler kontrakt, open interest, än det finns underliggande råvara. Inom guldvärlden är detta ett stort samtalsområde, idag finns det ett rekordstort open interest i guldterminer där endast ca 0,03% av alla guldkontrakt blir fysisk leverans.
Varje vecka så samlar Commodity Futures Trading Commission in information om vem som äger vilka terminer i USA som sedan sammanställs i en rapport, The Commitments of Traders (CoT). Rapporten visar bl.a. vilken sida (lång/kort) som spekulanterna och commercials finns på i t.ex. olja och guld. Bilden nedan är en av många veckoanalyser som görs, denna av Ole Hansen på Saxo Bank av olja.
Bilden visar hur spekulanterna har varit positionerade i olja de senaste fem åren. Övre vänstra är WTI och man ser de varit extremt långa, dvs spekulerat i högre oljepriser för att de senaste veckorna sålt av stora mängder kontrakt och ökat sina korta positioner men totalt sett så har open interest halverats på ett år. Lågkonjunktur på gång och överproduktion är anledningarna till lägre oljepriser vilket fått spekulanterna att sälja sina långa positioner.
Generellt så har det hänt något på terminsmarknaden de senaste åren, extrema positioner har blivit vanligare som i oljan ovan men även i koppar, valutor, statsobligationer, guld och volatilitet.
Ett terminskontrakt har alltid ett stort värde, t.ex. oljan är 1.000 fat vilket motsvara ca $65.000, guld 100 ounce (3,1 kg) ca $120.000 men eftersom leveransen sker i framtiden så behöver man bara betala en del av värdet när man köper kontraktet, typ 2-15% av värdet. Just detta gör att det är väldigt populärt med terminer bland traders och spekulanter, man kan med lite egna pengar få stor exponering mot prisändringar.
Listan över olika terminskontrakt är lång, några exempel på huvudgrupper:
- Råvaror: olja, jordbruksprodukter som vete och bacon, metaller
- Aktieindex & enskilda aktier
- Räntor: Libor, statsobligationer, USD MAC Swap Futures
- Valutor, alla valutapar
- Volatilitet i aktier, obligationer, räntor, valutor och råvaror
- BitCoin
- Väder
- Hyreskostnader
Varje huvudgrupp bryter ner i hundratals olika typer av terminer som i sin tur finns för olika tidsperioder på många börser. Bilden nedan är de första 20 utav ca 400 energirelaterade terminer på CME.
Det är förhållandevis enkelt att sätta upp ett konto för att handla med terminer. Avanza har bara en termin i sitt utbud, en termin på OMX30, men det är bara att öppna ett konto hos t.ex. DeGiro, CME eller Interactive Brokers så kan du börja handla med terminer. Jag har själv inte handlat med terminer, känns lite ”scary”.
Optioner
En option liknar terminen, det är ett avtal mellan två parter om att köpa eller sälja underliggande värdepapper till ett fast pris i framtiden. Avtalet (optionen) har ett pris vilket blir en kostnad för den som köper optionen och en intäkt för den som säljer den. Så vi får då matrisen nedan:
Ett exempel: jag har gjort en analys av Ericsson och kommit fram till att aktien är värd minst 80 kr och när jag kollar aktiekursen upptäcker jag att den bara står i 75 kr! Det som gör det lite klurigt är att aktiemarknaden är lite svag för tillfället så det finns risk att Ericsson går ner lite innan den går upp så istället för att köpa aktien nu så kan jag köpa en köpoption.
Jag väljer att köpa en köpoption som har slutdag 15 mars nästa år med lösenpris på 80 kr och priset för denna köpoption är 2,80 kr (2018-11-20). Ett optionskontrakt är (nästan) alltid 100 optioner som var och en ger rätt att köpa en aktie så totalt får jag betala 280 kr.
Så den 15 mars 2019 har jag rätt at köpa 100 st Ericsson för 80 kr styck. Står kursen högre så är ju detta en bra affär och jag väljer att genomföra den, står kursen under 80 kr så avstår jag och har därmed förlorat kostnaden för optionerna.
Din motpart i denna optionsaffären har också gjort en analys av Ericsson men har kommit fram till motsatta slutsatsen, aktien ska ner, i alla fall inte mer upp. Hon vill ändå använda sin analys till att tjäna lite pengar så hon säljer köpoptionen och får en intäkt på sitt konto på 240 kr (40 kr från spreaden behåller market makern). Står aktien under 80 kr i mars så händer inget, jag vill ju inte utnyttja optionen då, däremot kan det bli kostsamt om hon har fel, skulle aktien gått upp en bit över 80 kr så kan det bli dyrt.
