Guld!

Innehåll i inlägget:

• prisutvecklingen på guld
• guldmarknaden
• hur man kan investera i guld
• våra investeringar

Guldpriset i US dollar (USD) toppade den 22 augusti 2011 på 1 889 USD/troy ounce (troy ounce =31,1 gram), därefter föll priset i flera år till som lägst 1 056 USD/oz, -44%, i november 2015 för att idag stå i 1 300 USD/oz.

Omräknat till svenska kronor så ser det lite mindre dramatiskt ut; mindre fall, tidigare vändning och idag är vi ca -13% från toppnoteringen (-31% i USD).

Precis som olja så handlas guld antingen via spot pris (omedelbar leverans) eller via terminskontrakt (leverans om x månader). Spotpriset sätts i enskilda affärer direkt mellan köpare och säljare, inte via någon börs och därför finns inget ”officiellt” spot pris. För att få en uppfattning av spotpriset så samlas information in av t.ex. Returers och Bloomberg som publicera dem. Utöver detta så finns London Spot Fix, som bygger på ett möte två gånger om dagen med fem banker där priset sätts som är grunden för mycket av handeln med guld och derivat. Terminshandel sker på flera ställen: CME, Comex, ICE, eCBOT m.fl. All handel sker i USD med ett undantag, Shanghai gold exchange där handeln sker i RMB.

De flesta terminskontrakt blir aldrig fysisk leverans utan löses ut från marknaden innan guldet ska levereras. Fler aktörer ställer ut kontrakt som de sedan köper tillbaka i hopp om att kunna tjäna pengar på detta. Ibland kan man se stora dropp i guldpriset, då är det oftast någon som sålt mycket stora mängder kontrakt i hopp om att starta en nergång där de senare köper tillbaka kontrakten till ett lägre pris. Shanghai gold exchange utgör åter ett undantag, här måste alla terminskontrakt gå till leverans.

Ett annat fenomen är att man leasar ut guld för att få avkastning på investeringen. Leasingen sker även i flera steg (jag lånar ut det till dej som lånar ut det till Pelle osv) alternativt att samma guld leasas ut till flera samtidigt (då de inte fysiskt hämtar det).

Några siffror kring guld

• Totalt utvunnet guld genom historien är ca 187 000 ton och ökar med ca 3.000 ton per år
• Allt världens guld skulle rymmas i en kub på drygt 20*20*20 meter
• Värdet av allt guld är ca 8 000 miljarder USD (BitCoin 100 miljarder dollar som jämförelse)
• 50% av guldet finns i smycken, 20% ägs av banker (inklusive centralbanker), 20% som privata investeringar och 10% övrigt
• Ca 150 ton om året används i industrin

Sedan toppen 2011 har intresset för guld som investering varit litet i västvärlden medan Kina, Ryssland och Indien köpt stora mängder.

Det finns inga entydiga svar kring vad som driver guldpriset, vissa säger räntan, andra priset på råvaror, tredje att priset går upp i orostider, förväntningar om inflation m.m. Hela prisdiskussionen kokar ner till en fråga: är guld en ”store of value” eller ”pet rock”?

Guld har fungerat som pengar i över 2 500 år och var fram till 1971 basen för alla pengar. Efter att Nixon stängde ner möjligheten att växla dollar till guld inom ramen för Bretton Woods-systemet (fasta växelkurser mot dollarn där USA lovat byta 1 ounce guld för 35 USD) så backas dagens valutor bara upp av vårt förtroende för centralbankerna.

Det skrivs mycket om guld, från båda hållen med extremer som ”ett rimligt guldpriset är 10 000 USD” till att ”guld är helt värdelöst i dagens värld”. Ett intressant ”surr” från ”gold buggs” är att Kina kan vara på väg att försöka minska sitt behov av dollar genom att använda guld. Ett steg i denna riktningen kan vara terminskontrakt för olja i RMB som sedan kan växlas till guld på Shanghai-börsen. Tål att hållas ett öga på.

Jag är ganska övertygad om att vi i nästa finansiella nedgång kommer att se betydligt högre guldpriser än idag, minst tidigare all time high. Jag tror inte det är annorlunda denna gången – guld är och kommer att förbli värdebeständigt över tid vilket gör att många kommer att vilja äga guld när börserna vänder ner eller inflationen kommer. Detta i kombination med gruvbolagen är mycket lågt värderade gör att jag ser stora möjligheter för guldaktier men det kan komma att krävas tålamod och starka nerver på vägen dit.

Investera i guld

Guld är en mycket likvid investering. Googla ”köpa guld” så får du upp minst 30 förslag på svenska webshopar som säljer och köper guld. Gå en runda i Malmö/Göteborg/Linköping och kolla efter skyltar så kommer ni att se många som handlar med guld. Det som är svårt med guld är ju förvaring, hemma är ingen bra idé och i bankfack får man inte ha det utan man måste hitta något annat företag som har säker förvaring.

Det finns många andra sätt att få exponering mot guldpriset. Det enklaste är att köpa ETF (Exchange traded fund, ungefär som en index- eller aktiefond) som heter GLD, finns på Avanza, som följer guldpriset. Ett intressant alternativ är Goldmoney.com. Du äger guldet som de förvarar säkert av dem samtidigt som du kan få ett vanligt Visa-kort som de justerar ditt guldsaldo mot.

Vill man ha utväxling på guldpriset är bolag som utvinner guld det bästa sättet. Dessa delas normalt in tre kategorier

• Seniora bolag med Goldcorp, Barrick Gold och Newmont Mining i topp. Vill man köpa en ETF finns bl.a. en som heter GDX. Risken är ganska hög och volatilitet stor jämfört med börsen som helhet
• Juniorer som t.ex. Gold Fields, Yamana Gold, Iamgold, Osisko. Även dessa handlas enklast genom en ETF, t.ex. GDXJ. Deras utväxling på guldpriset är större än för GDX-bolagen vilket gör dessa ännu mer volatila, +/- 3% är ingen ovanlig kursrörelse för en dag
• Prospekteringsbolag som äger mark eller rättigheter att söka guld. Såg en rapport där de räknat fram att ungefär 0,1% av dessa bolagen kommer så långt som till produktion. Inget för personer med svaga nerver men belöningen kan bli stor, förekommer bolag där värdet ökat med 100 gånger

Ytterligare möjligheter till investeringar finns i bolag som finansierar gruvbolagen eller de som servar dem t.ex. geologer, ingenjörsfirmor, etc.

