Finansvärlden har blivit överens!

Till slut så klarade inte aktieinvesterarna av att hålla kvar vid tron på att världsekonomin ska vända kraftigt uppåt i q2.

Väldigt många ekonomiska indikatorer ser ut som nedan, här industriproduktionen i USA; botten 2016, massvis med stimulering av världens centralbanker och skattesänkningar i USA som gav effekt under 2017 för att sedan vända neråt igen 2018. Som jag skrivit om i de två senaste inläggen så började aktiemarknaden se en vändning i ekonomin i september förra året medan den tre gånger större räntemarknaden var minst sagt tveksam.

Vi kommer aldrig att få svar på frågan om ekonomin och företagsvinsterna skulle vänt i q2, corona-viruset kommer att se till att det inte blir så.

Det händer mycket precis nu:

• alla aktier faller kraftigt (igår föll alla ca 100 aktierna jag följer förutom MyFC, ett mikrobolag i Sverige som hyr ut batteripack till mobiler (!), har aldrig haft några intäkter …)
• räntorna i USA, Tyskland, Sverige och några länder till faller mycket
• räntorna i Italien, Spanien, Portugal stiger
• creadit spreads för junk bonds stiger
• råvaror som olja och koppar sjunker kraftigt
• dollarn hoppar upp och ner i värde men trenden är dyrare (många med lån i dollar utanför USA drabbas)
• inköpschefsindex sjunker, nu på morgonen kom det kinesiska PMI (purchase manager index), på samma nivå som 2008

Raset på världens börser är stort och snabbt men vi startade på extrema nivåer så vi är ”bara” tillbaka till topplinjen i OMX30-bilden jag använt i flera år.

Alla tillgångar faller i pris så har man inte stått utanför marknaden helt eller varit till 100% positionerad för nergång så har den senaste veckan varit smärtsam.

Svenska räntan: små tal kring 0 ger stora procentuella siffror.

Till och med guldet har gått ner under veckan och är ner 1% i kronor för året, ”alla” är överens om att högt belånade investerare är tvungna att sälja allt inkluderat guldet för att klara av att betala tillbaka t.ex. lån till aktier där de ligger på minus. På lite längre sikt är samma ”alla” överens om att guldet kommer att gå upp.

Jag förstår på ett sätt att det inte spekuleras i effekter av corona-viruset i media och bland investerare, ingen normal människa vill stå med skylten ”världen kommer att gå under”. Men när tillräckligt många i förhållandevis tysthet fattar beslutet om ”risk off” så går det fort, oroväckande fort, nedåt.

Ingen vet omfattningen och konsekvenserna av viruset men jag tror att många fått sig en rejäl tankeställare de senaste dagarna när man sett bilder av tomma torg och kaffer i Milano, hör om stängda skolor i Japan, fler länder med smittade, fabriker som får stänga för att de saknar material osv.

Effekterna på ekonomin kommer med stor sannolikhet att bli stora även om man får stopp på viruset de närmsta veckorna: människor slutar handla och kan inte jobba, företag med svag balansräkning klarar inte likviditeten, från mikrofirmor till stora världsföretag, vilket leder till att bankerna får problem osv. Och senast bankerna slutade lita på varandra gick det precis som nu fort nedåt.

Som en anekdot så twittrade en anonym finanschef på en internationell hotellkedja att deras bokningar var ner 40% mot förra året, det krävs nog inte många månader innan detta kommer att ställa till rejäla problem för företaget. Eller bilförsäljningen i Kina som är ner 92% jämfört med förra året. Och detta i en världsekonomi som med stor sannolikhet redan var på väg nedåt.

Det finns flera tecken på att det som drivit på börsen uppåt har vänt nedåt:

• Systematiska modeller säljer: volatiliteten mätt som VIX upp 400% på en vecka och trenden kraftigt neråt, vissa tecken på att det är lite likviditet i finansmarknaderna (risk off från de som lånar ut)
• Investerare med belåning måste sälja, s.k. margin calls eller väljer att minska sin exponering för att minska risken
• Aktieåterköpen minskar eller har helt avstannat
• Privatpersoner säljer och drar tillbaka pengar från marknaden, t.ex. var uttagen från EFTen HYG som investerar i junk bonds det största på flera år

Frågan är den samma som vanligt – vart är vi på väg?

