Stora trender, del 2 – omställning av världens energisystem på gång?

I detta inlägget

• Omställning i världens energisystemet på gång?
• Investeringar i energi

Världens energisystem är i ständig förändring i sina delar men har tagit stora språng vid ett par tillfällen: från småskalig vattenkraft till ångpannor baserad på kol för att kompletteras med oljan till dagens system med olja, kol, vattenkraft, naturgas, kärnkraft och en mängd små förnybara energikällor.

Drivkrafterna till förändringar i energisystemet är såklart många, t.ex.

• Förändring i typ av konsumtion – t.ex. från oljeeldade uppvärmning till el. Eller från bensin till el i bilar
• Kostnaden för att producera energin
• Förutsättningar och tillgång i närområdet/landet
• Miljö
• Utveckling i överföring och förvaring

Fokus nedan på produktion av elektricitet och om sol och vind är framtiden.

Just nu läser jag mycket om att vi står i en brytpunkt där alla punkterna ovan pekar i samma riktning: förnybar energi som sol, vind, vatten, termal, bio m.fl kommer att dominera framöver. Tittar man på prognoser från IEA(Internationella Energy Agency) så ser bilden lite annorlunda ut, enligt dem så tar det lång tid, ca 40-50, år att ändra produktionssystemet för elektricitet så i prognosen fram till 2040 syns inget dramatiskt.

IEA:s prognos bygger på en årlig ökning om ca 2% per år fram till 2040, dels från omställning till el men främst att den miljarden människor som idag saknar el får tillgång. För att klara det så tror de att samtliga källor (förutom el från olja) kommer att öka med mer än en dubblering av naturgas och förnybar energi på bekostnad av kol. Men även kolproduktion räknar de med att den kommer att öka med ca 25% jämfört med idag.

Största delar av tillväxten ligger utanför OECD (USA, Kanada, Europa, Japan m.fl.) där trenden nedan kommer att fortsätta.

Kan IEA ha fel i sin prognos och omställningen till förnybara källor gå snabbare än planerat? För att det ska ske kräver det att utvecklingen på tre områden går fortare än vad IEA tror:

• Totalkostnaden per genererad MWh är lägre för förnybart än övriga typer av el
• Det finns lösningar för effektiv förvaring då flera förnybara källor inte finns tillgänglig alla tider på dygnet och året
• Kraft- och elnätet utvecklas och blir smartare

Produktionskostnad

Kostnaden för att producera el ser olika ut för de olika källorna: vattenkraft & kärnkraft kräver mycket stora investeringar men har låga driftskostnader, kol och naturgas omvänt. Fick ett nyhetsbrev från Katusa Research där de räknat på vad totalkostnaden (avskrivningar, ränta, rörlig kostnad, benämnt Levelized Cost of Electricity, LCOE, i energivärlden) för en MWh för de olika källorna vilket ser väldigt intressant ut. Sol och vind klart lägst och kol ca 4 gånger dyrare.

Utvecklingen för framförallt sol har varit dramatisk, kostnaden har minskat med 90% på 9 år medan vind har minskat med 2/3. 

Verkningsgraden för solceller ligger idag på ca 15% (delen av solenergin som blir el) men det forskas mycket på området. I mars 2017 presenterades en studie som visade att det är möjligt att massproducera silikonbaserade solpaneler med 26% verkningsgrad. I labbmiljö har man uppnått 40% och grafen-anhängarna pratar om 75–80% verkningsgrad när man lyckats massproducera grafen.

Även när man tittar på sammanställningen av var investeringarna i energisektorn går så är summan i förnybart konstant de senaste åren med investeringarna i fossila bränslen (olja, kol, naturgas) minskar.

IRENA, International Renewable Energy Agency, en del av IEA, publicerar detaljerad fakta kring förnybar energi, nedan MWh per källa.

Den årliga ökningen har varit drygt 5% per år de senaste 9 åren där vattenkraft och vind bidragit mest. Fördelningen mellan de olika källorna 2015 nedan.

theenergycollective.comhttp://www.theenergycollective.com/ har följt upp IEA:s prognoser, bilden nedan visar förändringen i prognosen för 2020 gjorda 2004 och 2014. IEA underskattade ökningen av förnybart men även kolanvändningen i världen. Det är såklart på gränsen till omöjligt att göra prognoser för >25 år när utvecklingen går fort.