GDXJ

Bilden nedan visar utvecklingen på GDXJ från 2010, ner ca 70% medan guldet är upp ca 10%. Värderingen av guldbolagen toppade ca ett år före guldpriset.

Tittar mer i detalj på GDXJ i förhållande till guldpriset kan man plotta bilden nedan, data från november 2009 till oktober 2017. Varje punkt representerar en dags slutkurs för GDXJ i förhållande till guldpriset (som exempel: pilen längst ner till vänster visa 2015-12-17 då guldpriset var 1 050 USD och GDXJ stängde på 18,79 USD).

Under perioden 2010 - 2011 värderades bolagen i GDXJ till ca 135 USD vid ett guldpris på 1 300 USD (övre cirkeln) för att sedan göra en göra en svagt uppåtgående värdering när guldpriset gick upp. Därefter har GDXJ gått skarpt neråt när guldpriset vände (den röda pilen). Idag värderas GDXJ till ca 1/4 av värdet 2010/11 vid samma guldpris. Om vi får samma sentiment för guld som för 7 år sedan så är en uppvärdering på 400% av GDXJ möjligt vid oförändrat guldpris.

Vi började köpa GDXJ under hösten 2015, lite turligt då priset bottnade då. Köpen fortsatte en bit in i 2016 men vi har sedan dessa bytt ut en del mot andra guldbolagen. Fördelen med en ETF är att man får bred exponering, nackdelen att kvalitén på bolagen varierar, kan man hitta kvalitetsbolagen så finns möjligheten till ännu bättre utveckling.

Northern Dynasty Minerals

Går allting enligt plan kommer gruvan i Pebble, Alaska att år 2024 börja producera guld, silver, koppar och molybdenum (används i legeringar för att höja styrkan och värmetåligheten). Bl.a. 100 miljoner ounce guld och 500 miljoner ounce silver gör Pebble till världens största projekt inom sitt område.

Just nu är man mitt uppe i processen att få tillstånd för gruvan, påverkan på naturen och miljöriskerna är stora men med Trumps nya inriktning för miljö verkar det kunna vara möjligt. Nästa stora steg i projektet är finansiering.

Aktien rusade från 0,5 USD till 3,3 USD efter Trumps vinst för att falla tillbaka till 1 USD och står idag i 2 USD. Vi har ägt en post sedan förra sommaren, får ligga kvar i portföljen tills vidare.

Wheaton Precious Metals

Ett sätt att få exponering mot guld- och silverbolag men med mindre risk är att äga Wheaton Precious Metals som finansierar gruvbolag. Detta sker genom s.k. ”streaming”, i princip köper de rätten att köpa guld och silver till ett lågt fastställt pris när gruvan är i drift.

Bolaget har idag intressen i totalt 28 gruvor varav 20 är i drift, främst i Nord- och Sydamerika men även i Europa, bl.a. Zinkgruvan i Askersund. Den genomsnittliga ”utlåningen” är 210 miljoner USD per projekt och priset de får köpa silver och guld för är i snitt ca 1/3 av dagens marknadspris. Mängden silver och guld de får köpa varierar i varje projekt, från all produktion till fastställd kvantitet under en viss period. Wheatons intäkter är jämnt fördelade mellan silver och guld.

Utväxlingen på silver- och guldpriset är ca 1:3, dvs ökar priset med 1% ökar Wheatons vinst med 3%.

Lite finansiella siffror, USD och senaste 12 månaderna, och annan fakta

• Omsättning 890 miljoner, upp 37% mellan 2015 till 2016 men ingen ökning senaste kvartalen
• Vinsten 222 miljoner, 25% vinstmarginal, ökande med 1% per kvartal senaste året
• 965 miljoner i skulder, ytterligare 1 100 miljoner överenskomna men inte utnyttjade lån. Överenskommelsen löper för tillfället till år 2022. Räntan är låga 2,1%.
• 5 000 miljoner i eget kapital, 84% soliditet, 4,4% avkastning på eget kapital
• 95% av tillgångarna är utlåning till gruvor
• Kassaflöde från ”operations” 500 miljoner, samma utveckling som för omsättningen
• Utdelningspolicy 30% av operationella kassaflödet, upp från 20%, direktavkastningen 1,4%
• Investerade 800 miljoner under 2016, hittills inget under 2017
• Ökade aktiekapitalet med 600 miljoner 2016
• Komplex skattesituation, tvister med bl.a. kanadensiska skatteverket
• Börsvärde 8 800 miljoner, börskurs 20 USD, all time high 47 USD april 2011
• Vd sedan 2011 är Randy Smallwood, geolog som började i bolaget 1993. Fast lön, bonus och optioner, total 3,5 miljoner per år. Total lön till ledningsgruppen 10 miljoner (25% av G&A)
• Största ägaren Templeton Global Advisors, LTD 6,1%, övriga topp 10 är ETF/fonder som totalt summerar upp till 30% av aktierna
• P/E 39, P/B 1,75, P/S 10

Risker enligt årsredovisningen

1. Guld- och silverpriset
2. Risker i gruvproduktionen, t.ex. att man överskattat mängden guld och silver
3. Ingen kontroll över gruvorna
4. Skattesituationen
5. Kreditrisk, inga lån

Dyrt! Och är det en bank eller gruvbolag? Men det värderas som ett snabbväxande high tech bolag!

Jag tolkar det som det som att prisökning i silver och guld samt tillväxt är inprisat redan. 15% prisökning och 15% ökad ”produktion” ger en dryg dubblering av vinsten och ett P/E tal på 17 vilket är det historiska snittet för S&P500. Balansräkningen är urstark och klarar betydligt mer lån än de 1 100 miljonerna som det finns möjlighet att utnyttja.

Så tror man på högre guld- och silverpriser så är detta ett intressant alternativ. Vi började köpa Wheaton under andra halvan av 2015 och ”bytte” delar av våra GDXJ till Wheaton under 2016. Har inga planer på att förändra innehavet, de får ligga kvar i portföljen i tron på högre priser och att de hittar bra gruvor att investera i.

Granada Gold Mine (tidigare Gold Bullion Development)

Kursen har gått ner med 96% sedan toppen 2011, till idag 0,04 CAD, Jag är ganska tveksam om bolaget kommer att kunna vända den negativa aktiekursutvecklingen, min gissning är att risken är 50/50 att bolaget inte kommer att finnas kvar om två år.

