Bull case för Tesla

Uppdatering: aktien är ner -20% de senaste två dagarna. Med mitt mycket förenklade sätt att beräkna framtida fria kassaflöden så innebär detta att Teslas förväntade årliga tillväxt de närmsta 30 åren gått ner från 12% till 11%, alternativt att räntan i beräkningen ökat från 8% till 9%.  

 

Vi är mitt uppe i den 3:e industriella revolutionen med massor av spännande teknikskiften som bland annat beskrivs i böckerna Zero marginal cost och The price of tomorrow. Detta kommer såklart att leda till vinnare och förlorare bland världens företag där nya framgångsrika företag kommer att utvecklas, några befintliga som klarar omställningen medan andra kommer att tyna bort.

Fyra av teknikerna som utvecklas just nu är självkörande elbilar, solcells-revolutionen och batterier, Internet of Things och AI. Letar man nya företag som är verksamma inom samtliga områden så hittar man Tesla. Värdet på Tesla har ju rusat de senaste månaderna så frågan blir ju om det finns någon uppsida kvar i aktien och det tänkte jag räkna på.

Bild av Elon Musk från gårdagens batteridag

Jag har skrivit det förr - ett företag är värt summan av framtida fria kassaflöden diskonterat till ett nuvärde och om detta värde är större än dagens market cap så är aktien köpvärd.

Det fria kassaflödet är de pengarna som är ”över” av kassaflödet när man gjort investeringar som är nödvändiga för att upprätthålla verksamheteten.

För en styrelse är frågan vad man ska vi göra med det fria kassaflödet en av de viktigaste och det finns i princip bara tre svar: investera i bolagets expansion, betala tillbaka skulder eller dela ut till aktieägarna. Så om styrelsen anser att man inte kan/vill expandera och balansen mellan externa skulder och eget kapital är på önskad nivå så kommer det fria kassaflöden att delas ut till aktieägarna.

Det är omöjligt att på ett 100% korrekt sätt beräkna det framtida fria kassaflödet:

• det finns ingen uppdelning i resultat-, balansräkningen eller kassaflödesanalysen som visar vad så som är kopplat till den löpande verksamheten eller vad som knutet till expansion
• framtiden innebär en mängd antagande kring försäljning och kostnader

Googlar man så finns där ett antal vedertagna förenklingar men jag tror att alla som räknar på det har sina egna metoder och jag tror även att här har de stora investerarna ett rejält övertag över oss småsparare. I en bank så har de en gemensam syn på hur framtiden ser ut i stort och sedan analytiker som följt bolaget i detalj under många år och som känner ledningen och träffar dem regelbundet.

Att förklara diskonteringsräntan var lättare förr när man fick ränta på sina pengar på banken så för enkelhetens skull så får vi anta att vi får det.

100 kr i dag är mer värda än 100 kr om ett år. Pengarna du får idag kan du sätta in på banken och ha 105 kr om ett år vid 5% ränta och om ytterligare ett år så har du 110,25 kr (ränta på ränta). Diskontering, eller nuvärde, innebär att du räknar ”baklänges”, hur mycket är 100 kr om två år värt idag och formeln för ett belopp I med räntan p om n år i blir 

I fallet ovan så är 100 kr om två år idag värt 91 kr. Ska man sedan räkna på fler år så får man summera de olika nuvärdena.

Vilken ränta man sätter spelar väldigt stor roll, vid låg ränta som 1% så blir de 100 kr om två år värda 98 kr och vid 10% 83 kr, det vill säga desto lägre ränta desto större är de framtida värdena.

Ränta ska sättas till det avkastningskravet du har, t.ex. riskfriränta + 5% som är snittet för aktier under lång tid eller så kanske du vill ha minst 10% på alla dina investeringar.

Att räkna på det fria kassaflödet för ett tillväxtbolag som Tesla kanske inte är det bästa sättet att värdera bolaget men teoretisk sett så fungerar det och ger i alla fall en fingervisning om hur stort bolaget måste bli för att dagens värdering ska var relevant.  

Lite fakta om Tesla hämtat från Investing.com, i miljarder dollar.

Totalt market cap 2020-09-21 är $412 miljarder (antal aktier * senaste priset $442)

Nu ska jag gissa och hitta ett läge som ger dagens börsvärde. Jag har satt

• omsättningstillväxt till 12% per år
• fritt kassaflöde i % av omsättningen, 0 idag så jag ökar det med 5% per år tills det är 35%
• ränta 8%
• jag räknar på 30 år

och får då ett nuvärde på $437 miljarder, ungefär dagens market cap. 