På en punkt är alla överens, inom några dagar så kommer centralbankerna att komma in med stimulanser; sänkta styrräntor, mer likviditet, riktade paket mot bankerna osv. Hong Kong tog ett första ovanligt steg igår, de beslutade om så kallade helikopter-pengar, alla personer i HK får 12.000 kr, allt för att få igång ekonomin.

Bilden nedan visar S&P500 igår i 5 minuters-intervall, kurserna steg 4% på 25 minuter när Feds ordförande höll ett anförande som kan tolkas som att de kommer att sänka räntan inom kort.

Men frågan många ställer sig – kommer stimulanserna att hjälpa? Hur många personer övervinner sin rädsla för corona-viruset för 1% lägre ränta på den nya bilen? Kan ännu mer pengar och ännu lägre räntor, nu $14.000.000.000.000 med negativ ränta, få igång ekonomin?

På kort sikt tror jag att aktiemarknaden kommer att fortsätta att reagera positivt på stimulanserna men sen är jag mer tveksam, det beror helt på omfattningen av spridningen av viruset och hur stora störningarna är i ekonomin. Skulle aktiemarknaden inte stiga på stimulanser så blir jag riktigt orolig, då har vi passerat punkten jag skrev om här då förtroendet för centralbankerna har tagit slut.

Våra investeringar

Jag är övertygad (99% …) om att priset på guld kommer att fortsätta upp under lång tid. Kan bli en dipp om börsen fortsätter sin nergång men jag tror att det kommer att stiga fort när det väl vänder. Guld har varit en ”safe haven” de senaste 5.000 åren och jag tror inte det är annorlunda denna gången.

Samma för guldgruvbolagen men de senaste två dagarna har varit hemska -20% för GDXJ där årets uppgång mer än väl raderades ut. Utöver aktier så har jag även börjat köpa köpoptioner i GDXJ och det kommer jag att fortsätta med, här gäller BTFD (”Buy The Fucking Dip”).

Länge sedan jag skrev om uranet, mest för att det händer absolut ingenting. Aktiekurserna har stabiliserats men följer marknaden i stort och Cameco är precis som de varit de senaste åren positiv om framtiden … Men någon gång måste väl uranpriset vända uppåt?

Min senaste spekulation i aktier var framgångsrik! Jag sålde mina optioner i Microsoft med stor vinst och använde en del av vinsten till en ny position som jag sålde på rasets första dag med en liten förlust. Ibland har man tur.

Jag har sedan slutet av januari köpt mycket optioner i sjunkande amerikanska räntor, både den korta räntan genom Eurodollar-terminer och ETF TLT med löptider på 10 år och uppåt. Båda positionerna är upp ca 150% och det är ungefär ett år till lösendagen. Har lite paus i köpandet för tillfället, räntorna har gått neråt riktigt fort de senaste dagarna och det brukar bli en motreaktion någonstans på vägen men jag tror att räntorna går mot 0% det närmsta året.

Det jag funderar mest på just nu är om det är dags att ta en större position i att junk bonds kommer att falla i värde och räntan för dem att gå upp.

Med sämre ekonomi i världen kan

• Fler bolag får ratingen ”junk” (eller ”high yield” som är den korrekta termen) vilket gör att utbudet av junk bonds kan öka och driva upp räntan och ner värdet på obligationen
• Bolag klarar inte av betalningarna av ränta och återbetalningar och obligationen faller i värde
• Riskaptiten från investerarna går ner, kapital plockas ut alternativt att man vill ha högre ränta

Nedgången kan gå kvickt och många som äger t.ex. ETFen HYG inser inte att det finns en stor risk i att ETFen handlas på vanliga börstider medan de underliggande innehaven till stora delar är illikvida i det korta perspektivet. Tar många ut pengar som igår och det sedan tar ETFen sådär 30 dagar att bli av med samma mängd obligationer så finns det en stor risk för att ETFen inte kan betala tillbaka pengarna som investerarna behöver vilket kan skapa en negativ spiral med mer säljande.

Det som talar emot en uppgång i räntorna i junk bonds är mer likviditet från centralbankerna. Det kan locka många att låna för 0,5% och sedan köpa junk bonds med 4% ränta.

Jag har ju redan en position i HYG, den lite mer avancerande affären jag skrev om förra gången med vinstprofil enligt nedan. Priset på HYG från högt till lågt på x-axeln och vår vinst på y-axeln.