Ledningen gjorde ett stort misstag 2012/2013 när de satsade allt på ett kort – att komma igång med produktion. Tillståndsprocessen drog ut på tiden och aktiekursen sjönk. Ända sättet för denna typen av bolag att få in pengar är att ge ut nya aktier men med ett lågt aktiepris (som inte rör sig uppåt) minskar även denna möjligheten.

Planerna nu är mer aggressiva

• bygga en utvinningsanläggning på Castle Silvers område några mil bort där tidigare brutet material ska processas igen. På det sättet få ett kassaflöde som kan finansiera en ”riktigt” gruva i Granada, både dagbrott och under jord
• fortsätta projektering på området

I mars skrev GGM ett ”Letter of intent” med DRA Americas om ett samarbete med dem där de kommer att utveckla och finansiera utvinningsanläggningen. Dock har det varit väldigt tyst sedan mars om detta vilket jag inte tolkar som något positivt.

I dagsläget gör GGM av med ca 1 miljon CAD per kvartal och kassan är i princip tom.

Det som talar för GGM är samma som 2010, det finns med stor sannolikhet riktigt mycket guld på området. Hittills så har man bekräftat 1,5 miljoner ounce guld och i den osäkrare kategorin ”Inferred” 3,4 miljoner ounce. Och då har man bara utforskat 20% av området!

Med dagens aktiepris på 0,04 CAD är bolagsvärdet 20 miljoner CAD. Detta motsvarar en värdering på 4 CAD/ounce guld i marken (resources och inferred) medan andra liknande bolag värderas mellan 40-100 CAD, dvs 10-25 gånger högre.

Riskerna i bolaget kokar ner till en enda punkt – finansiering, både för uppstarten av produktion och projekteringen. Löser vd Frank Basa detta så har GGM en ljus framtid, löser han det inte tror jag en försäljning av Granada-området är enda möjligheten.

Detta är hittills min näst sämsta* aktieaffär -89% och jag har gjort två fel: för stor position för denna typen av bolag (även kallat ”guldfeber”) och inte sålt när det började gå ner. Nu är värdet så litet att jag väljer att behålla och fortsätter att hoppas (vilket oftast är en riktigt dålig strategi).
*Den sämsta är SwitchCore -99%

Castle Silver Resources

Castle Silver Resources (CSR), Ontario, Kanada producerade silver och kobolt från 1884 till 1989 då gruvan stängdes ner av på grund av låga silver- och koboltpriser. Granada Gold Mine köpte gruvan i början av 2000-talet och parallellt med exploateringen av Granada-området skedde även visst arbete på Castle Silver. 2011 knoppades CSR av till eget bolag och en del av aktierna såldes till externa placerare. GGM finansierar delar av sin verksamhet genom att sälja warranter (=optioner) till GGMs aktieägare, därav vårt ägande av bolaget. Frank Basa är vd även för CSR, på gott och ont.

Provborrningarna hittills indikerar höga halter av kobolt, nickel och silver och resultatet från de första testerna kommer inom kort.

Framför allt är det kobolten som är intressant. Kobolt ingår i de flesta litiumbaserade bilbatterierna och beräkningar visar att år 2020 kommer det att finnas ett underskott av kobolt i världen. Priset på kobolt har gått upp från 10 USD/lb 2016 till ca 26 idag.

CSR kan bara finansiera sin verksamhet genom att ge ut nya aktier men läget ser gynnsamt ut. Med stigande koboltpriser och förhoppningsvis bra resultat från första provborrningarna finns stora möjligheter till att aktien stiger. Det kommer då att bli enklare att sälja nya aktier till en bra kurs och utspädningen för oss andra blir då mindre. Idag finns det knappt 80 miljoner aktier i bolaget och med dagens aktiekurs och kostnader behöver man sälja ca 5 miljoner aktier per kvartal.

Det återstår mycket arbete innan en eventuell återuppstart av gruvan, gissningsvis tar det minst 5-7 år och mycket kan såklart hända på vägen, t.ex. uppköp.

Vi behåller våra aktier och har bolaget under bevakning. Är borresultaten OK kan vi komma att köpa några till utöver de warranterna vi får genom GGM.

Victoria Gold

Victoria Gold är det guldbolaget som jag har störst förhoppningar på.

Om allt går enligt plan så ska de sälja det första guldet under andra kvartalet 2019. Uppbyggnaden av gruvan har påbörjats och större delen av konstruktionsarbetet är planerat till Q2-Q3 2018 till en total kostnad av 320 miljoner CAD (2 miljarder SEK). Sista pusselbiten är finansieringen, under våren gjorde de klart med 200 miljoner CAD och återstående del ska presenteras senast till årsskiftet.

Gruvan ligger i Yukon, Kanada och man har hittills bekräftat 2,2 miljoner ounce men med mycket stor sannolikhet kommer det pågående prospekteringsprogrammet att visa på betydligt större mängder guld.

Bolaget leds av John McConnell, en mycket erfaren vd. Lönen till ledningen ser lite ”svulstig ut”, vd tjänar ca 6 miljoner SEK per år och får ca 1 miljon optioner per år. Totalt består ledningen av ca 10 personer med en snittlön på ca 2 miljoner SEK och 400 000 optioner.

Två andra guldbolag är största ägarna, Sun Valley Gold och Kinross äger tillsammans 25% av bolaget och flera fonder är med på listan med storägare där Electum Strategic Opportunities i topp med 13,6% av aktierna.

Aktiepriset är idag 0,5 CAD, ganska exakt var vi startade året men ner med 30% sedan toppen i april.

Min gissning är att priset kommer att göra ett rejält hopp när finansieringen blir helt klar, förhoppningsvis innan årsskiftet. Tittar jag lite längre fram och räknar på vinsten 2020 så är en vinst på 0,25 CAD per aktie fullt rimligt (guldpriset 1 300 USD, som idag). Med ett P/E tal på 12 (konservativt) skulle aktiepriset bli 3 CAD.

Jag har sett ett antal listor över potentiella uppköpskandidater och Victoria Gold finns med på alla. Flera av de stora bolagen är ute och ”shoppar” och dagens värdering av bolaget på 200 miljoner CAD är inga stora summor för dem. Kan tänka mej att ett premium på 100% skulle göra flera av storägarna sugna på att sälja.

Riskerna är stora

• Finansieringen löser sig inte i år och det uppstår förseningar
• Problem kopplade till bygget av gruvan som dyrare, uppstarten försenad
• Guldpriset faller tillbaka till 1 000 USD

Vi har ägt bolaget sedan 2012 och det har hittills varit en bra investering. Funderar lite på att öka då risk/reward känns OK.

