Investeringsbloggen: Aktier mot räntor - finansvärlden är kluven

OMX30 är upp 3,5% sedan förra inlägget för knappt en månad sedan, OMX30 gör all time high när jag skriver detta medan de långa räntorna är ner något lite, både i Sverige och USA. Normalt sett så går räntorna upp när aktier går upp, mer om det nedan.

Samtidigt så domineras nyheterna av BNP-siffror för världens länder med ännu lägre utfall än de nerskruvade prognoserna, senast idag Japan med en nergång med -1,6% mot prognosticerade -0,9%, förra veckan Tyskland, Italien, Frankrike, Mexiko, Indien. Och på detta coronaviruset med 700 miljoner människor i karantän i Kina där utöver det mänskligt tragiska är i princip omöjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna när nästan ingen jobbar.

Aktier

I den mån kommentatorerna ger någon förklaring till uppgången för aktier så är det fortfarande vändningen i inköpschefsindex och då främst orderingången med analysen ”botten är passerad”.

Svenskt inköpschefsindex används av många som en proxy för stora delar av världen.

Corona-viruset kommer inte att påverka ekonomin, varken i de drabbade länderna eller följdeffekterna av minskad export från Kina, allt kommer att kompenseras direkt när spridningen är under kontroll är den vedertagna sanningen. Så kan det ju bli men jag fattar inte hur de tappade arbetstimmarna ska kunna tas igen, minst 3 förlorade veckor borde ju vara omöjligt att ta igen, men vad vet jag.

I realiteten är det samma tre parametrar som jag skrev om här som driver på aktiekurserna:

Likviditet – aldrig i historien så har amerikanska Fed ”skapat” så mycket pengar per månad som det senaste halvåret (skrev om bakgrunden här). Är en ganska stor debatt om hur dessa pengar når aktiemarknaden där en del tror att det är ”placebo-effekt”, dvs bara vetskapen att det injiceras pengar i finanssystemet driver på medan andra tror att repo-lånen går direkt in på aktiemarknaderna med logiken ”var ska de annars ta vägen?”
Volatiliteten är inte på rekordlåga nivåer men varje spik ser många som en möjlighet att ”investera” i minskad volatilitet, har ju varit mycket lönsamt 99% av tiden de senaste 10 åren

Trenden är definitivt positiv

När man går ner en nivå i analysen av S&P500 ser det dock inte ut som man förväntar sig, det är i princip bara en handfull bolag med Microsoft och Apple i spetsen som går upp rejält. Och Tesla såklart också men de är relativt små och påverkar inte index i någon större omfattning. Nedan en bild från det utmärkta verktyget koyfin.com som visar hur respektive sektor gått senaste tre månaderna med teknologi (XLK) i topp +18% på tre månader medan energi (XLE) i botten med -5%, en effekt av kraftigt lägre oljepriser.

Microsoft och Apple utgör 40% av XLK och båda har liknande kursutveckling, Microsofts senaste året nedan, upp ca 72%, P/E 32 på historisk vinst, förväntad vinstökning på 13%, 10% och 16% de närmsta åren vilket ger ett prognosticerat P/E 25 för 2022.

Tittar man på alla prognoserna för S&P500 så är P/E-talet på rekordnivåer, d.v.s. förväntningarna på vinsttillväxten har aldrig varit större. Då ska man ha med sig att Q4 var vinsttillväxten -7,5% för ”S&P495”, dvs. för bolagen i S&P500 minus Microsoft, Google, Apple, Amazon och Facebook.

Avslutningsvis en liten anekdot från aktievärlden. Igår på Twitter skrev en anonym hedgefondförvaltare att uppgången är jättejobbig då det är ”de dummaste av dummaste” som driver kurserna uppåt. I ett förtydligande så utvecklade han det med att uppgången kommer från privatpersoner utan kunskap som köper det som gått upp mest helt utan kunskaper och analys: Tesla, Microsoft, Apple osv.

Räntor

Räntorna signalerar en helt annan ekonomisk bild vilken som bäst kan tolkas som avvaktande.

Jag skrev ganska utförligt om räntor i oktober 2018 (liten klapp på axeln då mina spekulationer i slutet har hänt). En liten ”re-cap”:

Räntemarknaderna är ca 3 gånger större än aktiemarknaden
Finns oändligt med olika räntor men de amerikanska statsobligationerna är de viktigaste, den amerikanska 10-åriga räntan används ofta som den ”riskfria räntan”
De korta räntorna styrs av centralbankerna medan de långa räntorna är summan av de korta räntorna, inflationsförväntningarna och en riskpremie (eng term premiums), ibland beskriven som förväntad tillväxt

MacroVoices och intervjuerna av Jeff Snider är en riktig guldgruva för att lära sig förstå räntor och den finansiella infrastrukturen i form av Eurodollar. I senaste intervjun med Jeff så gick han igenom hur räntekurvan på amerikanska statsobligationer utvecklats sedan i september förra året. Räntekurvan, dvs man tar räntorna för alla löptider på statsobligationerna, 1 månad upp till 30 år, i samma graf och jämför hur de ser ut vid olika tidpunkter.

Den övre orangea linjen är de amerikanska räntor för ett år sedan, 1-månaders låg på 2,4% vilket som vanligt var samma som Feds styrränta och 10-åringen låg på 2,7%. Spreaden mellan t.ex. 3 månaders och 10-åringen (3m10y) var låga 0,24% som kan tolkas på (minst) två sätt:

inga förväntningar på inflation eller tillväxt de nästkommande 10 åren eller
de korta räntorna är för höga

Det troliga är väl en kombination av båda.