Idag står HYG i 86 och jag hoppas att den ska sjunka under 71 (-17%) innan den 18 december. Nettot av min sålda säljoption (intäkt) och köpta säljoption (kostnad) är en utgift på $82 men min maximala förlust är $730 dollar om HYG står i 76 i december. Jag kommer att stänga positionen tidigt om inte HYG gått ner de närmsta 6 månaderna så jag inte är nära maxförlusten. Om HYG går ner under 71 blir ju den procentuella vinsten stor kvickt, jag har ju bara satsat $82. Idag är värdet av positionen $88, alltså så följer optionspriserna varandra väl.

Det kan bli en öknig av ovan och/eller rena säljoptioner, vi får se lite vad som händer de närmsta dagarna.

Avslutningsvis – känns rätt tungt när jag tänker på konsekvenserna om man inte får stopp på viruset, lika delar på de om drabbas (vilket kan bli vi!) som de ekonomiska konsekvenserna. Har ju länge sagt att det är OK fär en familj att vara högt belånad så länge som man är frisk, har jobb och inte skiljer sig och exakt det samma gäller för världsekonomin. Världens skulder gjorde precis all time high, viruset, lågkonjunktur där många kan komma att förlora jobbet och USA håller på att skilja sig från resten av världen. Inte bra … Låt oss hoppas man kvickt får stopp på spridningen och att de ekonomiska skadorna är begränsade!

Några viktiga grafer

USAs 10-års ränta på all time low

2y10y spreden upp för 2-årig ränta faller snabbare än 10-åringen

Hela USAs räntekurvan har gått ner under veckan, gissningsvis rekord

 
”5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate”, dvs vad är inflationen under 5 år, 5 år från idag, dvs år 2025-2030, fortsätter ner.

Credit spreads på junk bonds på väg upp

Och svenska räntan på väg ner

Aktier mot räntor - finansvärlden är kluven

OMX30 är upp 3,5% sedan förra inlägget för knappt en månad sedan, OMX30 gör all time high när jag skriver detta medan de långa räntorna är ner något lite, både i Sverige och USA. Normalt sett så går räntorna upp när aktier går upp, mer om det nedan.

Samtidigt så domineras nyheterna av BNP-siffror för världens länder med ännu lägre utfall än de nerskruvade prognoserna, senast idag Japan med en nergång med -1,6% mot prognosticerade -0,9%, förra veckan Tyskland, Italien, Frankrike, Mexiko, Indien. Och på detta coronaviruset med 700 miljoner människor i karantän i Kina där utöver det mänskligt tragiska är i princip omöjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna när nästan ingen jobbar.

Aktier

I den mån kommentatorerna ger någon förklaring till uppgången för aktier så är det fortfarande vändningen i inköpschefsindex och då främst orderingången med analysen ”botten är passerad”. 

Svenskt inköpschefsindex används av många som en proxy för stora delar av världen.

Corona-viruset kommer inte att påverka ekonomin, varken i de drabbade länderna eller följdeffekterna av minskad export från Kina, allt kommer att kompenseras direkt när spridningen är under kontroll är den vedertagna sanningen. Så kan det ju bli men jag fattar inte hur de tappade arbetstimmarna ska kunna tas igen, minst 3 förlorade veckor borde ju vara omöjligt att ta igen, men vad vet jag. 

I realiteten är det samma tre parametrar som jag skrev om här som driver på aktiekurserna:

• Likviditet – aldrig i historien så har amerikanska Fed ”skapat” så mycket pengar per månad som det senaste halvåret (skrev om bakgrunden här). Är en ganska stor debatt om hur dessa pengar når aktiemarknaden där en del tror att det är ”placebo-effekt”, dvs bara vetskapen att det injiceras pengar i finanssystemet driver på medan andra tror att repo-lånen går direkt in på aktiemarknaderna med logiken ”var ska de annars ta vägen?”
• Volatiliteten är inte på rekordlåga nivåer men varje spik ser många som en möjlighet att ”investera” i minskad volatilitet, har ju varit mycket lönsamt 99% av tiden de senaste 10 åren

• Trenden är definitivt positiv

När man går ner en nivå i analysen av S&P500 ser det dock inte ut som man förväntar sig, det är i princip bara en handfull bolag med Microsoft och Apple i spetsen som går upp rejält. Och Tesla såklart också men de är relativt små och påverkar inte index i någon större omfattning. Nedan en bild från det utmärkta verktyget koyfin.com som visar hur respektive sektor gått senaste tre månaderna med teknologi (XLK) i topp +18% på tre månader medan energi (XLE) i botten med -5%, en effekt av kraftigt lägre oljepriser.