Övriga bolag

Matrisen nedan innehåller de övriga bolagen där vi har aktier i efter växlingen från GDXJ. Storleken på bolag varierar och även värderingen (P/E-talet).

Gold Fields och IAMGold har gått riktigt bra i år, Alio Gold OK medan Agnico är runt 0 och First Majetic är ner något. IAMGold sålde en gruva under Q2 med en reavinst på 500 miljoner USD, justerad bort det från vinsten per aktie.

Månadsuppföljning - september

Innehåll i detta inlägget - utveckling och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• uppföljning utveckling Sverige
• jämförelse Tyskland – Sverige & bostadspriser
• portföljen

Marknadsutveckling

Tabellen nedan utvecklingen av det som påverkar vår portfölj eller jag tycker är intressant att följa.

Räntor

Den amerikanska 10-års räntan har fortsatt uppåt den senaste månaden. Utveckling på räntekurvan fortsätter på samma sätt som förra månaden: planare och något högre.

Ett annat sätt att se räntekurvan är att titta på hur differensen mellan två obligationer utvecklats t.ex. 2-årig mot 10-årig, nedan de amerikanska.

Den tyska 10-åriga räntan har inte rört sig senaste månaden, kvar på historiskt låga nivåer och spreaden till amerikanska räntan på höga nivåer.

Valutor

USD står i centrum för valutorna. Ca 50% av världens handel sker i USD, ca 70% av centralbankernas valutareserver är USD och det finns ca 10.000 miljarder USD i lån utanför USA. På medelkort sikt (0,5 - 5 år) finns drivkrafter på båda hållen för dollarn.

För starkare dollar:

• ”alla” behöver dollar till handel, valutareserver och återbetalning av lån
• ”alla” länder vill ha en svag valuta för att kunna exportera mer och kunna importera billigt för att få upp inflationen
• räntehöjningar planeras i USA
• Trump vill genomföra en låg engångsskatt för amerikanska bolag som flyttar hem sina utländska vinster (sälja t.ex. EUR och köpa USD)
• Underskottet i handelsbalansen minskar (mindre USD som betalning för varorna)
• om/när marknaderna skakar till ”flyr” investerare till USD

För en svagare dollar

• Höjda räntor i EU & Sverige
• Trump vill ha en lägre dollar, kan han tweeta ner den?
• Behovet av dollar till handel minskar då fler och fler länder gör handel i andra valutor än dollar
• Förtroendet till dollarn minskar, t.ex. tilltron till att USA kan betala av sin statsskuld minskar

Jag lutar åt en starkare dollar, speciellt p.g.a. att Ingves sitter kvar som Riksbankschef vilket innebär ”business as usual” – negativ ränta, köp av obligationer med en svag krona som följd. De två sista punkterna för svagare dollar är mer långsiktiga men är troliga på lite längre sikt.

Kronan har stärkts senaste månaden, +0,9% men är fortfarande upp 11% i år. Kronan hoppade till i torsdags då inflationen var lägre än förväntat vilket gör räntehöjningar mindre troligt. Fortsatta små rörelser mot EUR och CAD.

Månadens snackisar

• USA – Fed har påbörjat minskningen av sin balansräkning. Detta kommer att ske genom att man inte återinvesterar pengar från obligationer som löpt ut. Takten nu är extremt låg, kommer at ta över 30 år med befintlig takt innan balansräkningen normaliserats. Mycket diskussioner kring vilken påverkan detta kommer att få på börsen (minskad likviditet) och räntor (högre då utbudet av obligationer blir större). Marknadsreaktionerna har hittills varit små
• Europeiska ”junk-bonds” (företagsobligationer med låg kreditrating) ger nu lägre avkastning än amerikanska 10-åriga statsobligationer 
• Sverige – Ingves sitter kvar som riksbankschef i ytterligare 6 år (hittills 12 år). Som jag uppfattat det så ville flera partier tillsätta en ny riksbankschef men man kom inte överens om annan kandidat
• Av mer anekdotisk karaktär men som en tidstypisk händelse: Österrike kommer att ge ut en 100-årig obligation och räntan blev 2,1%. Med så långa tider så får även mycket små rörelser i räntan stor påverkan på värdet. Alla kommenterar säger samma sak – på några års sikt är det en garanterad förlust att köpa

Som vanligt i BitCoin-världen händer det fantastiskt mycket

• Nytt all time high USD 5 800, idag USD 5 600 5 700, upp 45% senaste månaden och nästan 500% i år. Med den här takten så bryter vi 100 000 USD om 1,5 år 😊
• två ”hard-fork” planeras: BitCoin Gold och BitCoin2X
• Kina har förbjudit handel med BitCoin
• ännu fler tokens (krypto-valutor)
• nya ”coola” funktioner som ”Atomic Swap”
• rykten om att Goldman Sachs ska erbjuda BitCoin-trading till sina kunder

Varje dag går det att läsa att någon känd ekonom/tjänsteman/investerare berättat att BitCoin är en bubbla som kommer att brist. Samtidigt så håller priset emot bra oavsett vad som händer men det stora testet kommer att komma när börserna börjar gå ner. Kommer man då att sälja av sina BitCoin också?

Aktier

Bilden nedan visa värdet av världens alla börser, nya all time high i princip varje vecka.

Amerikanska börserna leder världen med ”all time highs” även senaste månaden, samtidigt som volatiliteten är på lägsta nivån någonsin. Vi är nu inne i den längsta perioden på 20 år utan en nergång på >3%.

OMX stängde högre 14 dagar på rad under senaste månaden, kollade igenom avsluten under 2000-talet och längsta perioden var tidigare 9 dagar. OMX ligger igen kring årshögsta från juni. En liten reflektion, vid nergången under juli-augusti så skrevs det mycket om orsaken men nu när börsen går upp finns inga ”analyser” om varför, det betraktas väl som normaltillståndet.

Japanska börsen stiger också och är nu tillbaka för första gången på samma nivå som 1996 men ska fortfarande dubblas innan man når toppen från 1989.

Spännande veckor framför oss då bolagen kommer att rapportera q3. Bilden nedan visar S&P500s kurs-  och vinstutvecklingen sedan 2007, börjar bli dags att leverera höjda vinster för att växa in i värderingen. Hittar ingen för OMX men skulle gissa att det ser ut på samma sätt.

Å andra sidan så verkar det inte finnas några nyheter som påverkar aktiemarknaden, varken positivt eller negativt, den ska bara så sakta uppåt.