Den grå linjen är ca ett halvår senare. Fed hade då sänkt sin styrränta en gång och aviserat att den skulle sänkas en gång till i mitten av september vilket sänkt de korta räntorna samtidigt som de långa sjunkit kraftigt tillsammans med aktiemarknaderna, USA och världen var på väg mot lågkonjunktur med lägre tillväxt och kanske rent av deflation (sjunkande priser) p.g.a. överkapacitet.

Det var nu, i början av september, som räntor och aktier gick åt olika håll: aktiemarknaden började se en vändning i konjunkturen, dels i inköpschefsindex men även en normalt förväntad effekt då Fed ”skapar nya pengar” som tidigare har ”boostat” ekonomin med ca 6-9 månaders fördröjning.

Räntemarknaden har varit betydligt mer försiktig, till delar rent av negativ. De korta räntorna har fortsatt ner då Fed sänkt ytterligare en gång för att stimulera ekonomin och de långa har sjunkit några tiondelar. 3m10y-spreden är 0%, upp något efter att varit negativ under delar av senaste halvåret.

Analysen av spreaden blir samma som ovan, räntemarknaden ser varken inflation eller tillväxt, då hade de långa räntorna varit på uppåtgående och det finns förväntningar om sänkt styrränta.

Angående inflationen så finns det många modeller man ”alla” tittar på den svårförstådda ” 5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate”, dvs vad är inflationen under 5 år, 5 år från idag, dvs år 2025-2030. Den förväntade inflationen för perioden är idag nära de rekordlåga nivåerna från sommaren 2016, då lågkonjunkturen stoppades med enorma mängder nya pengar.

Liborräntan (3-månaders USD) följer Feds styrränta vilket gör att terminskontrakten på Libor, Eurodollar-terminerna (världens mest handlade finansinstrument), är en bra indikator på vad marknaden förväntar sig framöver. Nedan Eurodollar-kurvan för samma tre datum som ovan.

Så räntemarknaden har på ett år sänkt sina prognoser för styrräntan och de korta räntorna för t.ex. december 2020 med 1% det senaste året och räknar med ytterligare en sänkning av styrräntan under 2020. Grafen nedan är utvecklingen av förväntad Libor för december 2020, från mitten av 2018 till idag.

Slutkläm med optionsskola

Efter jag skrev förra inlägget om aktier och räntor så köpte jag köpoptioner i Microsoft, på lägre amerikanska räntor och ett litet bet på högre räntor för junk bonds.

Microsoft stod i $166 och jag köpte rätten att köpa aktier den 19 juni för $170 och priset var $7,31 per option. Idag står aktien i $189 (+$23, +13% på mindre än en månad …) och optionen kan jag idag sälja för $20 (+$13, +172%). Ibland har jag tur!

Priset på optionen följer nu i princip aktiekursen så länge som kursen ligger över lösenpriset men generellt så är prissättning av optioner en väldigt komplicerad historia.

Ena sekunden så har jag bestämt mej för att sälja medan nästa att jag borde köpa mer … Caset för att sälja är enkelt, ta hem vinsten, vem vet men en justering nedåt är ju fullt möjligt.

Det som lockar på andra sidan är möjligheten till en fortsatt, och kanske rent av accelererande, kursrusning. Jag tycker redan kursen är frikopplad från verkligheten men det verkar ju inte hindra en fortsatt uppgång. Mer nya pengar från centralbankerna, ett bolag som växer och med förhållandevis liten exponering mot eventuella virus-problem (till skillnad från t.ex. Apple). Vi får se hur jag gör.

Som jag skrev förra gången, det krävs något stort för att vända den 35 åriga trenden med sjunkande räntor och jag ser inga tecken på det. Jag har ingen aning om hur lång pausen blir men jag har köpt köpoptioner i TLT (ETF-en som går upp i värde när långa räntan går ner) och i Eurodollar-terminer, d.v.s. att amerikanska FED ska göra mer än en sänkning i år. Båda dessa positioner ligger lite plus men går det på rätt håll kommer jag att köpa mer.

Avslutningsvis en lite mer avancerad optionsaffär i ETFen HYG som går upp när räntorna på junkbonds går ner. Idag står HYG i $88 och jag tror att den kommer att sjunka i värde under 2020 så jag har:

Sålt en säljoption med lösenpris $82 den 18 december, jag fick en intäkt på $1,89
Köpt tre säljoptioner med lösenpris $75 samma datum, kostade mej $0,9 per option

Mitt totala utlägg blev alltså $0,27 ((1,89-3*0,9)/3) för ”investeringen” att HYG ska vara under $75 i december och avkastningen blir t.ex. 336% om den står i $74 och 1466% vid $70.

Risken jag tar är större än insatsen och inträffar om HYG på lösendagen står mellan $82, då jag lovat sälja en andel, och $75 då jag får köpa tre andelar. Är vi nära $82 i oktober med en långsam nergång kommer jag att stänga positionen. OBS! Man ska vara väldigt försiktig med att sälja optioner, kan bli riktigt dyrt om man gör fel.

Lite blandade klassiker

OBS! Med spår av ironi.

Lite toppigt på OMX30?

Medelvärdet är kanske lite högt? Jag är så gammal så jag minns när P/E 20 på ett kraftigt växande HM ansågs högt.

Låna ut pengar till svenska staten i 10 år, just nu är det gratis!

All time high för guldet i kronor i fredags

Det är USA som leder!

Svensk ekonomi växer med 2% men vi skapar 8% mer pengar. Vart tar de vägen? Aktier och bostäder! Lyssna på Ingves, i varje presskonferans så säger han att vi måste göra något åt våra skulder.