Alternativet till att behålla optionen till lösendagen är att sälja den under tiden, optioner handlas varje börsdag, så ser säljaren eller köparen att de ligger fel i positionen så kan de sälja/täcka sin position alternativt ta hem en vinst innan lösendagen.
Prissättningen av optioner är en komplex historia och det finns många olika formler där Black-Scholes Model är den mest använda. Parametrarna är aktuellt pris på underliggande aktie, lösenpris, tid till lösendagen, förväntad volatilitet, riskfria räntan och eventuella utdelningar. För att göra det ännu mer komplext finns det ett antal termer i optionsvärlden som beskriver optionens karaktär: delta är hur väl den följer priset på aktien, gamma är hur mycket delta ändrar sig, theta hur priset ändrar sig över tid, vega vilken volatilitet som förväntas i aktien och rho är påverkan vid förändring i räntan.
Med de fyra varianterna ovan och variablerna för prissättningen så blir användningsområdena för optioner många, nedan några exempel.
Min favorit för tillfället, fånga en del av en rörelse i en aktie/index: jag tror att börsen ska gå ner så jag köper en säljoption med lösendag i februari 2019 med lösenpris 1400 för 28,75 kr och säljer en säljoption med samma lösendag med lösenpris 1360 och får en intäkt på 17,75 kr. Totalt har jag alltså ”investerat” 11 kr. (OMX30-optionerna fungerar som en aktie på OMX30 och avslutas i pengar)
Det finns tre principiella utfall av detta; om OMX30 i februari står
- över 1400, då förlorar jag 11 kr (jag utnyttjar inte min rätt att sälja OMX30 och inte den som köpt min säljoption på 1360 heller)
- står mellan 1400 och 1361. Jag får mellan 1-39 kr men den som köpt säljoptionen använder inte den. Vinsten på affären blir mellan 1% och 260% ((39-11)/11).
- är under 1360. Jag får 1400 minus aktuell OMX30 men behöver betala 1360 minus aktuell OMX30 för att lösa min sålda säljoption, dvs jag har kvar 40 oavsett vad OMX30 står i. Detta ger en vinst på investeringen på 264%
Ovan fungerar såklart för uppgång också och då använder man köpoptioner.
Lite fler användningsområden:
- Säkra för nergång i aktier du äger, köp en säljoption. Går aktien ner så kompenseras nergången i aktien med vinsten i optionsaffären, går den inte ner så har man betalt en liten avgift för att sova gott
- Sälj köpoption i en aktie du vill äga men tycker är lite dyr. Du får en intäkt direkt, går aktien ner så har du köpt den till ett bra pris. (Warren Buffets favorit)
- Leta felprissatta optioner (enligt dej)
- Sälja optioner för inkomst. Har varit en mycket framgångsrik strategi under den amerikanska börsuppgången, sälj en säljoption där lösenpriset är lika med dagens aktiepris men en månad fram. För FAANG-aktierna (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google) som gick upp i princip varje månad i 10 år har detta varit en fantastiskt lönsam strategi. Dock så finns en ”obegränsad” risk i att sälja optioner, främst då i säljoptioner så man måste vara försiktig
- Spekulera i ändringar i volatiliteten i en aktie
Precis som för termin är utbudet mycket stort på optioner
- Enskilda aktier och index
- Fonder/ETFer
- I de flesta terminerna ovan, både typ och lösendatum (så du kan köpa en option med lösendatum i april på en termin som har lösendatum i maj, gäller att hålla tungan rätt i mun)
Man handlar optioner på Avanza, där finna optioner på ett 50-tal svenska aktier och OMX30. Vill man ha utländska aktier så kan man använda samma konton som för terminerna ovan. Totalt görs det ca 38 miljoner optionsaffärer varje dag runt om i världen.
Jag tycker största fördelen med optioner är att man kan handla med begränsad risk om man håller sig ifrån ”naken” försäljning. Köper man en sälj- eller köpoption kan man maximalt förlora det man betalat för optionen.
Jag handlar lite med optioner, bl.a. så har jag idag- 1400/1360 spreaden ovan i OMX30
- säljoptioner på ETFen HYG som investerar i High Yield obligationer (även kallade junk bonds), räntorna för junk bonds verkar vara på väg upp
- köpoptioner på TLT, ETF som går upp när amerikanska långa räntor går ner
Provade att sälja lite optioner i början av november men valde att stänga dem ganska kvickt, krävs bra nerver att hålla på med det. Utfallet av testen blev två vinster och två förluster, totalt lite plus.