Råvaror

Oljepriset (WTI) ligger kvar på samma nivå som för en månad sedan, ca $50. IEA justerade sin prognos så att den globala efterfrågan blir något högre än utbudet för resten av året vilket fick priset att gå upp men det föll sedan tillbaka igen. OPEC försöker prata upp priset inför sitt möte i november men hittills blir det bara små rörelser.

USAs oljelager har fram till för någon månad sedan varit ett enkelt riktmärke för hur oljepriset ska utvecklas. De senaste månadernas stora spread mot Brentoljan har gjort att stora mängder olja exporterats och förväntade lagerökningar uteblivit. Så WTI ser ut att gå från ett lokalt amerikanskt pris till att mer styras av utbud och efterfrågan i världen. Lagernivåerna är fortfarande mycket höga.

Guldet och USD verkar fast kopplade, så senaste månadens dollarförstärkning har lett till lägre guldpris. Guldpriset i SEK ner 0,9% för månaden och upp 1% för året.

Uranpriset är inte heller särskilt spännande, ner 1,5% under månaden, kvar på lite drygt USD 20.

Utveckling i Sverige

IMF publicerade sin årliga ”World economic outlook” i veckan. Samma budskap som de senaste åren, robust tillväxt i världen de kommande åren. För Sveriges del så har de en något högre BNP-tillväxt än Ekonomistyrningsverket, 0,2%, 0,4% respektive 0,6% högre för 2017 till 2019.

Nedan en uppföljning av IMF:s senaste årens prognoser och utfall för hela världen. Översta linjen är prognosen gjord 2011 för perioden fram till 2016, nästa linje prognosen gjord 2012 för 2016 osv. Deras beräkningar har överskattat tillväxten på samma sätt som Riksbankens prognoser för inflation och räntor.

Konjunkturbarometern ökade i september till 113,8 från 110,3 månaden innan, högsta värdet på drygt sex år.

Även Inköpschefsindexet ökade, från 54,7 i augusti till 63,7 i september.

Inflationen var oförändrad i september, både för KPI 2,1% och KPIF 2,3%.

En liten negativ datablipp – orderingång och produktion i industrin sjönk något i augusti (säsongsjusterat).

Tyskland vs Sverige & bostadspriser

Sverige och Tyskland är ekonomiskt väldigt lika med mycket export från producerande bolag, bra statsfinanser, låg arbetslöshet och bra tillväxt. Korrelationen mellan svenska och tyska börsen är stor, 97% sedan millennieskiftet och man kan säga att DAXS leder OMX30 de flesta dagarna. Den stora punkten som skiljer är privata skulder och huspris-index.

Tillväxten i svensk ekonomi har varit bättre.

Arbetslösheten är lägre i Tyskland ca 4% mot 6% här hemma

Sverige har lägre statsskuld, 42% av BNP, men Tysklands minskar snabbt de senaste åren. Nivåerna är mycket låga om man jämför med USA, 104% och Japan 250%!

Den stora skillnaden är privata skulder. Vi startade på ungefär samma nivå år 2000 med privata skulder som motsvarade 100% av inkomsten. Medan svenskarnas skulder ökat varje år till idag 160% så har tyskarnas sjunkit till under 85%.

Och förklaringen är svenska bostadspriser. Med ungefär samma husprisindex år 2000 så är Sverige upp 140 medan Tysklands priser ”bara” gått upp med 40.

Hittade en liten snygg husprisgrafik på The Economists hemsida, välj länder och tidsperiod. Australien, Kanada och Sverige vinner prisutvecklingstävlingen!

Utveckling av portföljen

Som jag skrev om i energiinlägget så har jag köpt lite Alterra Power under månaden. Har även köpt en liten skvätt Ether (som BitCoin men annan blockkedja) som jag tänkte köpa SolarDAO för men har bestämt mig att avvakta, känns för riskabelt.

Någon tappade tålamodet på sina Cameco-aktier under månaden och sålde ut stora volymer på kort tid och efter ett initialt fall på 15% så har aktien sakta börjat återhämta sig, ner ca 8% på en månad. Fallet drog även med sig Fission Uranium och Uranium energi.

Flera av de stora investeringarna (TLT, USD, BTC, ETH och guldbolagen) har gått bra under månaden så portföljen är upp 11% i år. Detta och inköpen har lett till att den kontanta delen är nere på 32%.

Har de senaste dagarna funderat på att sälja av uran, Alterra och några av de finansiellt svagaste guldbolagen. Inte för att jag ändrat åsikt om bolagen och branscherna, mer som jag skrev om Alterra, jag tror det finns bättre tillfälle om några månader. 

Stora trender, del 2 – omställning av världens energisystem på gång?

I detta inlägget

• Omställning i världens energisystemet på gång?
• Investeringar i energi

Världens energisystem är i ständig förändring i sina delar men har tagit stora språng vid ett par tillfällen: från småskalig vattenkraft till ångpannor baserad på kol för att kompletteras med oljan till dagens system med olja, kol, vattenkraft, naturgas, kärnkraft och en mängd små förnybara energikällor.

Drivkrafterna till förändringar i energisystemet är såklart många, t.ex.

• Förändring i typ av konsumtion – t.ex. från oljeeldade uppvärmning till el. Eller från bensin till el i bilar
• Kostnaden för att producera energin
• Förutsättningar och tillgång i närområdet/landet
• Miljö
• Utveckling i överföring och förvaring

Fokus nedan på produktion av elektricitet och om sol och vind är framtiden.

Just nu läser jag mycket om att vi står i en brytpunkt där alla punkterna ovan pekar i samma riktning: förnybar energi som sol, vind, vatten, termal, bio m.fl kommer att dominera framöver. Tittar man på prognoser från IEA(Internationella Energy Agency) så ser bilden lite annorlunda ut, enligt dem så tar det lång tid, ca 40-50, år att ändra produktionssystemet för elektricitet så i prognosen fram till 2040 syns inget dramatiskt.

IEA:s prognos bygger på en årlig ökning om ca 2% per år fram till 2040, dels från omställning till el men främst att den miljarden människor som idag saknar el får tillgång. För att klara det så tror de att samtliga källor (förutom el från olja) kommer att öka med mer än en dubblering av naturgas och förnybar energi på bekostnad av kol. Men även kolproduktion räknar de med att den kommer att öka med ca 25% jämfört med idag.

Största delar av tillväxten ligger utanför OECD (USA, Kanada, Europa, Japan m.fl.) där trenden nedan kommer att fortsätta.