Om Teslas snittpris på en bil är samma om 30 år så innebär det att de ska sälja ca 30 gånger fler bilar då än idag, ca 11 miljoner. Det är lika många som Toyota eller Volkswagen säljer idag med ett snittpris som är ca 1/3 av Teslas. Tillväxten ska dessutom ske så att tillverkningskostnaden sjunker kraftigt under expansionen och all expansion är finansierad med lån då beräkningen bygger på att hela det fria kassaflödet delas ut till aktieägarna.

Fördelningen av intäkter kan komma att förändras, det är där ju på gång lastbilar och pick-uper tillsammans med billigare modeller vilket påverkar snittpriset och antalet bilar.

En annan punkt som talar för att det är möjligt är om datan som bilarna genererar i framtiden kan bli lika mycket värd som bilens försäljningspris (som jag läste någonstans att det var möjligt). Snittpris på bilen skulle då bli $33.000 och 35% fritt kassaflöde skulle då enklare kunna uppnås.

Andra möjliga inkomstkällor är ju om deras batteriteknik och program för självkörning blir så bra att de kommer att leverera till andra bilföretag. Och så har vi ju Teslas Solar roof.

Microsoft, Google och Amazon har växt med i snitt ca 12% per år i 30 år så det är ju möjligt och Microsoft har idag ett fritt kassaflöde som är ungefär 35% av omsättningen, samma som jag använt på Tesla.

Så dagens värdering bygger på att Tesla ska skapa en nätverkseffekt och dominera självkörande elbilar under väldigt lång tid på samma sätt som Microsoft, Google och Amazon dominerar sina marknader.

Tror du att Tesla kommer att överträffa ovan så aktien köpvärd.

Tyvärr är rubriken på inlägget lite missvisande för min egen del men jag är säker på att andra ser möjligheterna och som vanligt - ingen vet med säkerhet.

Jag bedömer möjligheteten att Tesla klara av att ens nå upp till scenariot ovan till väldigt låg och nästan helt osannolikt att det skulle finnas någon större uppsida.

Några punkter om varför jag tror det blir svårt:

• om startpunkten är idag så har de ju fått en dålig start, 0% tillväxt det senaste året. Ett förlorat år i början innebär att de behöver växa med ca 14% per år under de nästkommande 29 åren
• bolaget har hittills haft svårt att omsätta Musks visionerna till verklighet inom den tid de lovat
• kommer att kräva väldigt mycket kapital för fabriker, försäljning, service m.m till skillnad från Microsoft, Google och Amazons expansion
• svårt (omöjligt?) att nå 35% av omsättningen i fritt kassaflöde med försäljning av bilar
• konkurrensen är stenhård inom samtliga områden Tesla verkar och sannolikheten är väldigt låg att Tesla ska bli den totalt dominerande leverantören inom bilar, lastbilar, solpaneler och batterier, möjligen kan det bli så att deras system för självkörning blir världsstandard på samma sätt som Windows.  Microsoft, Google och Amazon hade också konkurrenter men de startade alla på samma punkt samtidigt i något som var helt nytt

När bilarna blir självkörande elektriska så tror jag den totala nybilsförsäljningen kommer att minska dramatiskt. ”Transport” blir en tjänst man köper och man får därmed upp dagens utnyttjandegrad från 5% till kanske 75% och därmed blir behovet av bilar mindre.

Tjänsten ”transport” kommer även att ändra hur bilar ser ut, olika för olika behov och valda prisklasser. Ska jag åka till affären och handla kanske den ser ut som nedan som jag delar med en annan familj för att få ett lägre pris medan jag beställer en bil med hög komfort när jag ska åka långt.

 

Priset för att tillverka en bil kommer att sjunka, dels för att elbilar saknar de dyra komponenterna motor, drivlina och växellåda samtidigt som konkurrensen kommer att öka då det mesta kommer att vara standardkomponenter, varav en hel del 3d-printas, som monteras som en tvättmaskin idag.

Den nu aktuella el-lastbilstillverkan Nikola planerar att använda sig av precis detta, köpa in alla komponenterna och sedan låta Bosch montera. (Dock så verkar det vara mycket skumt med bolaget så deras börsvärde på $40 miljarder, lite högre än Volvo lastvagnar, har halverats de senaste dagarna. Bolaget har inga intäkter, ingen fungerande prototyp eller någon egen teknik som de pratat om och igår slutade VD som är grundare och största ägaren).