Microsoft och Apple utgör 40% av XLK och båda har liknande kursutveckling, Microsofts senaste året nedan, upp ca 72%, P/E 32 på historisk vinst, förväntad vinstökning på 13%, 10% och 16% de närmsta åren vilket ger ett prognosticerat P/E 25 för 2022. 

Tittar man på alla prognoserna för S&P500 så är P/E-talet på rekordnivåer, d.v.s. förväntningarna på vinsttillväxten har aldrig varit större. Då ska man ha med sig att Q4 var vinsttillväxten -7,5% för ”S&P495”, dvs. för bolagen i S&P500 minus Microsoft, Google, Apple, Amazon och Facebook.

Avslutningsvis en liten anekdot från aktievärlden. Igår på Twitter skrev en anonym hedgefondförvaltare att uppgången är jättejobbig då det är ”de dummaste av dummaste” som driver kurserna uppåt. I ett förtydligande så utvecklade han det med att uppgången kommer från privatpersoner utan kunskap som köper det som gått upp mest helt utan kunskaper och analys: Tesla, Microsoft, Apple osv.

Räntor

Räntorna signalerar en helt annan ekonomisk bild vilken som bäst kan tolkas som avvaktande.

Jag skrev ganska utförligt om räntor i oktober 2018 (liten klapp på axeln då mina spekulationer i slutet har hänt). En liten ”re-cap”:

• Räntemarknaderna är ca 3 gånger större än aktiemarknaden
• Finns oändligt med olika räntor men de amerikanska statsobligationerna är de viktigaste, den amerikanska 10-åriga räntan används ofta som den ”riskfria räntan”
• De korta räntorna styrs av centralbankerna medan de långa räntorna är summan av de korta räntorna, inflationsförväntningarna och en riskpremie (eng term premiums), ibland beskriven som förväntad tillväxt 

MacroVoices och intervjuerna av Jeff Snider är en riktig guldgruva för att lära sig förstå räntor och den finansiella infrastrukturen i form av Eurodollar. I senaste intervjun med Jeff så gick han igenom hur räntekurvan på amerikanska statsobligationer utvecklats sedan i september förra året. Räntekurvan, dvs man tar räntorna för alla löptider på statsobligationerna, 1 månad upp till 30 år, i samma graf och jämför hur de ser ut vid olika tidpunkter.

Den övre orangea linjen är de amerikanska räntor för ett år sedan, 1-månaders låg på 2,4% vilket som vanligt var samma som Feds styrränta och 10-åringen låg på 2,7%. Spreaden mellan t.ex. 3 månaders och 10-åringen (3m10y) var låga 0,24% som kan tolkas på (minst) två sätt:

• inga förväntningar på inflation eller tillväxt de nästkommande 10 åren eller
• de korta räntorna är för höga

Det troliga är väl en kombination av båda.

Den grå linjen är ca ett halvår senare. Fed hade då sänkt sin styrränta en gång och aviserat att den skulle sänkas en gång till i mitten av september vilket sänkt de korta räntorna samtidigt som de långa sjunkit kraftigt tillsammans med aktiemarknaderna, USA och världen var på väg mot lågkonjunktur med lägre tillväxt och kanske rent av deflation (sjunkande priser) p.g.a. överkapacitet.

Det var nu, i början av september, som räntor och aktier gick åt olika håll: aktiemarknaden började se en vändning i konjunkturen, dels i inköpschefsindex men även en normalt förväntad effekt då Fed ”skapar nya pengar” som tidigare har ”boostat” ekonomin med ca 6-9 månaders fördröjning.

Räntemarknaden har varit betydligt mer försiktig, till delar rent av negativ. De korta räntorna har fortsatt ner då Fed sänkt ytterligare en gång för att stimulera ekonomin och de långa har sjunkit några tiondelar. 3m10y-spreden är 0%, upp något efter att varit negativ under delar av senaste halvåret.

Analysen av spreaden blir samma som ovan, räntemarknaden ser varken inflation eller tillväxt, då hade de långa räntorna varit på uppåtgående och det finns förväntningar om sänkt styrränta.

Angående inflationen så finns det många modeller man ”alla” tittar på den svårförstådda ” 5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate”, dvs vad är inflationen under 5 år, 5 år från idag, dvs år 2025-2030. Den förväntade inflationen för perioden är idag nära de rekordlåga nivåerna från sommaren 2016, då lågkonjunkturen stoppades med enorma mängder nya pengar. 