Kan IEA ha fel i sin prognos och omställningen till förnybara källor gå snabbare än planerat? För att det ska ske kräver det att utvecklingen på tre områden går fortare än vad IEA tror:

• Totalkostnaden per genererad MWh är lägre för förnybart än övriga typer av el
• Det finns lösningar för effektiv förvaring då flera förnybara källor inte finns tillgänglig alla tider på dygnet och året
• Kraft- och elnätet utvecklas och blir smartare

Produktionskostnad

Kostnaden för att producera el ser olika ut för de olika källorna: vattenkraft & kärnkraft kräver mycket stora investeringar men har låga driftskostnader, kol och naturgas omvänt. Fick ett nyhetsbrev från Katusa Research där de räknat på vad totalkostnaden (avskrivningar, ränta, rörlig kostnad, benämnt Levelized Cost of Electricity, LCOE, i energivärlden) för en MWh för de olika källorna vilket ser väldigt intressant ut. Sol och vind klart lägst och kol ca 4 gånger dyrare.

Utvecklingen för framförallt sol har varit dramatisk, kostnaden har minskat med 90% på 9 år medan vind har minskat med 2/3. 

Verkningsgraden för solceller ligger idag på ca 15% (delen av solenergin som blir el) men det forskas mycket på området. I mars 2017 presenterades en studie som visade att det är möjligt att massproducera silikonbaserade solpaneler med 26% verkningsgrad. I labbmiljö har man uppnått 40% och grafen-anhängarna pratar om 75–80% verkningsgrad när man lyckats massproducera grafen.

Även när man tittar på sammanställningen av var investeringarna i energisektorn går så är summan i förnybart konstant de senaste åren med investeringarna i fossila bränslen (olja, kol, naturgas) minskar.

IRENA, International Renewable Energy Agency, en del av IEA, publicerar detaljerad fakta kring förnybar energi, nedan MWh per källa.

Den årliga ökningen har varit drygt 5% per år de senaste 9 åren där vattenkraft och vind bidragit mest. Fördelningen mellan de olika källorna 2015 nedan.

theenergycollective.comhttp://www.theenergycollective.com/ har följt upp IEA:s prognoser, bilden nedan visar förändringen i prognosen för 2020 gjorda 2004 och 2014. IEA underskattade ökningen av förnybart men även kolanvändningen i världen. Det är såklart på gränsen till omöjligt att göra prognoser för >25 år när utvecklingen går fort.

Förvaring av el

I Danmark står vindkraft för drygt 40% av elproduktionen men siffran varierar över tid, t.ex. mellan klockan 6 och 7 på morgonen den 26 juli 2015 producerades 139% av behovet. För att klara variationen idag så importerar/exporterar Danmark el. I mars i år skedde samma sak i delar av Kalifornien och Arizona, över 100% av elbehovet genererades från solceller under ca en timme med följden av spottpriset sjönk till 0 då det inte fanns några möjligheter att sälja den vidare.

Och det omvända gäller såklart, ingen vind eller sol, ingen el om inte andra källor kan ”växla” upp eller man kan importera.

Ska el från sol och vind öka markant måste man hitta lösningar på att förvara elektricitet. Och området är riktigt hett! Enbart i USA räknar ESA (Energy storage association) med att installera till 6 GW 2017 (0,34 GW under 2013) för att öka till 40 GW 2022 vilket motsvarar investeringar från ca $200 miljoner 2013 till $19 miljarder 2017.

ESA listar upp sex huvudtekniker på sin hemsida:

• solid state batteries
• flow batteries
• flywheels
• compressed air
• thermal
• pumped hydro

Global market Insight har gjort en prognos nerbruten på typ för utvecklingen av årliga installationer av förvaringskapacitet, från 0,1 GW 2012 till 11 GW 2022 (prognosen från 2016, den delen av marknaden de kallar ”advanced systems”).

Termala system beskrivs på ESA:s hemsida som ”en termos med kaffe” eller ”isbit”. Energin förvaras med hjälp av vätskor t.ex. saltlösningar och värmepumpar. Bl.a. Google (eller rättare sagt koncernbolaget Alphabet) satsar stora pengar på forskning inom detta området. 

Utveckling av kraft- och elnätet

Dagens kraft- och elnät bygger på några stora enheter för elproduktion som kopplas upp mot lokala distributörer som i sin tur distribuerar ut elen till företag och privatpersoner. Styrningen så att rätt mängd el produceras sker centralt med förhållandevis enkla verktyg. Stora delar av västvärldens kraftnät (Sverige undantaget) är föråldrat, har en layout/struktur som inte är anpassad till dagens behov och innehåller gammal teknik.

Men precis som för elproduktion och förvaring så är ”smarta elnät” (”smart grid” på engelska), ”distribuerad produktion” och ”super grids” områden där det händer mycket.

”Super grids” ska gör det möjligt att flytta stora mängder el över stora avstånd, dels för att kunna balansera bättre mellan länder men även för att t.ex. kunna ha stora solcellsanläggningar i Sahara för konsumtion i Europa.

”Distribuerad produktion” är utveckling av elnätet för att tillåta små generatorer kopplas in på stora nätet. Idag är detta inte något stort problem men med mer vind och sol kommer det att behövas förändring.

”Smarta elnät” kommer att effektivisera användningen av el, t.ex. genom att använda priser som sätts per timme kan industrier öka produktionen när priset är lågt eller smarta timers som startar laddningen av bilen. Med bättre realtidsinformation och förvaringsmöjligheter blir det enklare att styra produktionen av el så att det sker till lägsta pris.

Nyckeln till smarta nät är information & data från förbrukare och producenter. Och här dyker blockkedjan upp igen som ett alternativ till att låta företag som Fortum och EON ha data som en del av sin affärsverksamhet. Samma drivkrafter som kan ändra finansbranschen: ta bort mellanhänder, transparens och decentraliserat, ”trustless” dvs vi behöver inte lita på tredje part kan/kommer att förändra energibranschen.

Varför inte sätta upp ett smart kontrakt med en vindkraftsägare i närheten, installera ett batteri hemma istället för värmepumpen och några smarta timers? Betala elen varje timme automatiskt med hjälp av det smarta kontraktet, betalningen i BitCoin såklart.

Sammanfattning

Solenergi står för ca 1% av världens elektricitet medan vind är ca 4 gånger större. Min gissning är att mycket av världens vattenkraft är utnyttjad så omställningen måste till stora delar bygga på att de övriga källorna ökar med ca 400% de närmsta 25 åren bara för att nå IEA:s prognos.