Jag tycker det går för långsamt med utvecklingen av självkörande elbilar!

Alla biltillverkare pratar om sina elbilar men när de kommer så är de små och riktigt dyra. Till exempel så har det gått rykten länge om en elbil från VW i Golf-storlek för 200.000 kr men priset blev 500.000 för den också. Audi har fått dra tillbaka sin, BMW har sin iX3 för minst 800.000 kr osv. Och var är Electrolux elbil?

Vad gäller självkörningen så verkar det också gå långsamt även om jag såg att Waymo (eller vad det Zoox) fått tillstånd att köra testbilar helt utan förare i Kalifornien. Annars så tycker jag de flesta nyheterna kring självkörning är krockande Teslabilar.

Jag har en väldigt kluven inställning om Elon. Space X och StarLink är riktigt imponerande, HyperLoop visionärt och Teslas model S är fortfarande efter 10 år en riktigt snygg bil. Samtidigt så har han en personlighet som jag tycker illa om där han väldigt ofta är på fel sida av sanningen med i mina ögon psykopatiska drag.

Tesla är inte, och har aldrig varit, något för vår aktieportfölj men skulle inte ha några problem med att spekulera i den kortsiktigt, antingen att den ska upp eller ner men det är något helt annat.

The Price of Tomorrow

Det blev en bok till direkt, denna gången The Price of Tomorrow: Why Deflation is the Key to an Abundant Future av tech-entreprenören Jeff Booth och utgiven I januari 2020.

Jag visste inget om Jeff förrän han var med i en podcast med PlanB och diskuterade Bitcoin. Han tillhör oss lite äldre och har hittat till Bitcoin utifrån sitt funderande kring vårt nuvarande ekonomiska system och kommit fram till att vi är nära den punkten då det slutar fungera.

Av en ren slump så visar det sig att boken är en alldeles utmärkt fortsättning på Zero Marginal cost. Jeff menar, som alla är överens om, att ny teknik gör att ”prylar” och tjänster blir billigare och billigare medan det ekonomiska systemet bygger på att vi har ”lagom” inflation.

Dagens system med fiat-pengar där bankerna skapar pengar när de ger ut ett lån bygger på att priset på tjänster och varor stiger lite över tid. Att klippa sig kostade 400 kr förra året, i år så har de höjt priset till 410 kr för samma tjänst med motiveringen ”allt har blivit lite dyrare”. Det har ju till och med gått så långt att Riksbanken (och resten av världens centralbanker) har tolkat sitt uppdrag om att säkerställa prisstabilitet till att inflation ska vara 2%, varken mer eller mindre.

Inflation gör att löner och företagsvinster går upp så att räntorna på befintliga skulder blir en mindre andel av utgifterna och skuldernas ”värde” minskar, en lånad krona från förra året blir alltså mindre värt än en krona idag. Detta gäller såklart även sparpengar så inflation är en typ av transferering av pengar från de som sparar till de som lånar.

Om inte priserna stiger så blir skulderna som ett ok på ekonomin, räntekostnadernas andel av kostnaderna minskar inte och detta ger mindre utrymme för konsumtion och investeringar vilket vi kompenserar med mer skuld. Ett ekorrhjul som någon gång måste sluta fungera.

Ett centralt tema i boken är att teknikutvecklingen är exponentiell, det vill säga att resultatet av tekniken dubbleras inom ett visst tidsintervall. Vår hjärna är programmerad för linjär utveckling (t.ex. ökning med 1 varje år) medan exponentiell utveckling är något helt annat. Jeff har flera exempel i boken, t.ex. hur högt blir ett papper (ca 1 mm tjockt) om du viker det 50 gånger? Som avståndet mellan jorden och solen 370 gånger … Tabellen och lite grafer sist i inlägget för er som tvivlar.

Ett verkligt exempel är Moores lag som innebär antalet transistorer på ett dator-chip dubbleras var 24:e månad sedan 1965. Annat är antalet produkter hos Amazon, idag ca 30 miljoner och antalet kunder hos dem (”nätverkseffekt”, fler användare ger fler användare) eller effekten på solceller.