Förvaring av el

I Danmark står vindkraft för drygt 40% av elproduktionen men siffran varierar över tid, t.ex. mellan klockan 6 och 7 på morgonen den 26 juli 2015 producerades 139% av behovet. För att klara variationen idag så importerar/exporterar Danmark el. I mars i år skedde samma sak i delar av Kalifornien och Arizona, över 100% av elbehovet genererades från solceller under ca en timme med följden av spottpriset sjönk till 0 då det inte fanns några möjligheter att sälja den vidare.

Och det omvända gäller såklart, ingen vind eller sol, ingen el om inte andra källor kan ”växla” upp eller man kan importera.

Ska el från sol och vind öka markant måste man hitta lösningar på att förvara elektricitet. Och området är riktigt hett! Enbart i USA räknar ESA (Energy storage association) med att installera till 6 GW 2017 (0,34 GW under 2013) för att öka till 40 GW 2022 vilket motsvarar investeringar från ca $200 miljoner 2013 till $19 miljarder 2017.

ESA listar upp sex huvudtekniker på sin hemsida:

• solid state batteries
• flow batteries
• flywheels
• compressed air
• thermal
• pumped hydro

Global market Insight har gjort en prognos nerbruten på typ för utvecklingen av årliga installationer av förvaringskapacitet, från 0,1 GW 2012 till 11 GW 2022 (prognosen från 2016, den delen av marknaden de kallar ”advanced systems”).

Termala system beskrivs på ESA:s hemsida som ”en termos med kaffe” eller ”isbit”. Energin förvaras med hjälp av vätskor t.ex. saltlösningar och värmepumpar. Bl.a. Google (eller rättare sagt koncernbolaget Alphabet) satsar stora pengar på forskning inom detta området. 

Utveckling av kraft- och elnätet

Dagens kraft- och elnät bygger på några stora enheter för elproduktion som kopplas upp mot lokala distributörer som i sin tur distribuerar ut elen till företag och privatpersoner. Styrningen så att rätt mängd el produceras sker centralt med förhållandevis enkla verktyg. Stora delar av västvärldens kraftnät (Sverige undantaget) är föråldrat, har en layout/struktur som inte är anpassad till dagens behov och innehåller gammal teknik.

Men precis som för elproduktion och förvaring så är ”smarta elnät” (”smart grid” på engelska), ”distribuerad produktion” och ”super grids” områden där det händer mycket.

”Super grids” ska gör det möjligt att flytta stora mängder el över stora avstånd, dels för att kunna balansera bättre mellan länder men även för att t.ex. kunna ha stora solcellsanläggningar i Sahara för konsumtion i Europa.

”Distribuerad produktion” är utveckling av elnätet för att tillåta små generatorer kopplas in på stora nätet. Idag är detta inte något stort problem men med mer vind och sol kommer det att behövas förändring.

”Smarta elnät” kommer att effektivisera användningen av el, t.ex. genom att använda priser som sätts per timme kan industrier öka produktionen när priset är lågt eller smarta timers som startar laddningen av bilen. Med bättre realtidsinformation och förvaringsmöjligheter blir det enklare att styra produktionen av el så att det sker till lägsta pris.

Nyckeln till smarta nät är information & data från förbrukare och producenter. Och här dyker blockkedjan upp igen som ett alternativ till att låta företag som Fortum och EON ha data som en del av sin affärsverksamhet. Samma drivkrafter som kan ändra finansbranschen: ta bort mellanhänder, transparens och decentraliserat, ”trustless” dvs vi behöver inte lita på tredje part kan/kommer att förändra energibranschen.

Varför inte sätta upp ett smart kontrakt med en vindkraftsägare i närheten, installera ett batteri hemma istället för värmepumpen och några smarta timers? Betala elen varje timme automatiskt med hjälp av det smarta kontraktet, betalningen i BitCoin såklart.

Sammanfattning

Solenergi står för ca 1% av världens elektricitet medan vind är ca 4 gånger större. Min gissning är att mycket av världens vattenkraft är utnyttjad så omställningen måste till stora delar bygga på att de övriga källorna ökar med ca 400% de närmsta 25 åren bara för att nå IEA:s prognos.

Den tekniska utvecklingen av solenergi och vind sker mycket snabbt, samma inom området förvaring av el. Investeringarna sker till stora delar i små projekt (några miljoner $) vilket ger stor flexibilitet och enklare beslut.