Den tekniska utvecklingen av solenergi och vind sker mycket snabbt, samma inom området förvaring av el. Investeringarna sker till stora delar i små projekt (några miljoner $) vilket ger stor flexibilitet och enklare beslut.

Totalkostnaden för en producerad en MWh solenergi är redan lägre än andra källor och kostnaden minskar snabbt genom den tekniska utvecklingen vilket pekar mot att omställningen till förnybar energi kommer att gå snabbare än IEA:s prognos, dvs >400% de närmsta 25 åren.

Jag ser en trögare utveckling inom kraft- och elnätet. Drivkraften att utveckla nätet kanske inte främst finns hos befintliga ägare och aktörer, stora investeringar krävs och lagstiftningen stödjer inte i alla lägen en snabb omställning till småskalig elproduktion. En trolig utveckling på detta området liknar nog den jag ser framför mig i finansbranschen, många små förändringar från oberoende innovatörer som driver de stora i branschen att förändra sig. Denna utvecklingen kommer att ta längre tid än för produktion och förvaring, gissningsvis med ”ketchup-effekt”.

Investeringar i energiområdet

Såklart man vill vara med inom förnybar energi när tillväxten pekar mot >20% per år de närmsta 25 åren!

Investeringsmöjligheterna är ”oändliga” inom området förnybar energi, förvaring av el, utveckling av smarta elnät och ”power grids”:

• multinationella giganter som GE, ABB, Schneider som utvecklar elkraftteknik
• stora elproducenter som EON, Fortum, EDF, ENEL
• tillverkning av utrustning för vindkraft som Vestas eller något av de 50 större bolagen som tillverkar solceller
• små utvecklingsbolag inom området: teknik eller produktion
• bolag som bygger och servar anläggningarna

och i hela världen.

På min ”prospect”-lista finns Fortum (som vi ägt tidigare) och Vestas men jag avvaktar ett tag till med dem, är inte tillräckligt påläst för tillfället.

Har de senaste månaderna scannat efter mindre bolag med stor exponering mot förnybar energi (gärna 100%), har haft lite svårt att hitta dem. Tre helt olika ”bolag” har dykt upp, två av dem med en annorlunda touch. Kommer att fortsätta att leta så listan blir längre.

Alterra Power

Alterra Power är ett kanadensiskt bolag som bygger anläggningar och producerar förnybar energi, börsvärde ca 2 miljarder kronor. Några punkter om bolaget (i USD, ca 8,15 kr)

• Producerar el från sol, vind, vatten och termal i USA, Kanada och Island. Installerad kapacitet 400 MW, produktionen 1 700 MWh 2016 (Alterras del, de flesta anläggningarna är samägda med andra bolag)
• Har stor projektbank i Italien, Chile och Peru utöver länderna ovan. Total kapacitet i projekten 2 000 MW
• Prognosticerad tillväxt 10% per år de närmst tre åren
• Totala skulder 400 miljoner, varav 252 miljoner räntebärande med en genomsnittlig ränta och löptid på 5% och ca 3 år
• Eget kapital 280 miljoner, 187 miljoner exklusive minoritetsintressen
• Resultat 2016, -1 miljon, -17 miljoner 2015
• Kassaflöde från operations 18 miljoner 2016, 11 miljoner 2015
• Justerad EBITA för producerande enheter, 43 miljoner 2016
• Aktiekurs 5,5 CAD
• Utdelning 0,05 CAD (1% direktavkastning)
• Utspädning av antalet aktier 2016 4,6%
• Ross Beaty är ordförande och äger 30% av bolaget (96 miljoner) samt har lånat ut 35 miljoner till dem. Tjänade miljarder på 90-talet i Pan American Silver, många utmärkelser från gruvindustrin och kanadensiska staten

Elproducenter har haft det kämpigt de senaste åren, elpriset i Europa och Nordamerika har en negativ trend de senaste 10 åren. Efterfrågan har planat ut, gas- och kolpriserna är låga vilket skapat press på elpriserna.

Stora delar av Alterras produktion på Island går till aluminiumsmältverk och priset är knutet till priset på aluminium. Priset på aluminium halverades från toppen 2008 till 2016 men har under senaste året återhämtat sig något.

Produktionen i Kanada och USA är såld på mycket långa kontrakt (>10 år i vissa fall), priserna här ser betydligt bättre ut än de på Island, ca dubbla intäkten per kWh. För något av de nya projekten så har de sålt delar av produktionen på spotmarknaden till extremt låga priser.

Många företag som Google, Apple m.fl. har som policy att bara köpa förnybar energi och jag antar att detta priset är högre än normalt då det är en liten del av den nordamerikanska elmarknaden. Flera av Alterras projekt finansieras av bolag som Starwood, (äger bl.a. Hilton) och Berkshire Hathaway (Warren Buffets bolag). Min gissning är att det finns någon typ av överenskommelse redan kring elleveranser och priser med dessa bolagen.

En liten snabb titt på riskerna enligt årsredovisningen

• Likviditetskris, inga kontanter tillgängliga
• Marknadsrisk – räntor, valuta, aluminiumpriset
• Omfinansiering av lån
• Förmågan att driva kraftverken på ett effektivt sätt
• Vädret – sol- och vindtimmar, nederbörd
• Förmågan att genomföra projekten

Alterra är svårt att analysera:

• Anläggningarna ägs gemensamt med andra bolag och fonder; ibland som majoritetsägare som konsolideras i resultatet, vissa som minoritetsposter och vissa en mix, konsolideras i resultatet men man är minoritetsägare. Dessutom sker ständigt affärer där ägarandelen ändras
• Den långsiktiga finansieringen är komplex och i ständig omvandling: olika typer av finansiering (lån, obligationer, förtida betalning av elleveranser eller skattereduktioner, eget kapital) med olika säkerheter till olika aktörer
• Tre viktiga poster för resultaträkningen är omvärdering av finansiella instrument kring valuta, ränta och aluminiumpriset. För 2016 bidrog de till resultatet med 13 miljoner medan de minskad resultatet med 39 miljoner 2015
• Skattekostnaden på 10 miljoner för 2016 är svår att förstå. Fotnoterna i årsredovisningen är komplicerad men jag tolkar det som Alterra identifierar möjliga skatter för ej realiserade kapitalvinster på investeringar i anläggningar och finansiella instrument och att man räknar med att kunna lösa upp dem utan att betala skatten men detta ligger längre fram än om ett år

Vad är då ett rimligt värde på bolaget? Jag har gjort ett försök till att beräkna nuvärdet på befintliga anläggningar (dagens EBITDA, livslängd 25 år, diskonteringsränta 8,5% (riskfri ränta (2,5%) + 6%) minskat med nettoskulden och kostnader för administration. Detta ger ett värde per aktie på 7,5 CAD vilket är samma som all time high för aktien från september 2016. I denna beräkningen finns inget värde för projektportföljen.