Högra delen under röda pilen ger dubbelt så hög effekt som de 10 år gamla till vänster. Priset för de nya panelerna är ca ¼ av de gamla

I boken finns exemplen nedan på stora, nya, viktiga tekniker som växer exponentiellt och som kommer att leda till lägre priser och färre arbetstillfällen:

• Självkörande bilar som leder till färre bilar då man delar dem (idag är utnyttjandegraden 5%), lägre skade- och sjukvårdskostnader, transporter av gods utgör 3% av alla jobb i USA som kommer att försvinna
• VR & AR (Virtual och augmented (förstärkt) reality), i kombination med bilder från drönare och satelliter så skapas ”digital twins” och ersätter mycket av dagens fysiska planering och kontroller av t.ex. vägar, gruvor, dammar, maskiner, bestämma vilka träd som ska tas ner, säkerhetsövervakning och en del av våra turistresor. Turism sysselsätter drygt 300 miljoner människor globalt
• 3D-printing. Fick en dålig start, det lovades stort med magra resultat men nu går det fort på alla områden inklusive hälsovård och mat (?)
• Förnybar energi, där dagens energisystem som kostar 9% av världen BNP med extremt låg verkningsgrad (olja ur marken, transporter, raffinering, förbränningsmotorn med 50% verkningsgrad) kommer att ersättas av förnybar, främst solenergi, utan rörlig kostnad under en lång livslängd när det väl är på plats. Utvecklingen av batterier går lika fort som solcellerna så att vi kan få en säker elleverans under årets alla timmar
• Följdeffekten av att energikostnaderna sjunker mot 0 är dramatiska, energi är en av de största kostnaderna i tillverkning och utförandet av många tjänster, priserna kommer att gå ner. Många saker som är tekniskt möjliga men inte lönsamma idag, som att avsalta havsvatten eller ”samla in” koldioxid kommer att hjälpa utvecklingsländer och världen
• AI, artificiell intelligens, överallt och på alla områden där vi samlar in data. Till skillnad från idag när varje möjligt resultat måste programmeras (linjärt) så lär sig AI av att korrigera felen, desto mer data och fler iterationer och resultatet blir bättre och bättre, exponentiellt. Idag i ”silos” ett område i taget men snart läggs fler och fler silos ihop så att AI blir smartare än människan. Automatiserade försäkrings- och banktjänster, bokföring, produktionsplanering det vill säga alla typer av typiska tjänstemannajobb kommer att ersättas av AI. Hälsa och sjukvård är ett annat område, redan idag så används AI för att läsa röntgenbilder, ca 100 gånger snabbare än en läkare med bättre resultat eller diagnoser med hjälp av DNA och data från din Apple Watch

Alla områden ger lägre priser och färre jobb i ett ekonomiskt system som bygger på att priser går upp.

I den näst sista delen av boken skriver Jeff om hur människor fungerar, som individer och i grupp, och han menar att det är teknikutvecklingen och vårt ekonomiska system är grunden för oron vi ser runt om i världen.

Lösningen på dagens problem innehåller två punkter

1. ett nytt ekonomiskt system som bygger på att priser sjunker, typ Bitcoin där mängden pengar inte går att ändra vilket gör att värdet stiger och sparande stimuleras
2. fördelningen av vinster och arbete förändras, t.ex. genom att man får en helt OK inkomst av staten för att inte jobba

Jeff hoppades tidigare att värdens ledare skulle försöka leda utvecklingen till den ljusa framtiden men är nu mindre hoppfull om vägen men inte slutmålet.

Kommentarer och egna tankar

I ”Zero marginal cost” förutspår Jeremy Rifkin att ”collaborativ commons” (”samarbetande allmänhet”(?)) kommer att utveckla ny teknik och tjänster som produceras med nästan 0 i marginalkostnad och detta kommer de närmsta 30 åren att ersätta dagens kapitalism med stora företag där ägande, ledning och lönearbete är separerade. Pelarna i förändringen är förnybar energi, IoT, Big Data och AI och smart logistik. Till stora delar samma tankar som Jeff Booth, lite annat fokus men båda böckerna ihop känner jag kompletterar och förstärker deras slutsatser.

Jag har fullt ut köpt Rifkins tankar om ”collaborativ commons”, jag ser det varje dag i cryptovärlden, folk från hela världen samarbetar kring en tjänst som ska ersätta det stora bolaget, t.ex. nu i veckan lanserades Filecoin som ska ersätta Dropbox och Google drive, antingen som använder eller dela med sig av sin hårddisk. Uppfinning Bitcoin har banat vägen för en exponentiell utveckling av ”collaborativ commons” genom att lösa frågorna kring betalningar och ekonomi.