Totalkostnaden för en producerad en MWh solenergi är redan lägre än andra källor och kostnaden minskar snabbt genom den tekniska utvecklingen vilket pekar mot att omställningen till förnybar energi kommer att gå snabbare än IEA:s prognos, dvs >400% de närmsta 25 åren.

Jag ser en trögare utveckling inom kraft- och elnätet. Drivkraften att utveckla nätet kanske inte främst finns hos befintliga ägare och aktörer, stora investeringar krävs och lagstiftningen stödjer inte i alla lägen en snabb omställning till småskalig elproduktion. En trolig utveckling på detta området liknar nog den jag ser framför mig i finansbranschen, många små förändringar från oberoende innovatörer som driver de stora i branschen att förändra sig. Denna utvecklingen kommer att ta längre tid än för produktion och förvaring, gissningsvis med ”ketchup-effekt”.

Investeringar i energiområdet

Såklart man vill vara med inom förnybar energi när tillväxten pekar mot >20% per år de närmsta 25 åren!

Investeringsmöjligheterna är ”oändliga” inom området förnybar energi, förvaring av el, utveckling av smarta elnät och ”power grids”:

• multinationella giganter som GE, ABB, Schneider som utvecklar elkraftteknik
• stora elproducenter som EON, Fortum, EDF, ENEL
• tillverkning av utrustning för vindkraft som Vestas eller något av de 50 större bolagen som tillverkar solceller
• små utvecklingsbolag inom området: teknik eller produktion
• bolag som bygger och servar anläggningarna

och i hela världen.

På min ”prospect”-lista finns Fortum (som vi ägt tidigare) och Vestas men jag avvaktar ett tag till med dem, är inte tillräckligt påläst för tillfället.

Har de senaste månaderna scannat efter mindre bolag med stor exponering mot förnybar energi (gärna 100%), har haft lite svårt att hitta dem. Tre helt olika ”bolag” har dykt upp, två av dem med en annorlunda touch. Kommer att fortsätta att leta så listan blir längre.

Alterra Power

Alterra Power är ett kanadensiskt bolag som bygger anläggningar och producerar förnybar energi, börsvärde ca 2 miljarder kronor. Några punkter om bolaget (i USD, ca 8,15 kr)

• Producerar el från sol, vind, vatten och termal i USA, Kanada och Island. Installerad kapacitet 400 MW, produktionen 1 700 MWh 2016 (Alterras del, de flesta anläggningarna är samägda med andra bolag)
• Har stor projektbank i Italien, Chile och Peru utöver länderna ovan. Total kapacitet i projekten 2 000 MW
• Prognosticerad tillväxt 10% per år de närmst tre åren
• Totala skulder 400 miljoner, varav 252 miljoner räntebärande med en genomsnittlig ränta och löptid på 5% och ca 3 år
• Eget kapital 280 miljoner, 187 miljoner exklusive minoritetsintressen
• Resultat 2016, -1 miljon, -17 miljoner 2015
• Kassaflöde från operations 18 miljoner 2016, 11 miljoner 2015
• Justerad EBITA för producerande enheter, 43 miljoner 2016
• Aktiekurs 5,5 CAD
• Utdelning 0,05 CAD (1% direktavkastning)
• Utspädning av antalet aktier 2016 4,6%
• Ross Beaty är ordförande och äger 30% av bolaget (96 miljoner) samt har lånat ut 35 miljoner till dem. Tjänade miljarder på 90-talet i Pan American Silver, många utmärkelser från gruvindustrin och kanadensiska staten

Elproducenter har haft det kämpigt de senaste åren, elpriset i Europa och Nordamerika har en negativ trend de senaste 10 åren. Efterfrågan har planat ut, gas- och kolpriserna är låga vilket skapat press på elpriserna.

Stora delar av Alterras produktion på Island går till aluminiumsmältverk och priset är knutet till priset på aluminium. Priset på aluminium halverades från toppen 2008 till 2016 men har under senaste året återhämtat sig något.

Produktionen i Kanada och USA är såld på mycket långa kontrakt (>10 år i vissa fall), priserna här ser betydligt bättre ut än de på Island, ca dubbla intäkten per kWh. För något av de nya projekten så har de sålt delar av produktionen på spotmarknaden till extremt låga priser.