Orsaken till att priset på aktien gått ner kan vara flera: osäkerheten kring amerikanska skattesubventioner för förnybart, förväntningar om högre räntor och svårare att hitta finansiering. Kan även tänka mej att fler än jag tycker bolaget är svåranalyserat vilket kan påverka aktiekursen.

Finns många uppsidor i Alterra:

• Ross Beaty har investerat över en miljard kronor i bolaget. Han har lyckats förr och är på något sätt en garant att detta kommer att lyckas
• Vd och ledningsgruppen är erfarna. Lönerna och optionsprogrammen är rimliga och är till stora delar resultatbaserad (6 delar) vilket ger dem stora incitament
• Finns inga tecken på att de inte kommer att vara fortsatt framgångsrika i att driva, bygga anläggningar och hitta nya projekt
• Bolaget verkar i ”rätt” del av energibranschen där möjligheterna till prispremium finns

Jag tycker dagens pris känns lågt, lägger man därtill att de växer så kan kursen på några års sikt säkert dubbleras. Jag har köpt en liten skvätt (<1% av portföljen) men avvaktar några månader med att öka. Ser ingen trigger för högre pris i närtid och om (när) det blir en nergång på börsen finns stora möjligheter att bolaget straffas hårt på grund av de stora lånen. Då uppstår ett bra köptillfälle!

TRINE

TRINE är ett företag med syfte att ge el till människor som idag saknar el och då från solenergi. Finansieringen sker genom inlåning från främst privatpersoner och projekten genomförs av partners i respektive land.

Installationerna benämns ”Solar Home system” vilket ger en familj 2 lampor, telefonladdning, radio, ibland TV och solpaneler för att driva dem. Installationen hos en familj sker på avbetalning (amorteringstakten varier) men eftersom amorteringarna är lägre än kostnaderna idag för stearin och olja är det väldigt sällan några problem med betalningen av lånen. Dessutom förbättras inomhusmiljön mycket då sot och avgaserna försvinner.

Inlåningen sker till specifika projekt med olika räntor och återbetalningstider. TRINE har även klassat risken i respektive projekt.

Vi har investerat i tre projekt, två i Kenya och ett i Zambia, 500 EUR i varje och detta har gett 65 personer tillgång till elektricitet och minskar årligen koldioxidutsläppen med 14 ton. Genomsnittlig återbetalningstid 30 månader och årsräntan är ca 5,5%. Första återbetalningen ska ske nu i november och sedan ska det komma tillbaka pengar varje månad.

Från ett investeringsperspektiv så är räntan lite låg i förhållande till risken och det finns även en valutarisk att ta med i beräkningen. MEN! Det känns riktigt bra att kunna hjälpa till! Solskenshistorierna på deras hemsida kring barn som klarar skolan bättre för att de kan göra läxorna på kvällen eller den lilla syverkstaden som ökat försäljningen p.g.a. den elektiska symaskinen värmer.

När vi sett att återbetalningen fungerar som planerat kommer vi att investera mer i TRINE.

Solar DAO

Då blir det en combo av två favoritämnen: förnybar energi och blockkedja!

Solar DAO (Decentralized autonomous organization) affärsidé är att bygga anläggningar för solenergi och sedan producera el. Första anläggningen beräknas vara i drift första halvåret 2018.

I projektbanken finns 4 projekt om totalt 5,5 MW i Portugal, Ukraina och Kazakstan. Investeringskalkylen de gjort visar på en avkastning på ca 20% per år och projekt. Idén är att belåna dessa kassaflödena för att kunna finansiera fler projekt.

Initialt planerar de att ta in $80 miljoner för att finansiera uppbyggnaden av bolaget och de första anläggningarna.

Redan första året siktar de på att ge utdelning.

Bakom bolaget står ett team i Israel med ryss-klingade namn. Enligt hemsidan har de jobbat med solenergi sedan 90-talet, flera stora projekt och i många länder. 

Istället för att notera ett vanligt aktiebolag kommer Solar DAO göra en ICO (initial coin offering) av deras nya token/kryptovaluta SDAO. Varje SDAO kommer att kosta $1 och betalas med Ether (kryptovalutan på Etherum-blockkedjan). Varje SDAO är en aktie i det nya företaget som håller på att sättas upp på British Virgin Island som i sin tur äger holdingbolag på Cypern.

Ägandet kommer att vara helt anonymt, SDAO registreras på blockkedjan med din privata nyckel och utdelningen sker till samma adress (detta blir en rejäl utmaning för Skatteverket).

Handel med SDAO kommer att sättas upp på en eller flera börser som t.ex. CoinBase, BitFinix, BitStamp, Kraken.

Att göra en ICO istället för en aktieintroduktion förenklar processen rejält och även framöver ska det ge stora besparingar. Försäljningen av SDAO startar i november.

Spännande!

Men jag tror alla mina varningsklockor ringer …

• Istället för ett ”100-sidigt” prospekt för börsintroduktion finns ett 20-sidigt ”white paper” som till hälften beskriver SDAO token och hälften affärsplanerna och hur solenergi fungerar
• Ingen oberoende granskning från t.ex. en revisionsfirma
• Inga stora finansiella investerar som sagt de ska vara med eller garanterar introduktionen
• Inget om kompensation till ledning, hur projekten hittills finansierats och till vilket pris de ska föras in i bolaget
• Inget om ledning, styrning, kontroller etc. av bolaget i den löpande verksamheten
• Kollad med dem om kvartalsrapporter och årsredovisning, något ska komma men inte följa någon internationell standard (som IFRS)
• Löpande revision kan bli aktuellt var svaret när jag frågade
• Inte klart med någon börshandel
• När jag googlar namnen på ledningen så får man ingen träff alls utöver Solar DAO-projektet

Jag tror inte Solar DAO är en bluff, dock är det alldeles för lite information för att kunna göra en värdering av det tänkta bolaget och ha någon typ av uppfattning om utvecklingen av SDAO.

Tänkte ändå köpa några SDAO för skoj skull och följa utvecklingen för dem, dels för att lära om ICO:s men även se om det den fula ankungen blir en svan.