Tanken på exponentiell tillväxt inom teknikområden och användare är riktigt svårt att förstå men exemplen med dator-chip och solceller är konkreta. Bilden nedan visar skillnaden i hur många MWh man fick för en $1 miljon-investering i solceller för 10 år sedan mot idag, ca 10 gånger mer.

Och utvecklingen har bara startat! Senast igår såg jag bilder på genomskinliga solceller med högre kapacitet, bara det steget kommer att revolutionera användandet och få ner energipriset till nästan 0.  Varje dag ser jag dessutom nya små elproducenter, känns som om vi snart kommer att se solceller på alla husen i området.

Jag har lite tappat intresset för självkörande fordon men Zoox, Waymo, Tesla, Volvo säger att de nästan är klara.  AI-programmet får mer och mer data varje dag och itererar fler och fler gånger och helt plötsligt så har man dubblerat systemets förmåga att köra själv. Kanske blir det tillräckligt bra imorgon, kanske om två år.

Som tillägg till Jeffs deflationstankar (deflation = sjunkande priser) kan man lägga till ytterligare en lika stor parameter, befolkningen i den utvecklade delen av världen och Kina blir äldre och äldre. De många gamla köper mindre och mindre medan de yngre som handlar blir relativt färre och därmed minskar efterfrågan och sätter press på priserna nedåt.

I princip alla jag följer lite mer noggrant som t.ex. Jeff Snider som lär oss hur vårt ekonomiska system fungerar och Rifkin och Booth ser en riktigt ljus framtid men att vägen dit kommer att vara krånglig. Känns så, varje dag dyker det upp någon ny oroshärd i världen.

Bilden nedan visar USA totala skulder: stat, företag och privatpersoner sedan 1950-talet. Det ser ut på exakt samma sätt för alla utvecklade länder där skulderna dubbleras vart 10:e år, det vill säga skulderna utvecklas exponentiellt.

 

Jag håller med om att framtiden ser ljus ut, mer fritid och högre levnadsstandard (fotbollen i AR istället för på TV och bättre hälsa) är ju något att se fram emot. Tänk så mycket bra som kommer att hända när många fler har tid att vara fotbollstränare i ungdomslagen eller spela bridge med de äldre. Eller att nästa Michelangelo inte behöver sitta i kassan på Citigross.

Nedan exemplet på ”vika pappret” 50 gånger.

I något läge så börjar utvecklingen gå riktigt fort … 

 

Guld – ”inget för nybörjare”

Citatet i rubriken är en kommentar av Joakim Bornold från slutet av augusti och det har gnagt i mej sedan jag läste det.

Joakim Bornold är sparekonom (till skillnad från slös-ekonom? 😊) på Söderberg & Partners, tidigare på Nordnet och har alltid varit en förnuftig röst i finansmarknaderna för mej så jag var förvånad över hans uttalande.

” – Det är ingenting för nybörjare. Det krävs att man läser på väldigt mycket om hur guldpriset förändras och vilka förutsättningar som gäller, säger Bornold.”

Så det är enklare att prognosticera ett bolags framtida fria kassaflöden och bestämma vilken diskonteringsränta man ska använda? Eller någon annan värderingsmodell man använder för aktier.

Nja, känns lite som 40-årig man i kostym som säger ”lita på mej”. Kan det vara så enkelt som att guld inte genererar några intäkter till ett finansbolag som Söderberg & Partners?

Den intressanta frågan är ju hur guld står sig som investering och det korta svaret är riktigt bra! Siffrorna och analysen i slutet av inlägget.

Jag har tittat på avkastningen de senaste 30 åren och under 60% av tiden så har guld i svenska kronor varit en bättre investering än OMX30, snittet under perioden är 1,5% högre avkastning än OMX30 (inklusive 3% direktavkastning). Dessutom till lägre risk, mätt som största årliga nedgång, -51% mot -29% för guld. Lägsta avkastning för guld är om du köpte 2012, då har du fått 5,2% per år, bästa avkastningen är om du köpt de senaste åren, ca 15% per år.