Många företag som Google, Apple m.fl. har som policy att bara köpa förnybar energi och jag antar att detta priset är högre än normalt då det är en liten del av den nordamerikanska elmarknaden. Flera av Alterras projekt finansieras av bolag som Starwood, (äger bl.a. Hilton) och Berkshire Hathaway (Warren Buffets bolag). Min gissning är att det finns någon typ av överenskommelse redan kring elleveranser och priser med dessa bolagen.

En liten snabb titt på riskerna enligt årsredovisningen

• Likviditetskris, inga kontanter tillgängliga
• Marknadsrisk – räntor, valuta, aluminiumpriset
• Omfinansiering av lån
• Förmågan att driva kraftverken på ett effektivt sätt
• Vädret – sol- och vindtimmar, nederbörd
• Förmågan att genomföra projekten

Alterra är svårt att analysera:

• Anläggningarna ägs gemensamt med andra bolag och fonder; ibland som majoritetsägare som konsolideras i resultatet, vissa som minoritetsposter och vissa en mix, konsolideras i resultatet men man är minoritetsägare. Dessutom sker ständigt affärer där ägarandelen ändras
• Den långsiktiga finansieringen är komplex och i ständig omvandling: olika typer av finansiering (lån, obligationer, förtida betalning av elleveranser eller skattereduktioner, eget kapital) med olika säkerheter till olika aktörer
• Tre viktiga poster för resultaträkningen är omvärdering av finansiella instrument kring valuta, ränta och aluminiumpriset. För 2016 bidrog de till resultatet med 13 miljoner medan de minskad resultatet med 39 miljoner 2015
• Skattekostnaden på 10 miljoner för 2016 är svår att förstå. Fotnoterna i årsredovisningen är komplicerad men jag tolkar det som Alterra identifierar möjliga skatter för ej realiserade kapitalvinster på investeringar i anläggningar och finansiella instrument och att man räknar med att kunna lösa upp dem utan att betala skatten men detta ligger längre fram än om ett år

Vad är då ett rimligt värde på bolaget? Jag har gjort ett försök till att beräkna nuvärdet på befintliga anläggningar (dagens EBITDA, livslängd 25 år, diskonteringsränta 8,5% (riskfri ränta (2,5%) + 6%) minskat med nettoskulden och kostnader för administration. Detta ger ett värde per aktie på 7,5 CAD vilket är samma som all time high för aktien från september 2016. I denna beräkningen finns inget värde för projektportföljen.

Orsaken till att priset på aktien gått ner kan vara flera: osäkerheten kring amerikanska skattesubventioner för förnybart, förväntningar om högre räntor och svårare att hitta finansiering. Kan även tänka mej att fler än jag tycker bolaget är svåranalyserat vilket kan påverka aktiekursen.

Finns många uppsidor i Alterra:

• Ross Beaty har investerat över en miljard kronor i bolaget. Han har lyckats förr och är på något sätt en garant att detta kommer att lyckas
• Vd och ledningsgruppen är erfarna. Lönerna och optionsprogrammen är rimliga och är till stora delar resultatbaserad (6 delar) vilket ger dem stora incitament
• Finns inga tecken på att de inte kommer att vara fortsatt framgångsrika i att driva, bygga anläggningar och hitta nya projekt
• Bolaget verkar i ”rätt” del av energibranschen där möjligheterna till prispremium finns

Jag tycker dagens pris känns lågt, lägger man därtill att de växer så kan kursen på några års sikt säkert dubbleras. Jag har köpt en liten skvätt (<1% av portföljen) men avvaktar några månader med att öka. Ser ingen trigger för högre pris i närtid och om (när) det blir en nergång på börsen finns stora möjligheter att bolaget straffas hårt på grund av de stora lånen. Då uppstår ett bra köptillfälle!

TRINE

TRINE är ett företag med syfte att ge el till människor som idag saknar el och då från solenergi. Finansieringen sker genom inlåning från främst privatpersoner och projekten genomförs av partners i respektive land.

Installationerna benämns ”Solar Home system” vilket ger en familj 2 lampor, telefonladdning, radio, ibland TV och solpaneler för att driva dem. Installationen hos en familj sker på avbetalning (amorteringstakten varier) men eftersom amorteringarna är lägre än kostnaderna idag för stearin och olja är det väldigt sällan några problem med betalningen av lånen. Dessutom förbättras inomhusmiljön mycket då sot och avgaserna försvinner.