Liborräntan (3-månaders USD) följer Feds styrränta vilket gör att terminskontrakten på Libor, Eurodollar-terminerna (världens mest handlade finansinstrument), är en bra indikator på vad marknaden förväntar sig framöver. Nedan Eurodollar-kurvan för samma tre datum som ovan.

Så räntemarknaden har på ett år sänkt sina prognoser för styrräntan och de korta räntorna för t.ex. december 2020 med 1% det senaste året och räknar med ytterligare en sänkning av styrräntan under 2020. Grafen nedan är utvecklingen av förväntad Libor för december 2020, från mitten av 2018 till idag.

Slutkläm med optionsskola

Efter jag skrev förra inlägget om aktier och räntor så köpte jag köpoptioner i Microsoft, på lägre amerikanska räntor och ett litet bet på högre räntor för junk bonds.

Microsoft stod i $166 och jag köpte rätten att köpa aktier den 19 juni för $170 och priset var $7,31 per option. Idag står aktien i $189 (+$23, +13% på mindre än en månad …) och optionen kan jag idag sälja för $20 (+$13, +172%). Ibland har jag tur! 

Priset på optionen följer nu i princip aktiekursen så länge som kursen ligger över lösenpriset men generellt så är prissättning av optioner en väldigt komplicerad historia.

Ena sekunden så har jag bestämt mej för att sälja medan nästa att jag borde köpa mer … Caset för att sälja är enkelt, ta hem vinsten, vem vet men en justering nedåt är ju fullt möjligt.

Det som lockar på andra sidan är möjligheten till en fortsatt, och kanske rent av accelererande, kursrusning. Jag tycker redan kursen är frikopplad från verkligheten men det verkar ju inte hindra en fortsatt uppgång. Mer nya pengar från centralbankerna, ett bolag som växer och med förhållandevis liten exponering mot eventuella virus-problem (till skillnad från t.ex. Apple). Vi får se hur jag gör.

Som jag skrev förra gången, det krävs något stort för att vända den 35 åriga trenden med sjunkande räntor och jag ser inga tecken på det. Jag har ingen aning om hur lång pausen blir men jag har köpt köpoptioner i TLT (ETF-en som går upp i värde när långa räntan går ner) och i Eurodollar-terminer, d.v.s. att amerikanska FED ska göra mer än en sänkning i år. Båda dessa positioner ligger lite plus men går det på rätt håll kommer jag att köpa mer.

Avslutningsvis en lite mer avancerad optionsaffär i ETFen HYG som går upp när räntorna på junkbonds går ner. Idag står HYG i $88 och jag tror att den kommer att sjunka i värde under 2020 så jag har:

• Sålt en säljoption med lösenpris $82 den 18 december, jag fick en intäkt på $1,89
• Köpt tre säljoptioner med lösenpris $75 samma datum, kostade mej $0,9 per option

Mitt totala utlägg blev alltså $0,27 ((1,89-3*0,9)/3) för ”investeringen” att HYG ska vara under $75 i december och avkastningen blir t.ex. 336% om den står i $74 och 1466% vid $70. 

Risken jag tar är större än insatsen och inträffar om HYG på lösendagen står mellan $82, då jag lovat sälja en andel, och $75 då jag får köpa tre andelar. Är vi nära $82 i oktober med en långsam nergång kommer jag att stänga positionen. OBS! Man ska vara väldigt försiktig med att sälja optioner, kan bli riktigt dyrt om man gör fel.

Lite blandade klassiker 

OBS! Med spår av ironi.
 

Lite toppigt på OMX30?

Medelvärdet är kanske lite högt? Jag är så gammal så jag minns när P/E 20 på ett kraftigt växande HM ansågs högt. 

 Låna ut pengar till svenska staten i 10 år, just nu är det gratis!

All time high för guldet i kronor i fredags

Det är USA som leder!

Svensk ekonomi växer med 2% men vi skapar 8% mer pengar. Vart tar de vägen? Aktier och bostäder! Lyssna på Ingves, i varje presskonferans så säger han att vi måste göra något åt våra skulder.

Amerikans 10-årig ränta tillbaka på 1,6%. 

Spreden 2y10y ligger kvar precis över 0:an.

Riskaptiten på junkbonds är fortsatt hög, allt för 3% mer avkastning!