Sedan 2014 så är vi i en period då guldet ger klart bättre avkastning än OMX30, investerade du 1.000 kr i början av 2014 så är guldet värt 2.200 kr och OMX30 1.650 kr, återigen med lägre risk.

Min gissning är att det är räntan som gjort att guldet gått bra sedan 2014. I december 2011 så började Riksbanken sänka styrräntan från 2% till negativ i början av 2015 tills den blev 0 i januari i år och där den med stor sannolikhet kommer att ligga kvar de närmsta 3-5 åren. Den svenska 10-åriga räntan har gått ner under hela perioden, från 12% 1990 till dagens -0,1%.

Och räntan är låg för de ekonomiska utsikterna inte är bra; rekordmycket skulder och vare sig förväntad tillväxt eller inflation under lång tid framöver. Alternativet att äga guld, som inte ger någon direktavkastning, känns tryggt och behåller med stor sannolikhet sin köpkraft framöver också.

Angående att guldet behåller sin köpkraft över tid så gjorde jag en liten rolig tanke- och räkneövning.

Tänk om vi konsekvent växlat till oss guldmynt när vi fått lön (ett mynt är oftast 1 troy ounce, 31 gram, ovan ett svenskt mynt som pryds av Oscar II) och sedan ”betalt” med dem:

• köpt 100 stycken OMX30-aktier (eller Avanza Zero) 1990 som då kostade 7 guldmynt som idag är värda 11 guldmynt. 1% årlig avkastning (+ ca 3% direktavkastning). Största årliga nergången -59%, största uppgången +70%
• 1997 köpte vi vårt hus för 775.000 kr vilket då motsvarade 340 guldmynt, idag är det värt 220 guldmynt, det vill säga -2% värdeminskning per år. Värdeminskningen låter lite hög, huset är idag nästan 50 år och borde rimligtvis stå kvar i alla fall 50 år till vilket då innebär att värdet borde gå ner med i snitt 1% per år. Eller så betalde vi 20% för mycket när vi köpte det …. Eller så är det idag värt 30% mer än min gissning …
• 2001 köpte vi en ny Volvo V70 för 265.000 kr vilket då skulle kostat oss 100 guldmynt, skulle vi köpa en ny Volvo V90 idag skulle det kosta oss ca 30 guldmynt. Nybilspriset har alltså gått ner med 7% per år, snacka om deflation. Kan det vara så att priset är lägre för att kvalitén på nya bilar gått ner? Vår V70 står kvar på garageinfarten och har rullat 38.000 mil utan några reparationer, tveksamt om dagens bilar klarar det 😉

Tankeväckande!

Men framtiden då?

Ingen som vet men min gissning är att guldet kommer att fortsätta trenden att vara en bättre investering är aktier, minst lika bra som det varit sedan 2014. Jag är nästan helt säker på att guldet kommer att bevara sin köpkraft, i alla fall över en längre tidsperiod, så kanske man ska köpa guld istället för att ha pengar stående på bankkontot, det är ju samma ”ränta”.

Siffrorna och analysen

Analysen är lite annorlunda, jag har tittat på hur mycket avkastning man fått om man köpt ett visst år och sedan behållit investeringen tills idag.

Kurserna kommer från Investing.com och årsvärdena är öppningskursen för året.

Som grafer

Och den svenska 10-åriga räntan som referens (tänk på att obligationer går upp i värde när räntan går ner, har varit en fantastisk investering).

Nästa steg är att räkna ut hur mycket årlig avkastning investeringarna gett. På engelska kallas det flera saker, bl.a. Compound Annual Growth Rate – CAGR, hittar ingen bra svensk översättning mer är ”ränta-på-ränta.

Vi tar ett exempel. Tänk att du köpte guld första handelsdagen 2018, priset var då 10.711 kr. Idag är det värt 17.081 kr vilket ger 16,8% årlig ränta (nästan sant, vi saknar 3 månader på 2020 men det struntar vi i).

Formeln för att räkna ut räntan är (17081/10711) upphöjt till 1/3 - 1

Tabellen nedan visar CAGR för guld i kronor och OMX30 där jag lagt till 3% årlig direktavkastning.

Så köpte du guld 2 januari 2012 så har du fått 5,2% årlig avkastning på den investeringen tills idag medan om du köpt OMX30 istället så har du fått 9,9%.

Tar man lite medelvärden så får man nedan

 

Och avkastningstabellen som graf

Bilden nedan visar differensen i avkastningen, samma som ovan.