Inlåningen sker till specifika projekt med olika räntor och återbetalningstider. TRINE har även klassat risken i respektive projekt.

Vi har investerat i tre projekt, två i Kenya och ett i Zambia, 500 EUR i varje och detta har gett 65 personer tillgång till elektricitet och minskar årligen koldioxidutsläppen med 14 ton. Genomsnittlig återbetalningstid 30 månader och årsräntan är ca 5,5%. Första återbetalningen ska ske nu i november och sedan ska det komma tillbaka pengar varje månad.

Från ett investeringsperspektiv så är räntan lite låg i förhållande till risken och det finns även en valutarisk att ta med i beräkningen. MEN! Det känns riktigt bra att kunna hjälpa till! Solskenshistorierna på deras hemsida kring barn som klarar skolan bättre för att de kan göra läxorna på kvällen eller den lilla syverkstaden som ökat försäljningen p.g.a. den elektiska symaskinen värmer.

När vi sett att återbetalningen fungerar som planerat kommer vi att investera mer i TRINE.

Solar DAO

Då blir det en combo av två favoritämnen: förnybar energi och blockkedja!

Solar DAO (Decentralized autonomous organization) affärsidé är att bygga anläggningar för solenergi och sedan producera el. Första anläggningen beräknas vara i drift första halvåret 2018.

I projektbanken finns 4 projekt om totalt 5,5 MW i Portugal, Ukraina och Kazakstan. Investeringskalkylen de gjort visar på en avkastning på ca 20% per år och projekt. Idén är att belåna dessa kassaflödena för att kunna finansiera fler projekt.

Initialt planerar de att ta in $80 miljoner för att finansiera uppbyggnaden av bolaget och de första anläggningarna.

Redan första året siktar de på att ge utdelning.

Bakom bolaget står ett team i Israel med ryss-klingade namn. Enligt hemsidan har de jobbat med solenergi sedan 90-talet, flera stora projekt och i många länder. 

Istället för att notera ett vanligt aktiebolag kommer Solar DAO göra en ICO (initial coin offering) av deras nya token/kryptovaluta SDAO. Varje SDAO kommer att kosta $1 och betalas med Ether (kryptovalutan på Etherum-blockkedjan). Varje SDAO är en aktie i det nya företaget som håller på att sättas upp på British Virgin Island som i sin tur äger holdingbolag på Cypern.

Ägandet kommer att vara helt anonymt, SDAO registreras på blockkedjan med din privata nyckel och utdelningen sker till samma adress (detta blir en rejäl utmaning för Skatteverket).

Handel med SDAO kommer att sättas upp på en eller flera börser som t.ex. CoinBase, BitFinix, BitStamp, Kraken.

Att göra en ICO istället för en aktieintroduktion förenklar processen rejält och även framöver ska det ge stora besparingar. Försäljningen av SDAO startar i november.

Spännande!

Men jag tror alla mina varningsklockor ringer …

• Istället för ett ”100-sidigt” prospekt för börsintroduktion finns ett 20-sidigt ”white paper” som till hälften beskriver SDAO token och hälften affärsplanerna och hur solenergi fungerar
• Ingen oberoende granskning från t.ex. en revisionsfirma
• Inga stora finansiella investerar som sagt de ska vara med eller garanterar introduktionen
• Inget om kompensation till ledning, hur projekten hittills finansierats och till vilket pris de ska föras in i bolaget
• Inget om ledning, styrning, kontroller etc. av bolaget i den löpande verksamheten
• Kollad med dem om kvartalsrapporter och årsredovisning, något ska komma men inte följa någon internationell standard (som IFRS)
• Löpande revision kan bli aktuellt var svaret när jag frågade
• Inte klart med någon börshandel
• När jag googlar namnen på ledningen så får man ingen träff alls utöver Solar DAO-projektet

Jag tror inte Solar DAO är en bluff, dock är det alldeles för lite information för att kunna göra en värdering av det tänkta bolaget och ha någon typ av uppfattning om utvecklingen av SDAO.

Tänkte ändå köpa några SDAO för skoj skull och följa utvecklingen för dem, dels för att lära om ICO:s men även se om det den fula ankungen blir en svan.