Investeringsbloggen: Bitcoin – månadsuppdatering

PlanB är för mej den förnuftiga ”super bullish”-rösten i Bitcoin-världen: hans analys av 3.600 datapunkter visar att priset på Bitcoin med stor sannolikhet kan gå upp med en faktor 10 de närmsta åren.

Han är även länken till finansvärlden; han förvaltar miljarder dollar, har ett stort kontaktnät och analyserar Bitcoin som en finansiell tillgång med finansiella metoder. Förra veckan publicerade han sin andra rapport där han visar att Bitcoin har den bästa riskjusterade avkastningen av alla tillgångar (aktier, räntor och guld). Hans slutsats till varför att priset inte börjat gå upp än är att investerare överskattar riskerna.

Risk och avkastning hänger ju ihop, tar man hög risk vill man ha hög avkastning och vice versa. Det som skiljer proffs från amatörer i finansvärlden är att alla professionella investerare har en riskmodell, d.v.s. beräknar risken baserat på hur investeringen uppfört sig historiskt. Sharpe ratio är kanske den mest kända modellen där man beräknar den extra avkastningen man fått på investeringen i förhållande till standardavvikelsen på den extra avkastningen. Andra metoder är betydligt mer matematiska avancerade men alla bygger på historiska priser och volatilitet.

Bilden nedan är från PlanBs senaste rapport och är i all sin enkelhet kanske det viktigaste som hänt för Bitcoins utveckling till erkänd finansiell investering sedan hans förra rapport om prisets korrelation till antalet nya Bitcoin, stock-to-flow modellen.

Såhär tolkar man bilden: t.ex. guld har haft en genomsnittlig årlig avkastning på knappt 8% över de senaste 65 åren (y-axeln) medan risken varit 30%. PlanB har använt en väldigt enkel riskmodell, han har helt enkelt tagit den högsta årliga förlusten under perioden och satt den som risk.

De tre tillgångsslagen ger en linje i grafen (R²=1, 100% korrelation mellan de tre punkterna) och alla investeringar över linjen har en positiv avkastning i förhållande till risken. Så en portfölj med 1% Bitcoin och resten kontanter (som dessutom balanserats om varje år) har haft en risk på ca 0,85% (1% av Bitcoins största nedgång) och gett ca 8,2% avkastning.

Slutsatsen i rapporten är att marknaden för Bitcoin är rationell och enda anledningen till att priset inte går upp är att investerarna missbedömer risken. Riskerna som PlanB tar upp är i princip samma som jag tar upp mitt inlägg här.

Reaktionerna på Twitter kring rapporten har varit små, min gissning är att de flesta som hänger i Bitcoin-världen inte funderat så mycket på finansiella risk-avkastningsmodeller men jag tror att den kommer att användas flitigt av investeringskommittéer i den professionella världen. Högre avkastning med mindre risk borde locka rejält.

Min tolkning av rapporten är att allt kokar ner till en enda punkt – Bitcoin är riktigt svårt att förstå vilket gör att man upplever en stor risk. Så frågan blir om personer i finansvärlden tar sig tid att förstå Bitcoin.

Två avslutande kommentarer till bilden – genomsnittlig årsavkastning på aktier är betydligt lägre än vad många tror, 8%, och bara 2% högre än att äga en amerikansk 10-årig statsobligation (som varje år byts till en ny 10-åring). Dessutom gäller 8% för aktier bara över en lång tidperiod med regelbundna köp. John Hussmans analys av de senaste 100 årens aktievärderingar i förhållande till vinsterna visar att förväntad avkastning de närmsta 12 åren är 0,18% …

Digitala pengar skapade av Riksbanken

Bank for International Settlements (BIS) är centralbankernas centralbank, skapades i samband med finanskrisen 1930 och har två uppgifter, dels cleara transaktioner mellan centralbanker, dels arbeta med forskning kring pengar, ekonomi och finansmarknader. Ganska ofta så har de annan åsikt än världens centralbanker t.ex. kring hur mycket skuld ett land ”tål” och effekten av negativa räntor, i båda fallen tycker BIS att de gått för långt. Kring Bitcoin så har de en väldigt kluven inställning, vd Agustín Carstens tycker Bitcoin är en extremt dålig uppfinning (vilket han verkar berätta varje gång han håller ett anförande) medan det med jämna mellanrum kommer rapporter från resten av organisationen om att Bitcoin är smart och intressant.

BIS har i flera år legat på världens centralbanker att de behöver påbörja arbetet med att utveckla digitala pengar och Riksbanken var kanske först med sitt projekt e-Kronan. Drivkraften för Riksbanken är att ta fram ett alternativ till kontanter, de ser stora risker med att alla våra betalningar är beroende av MasterCard och våra banker. Som jag uppfattat det så kommer e-Kronan att bygga på att man har ett konto hos Riksbanken som man sedan kan använda för betalningar med hjälp av en Swish-liknande app. Förstudien är klar och för några veckor sedan fick Accenture uppdraget att bygga en prototyp.

BIS startade förra veckan ett projekt kring centralbanksutgivna digitala pengar (CBDC - central bank digital currencies) tillsammans med 6 centralbanker vilket fått en hel del uppmärksamhet i crypto-kretsar som ställt frågan – är dessa ett hot till Bitcoin?

Jag tror svaret är kanske i det korta perspektivet, främst då i länder som saknar Swish men nej på lite längre sikt.

Tröskeln till att använda e-Kronor kommer nog att vara mycket låg men vem i Sverige kommer att använda dem? Jag kan inte se vad som skulle få folk att gå från Swish till e-Kronor i någon större omfattning om båda finns kvar. Däremot i länder som USA och Tyskland där man använder kontanter och checkar (!) kan det bli succé och kanske göra det svårare för Bitcoin att etablera sig som betalningsmedel då båda gissningsvis kommer ungefär samtidigt.

På längre sikt så tror jag att de digitala pengarnas olika egenskaper som kommer att vara avgörande. Jag tar Bitcoins egenskaper från inlägget här, jämför med e-Kronan och gissar lite.

Peer to Peer – antagligen inte, Riksbanken vill nog kontroller vem man skickar till
Decentralized - nej
Open – som användare behöver man med största sannolikhet identifiera sig, som utvecklare behöver man troligen tillstånd
Public – nej, Riksbanken bestämmer bakom stängda dörrar hur e-Kronan ska användas
Neutral – nej se ovan
Trustless – Nej, man behöver lita på Riksbanken
Boarderless – kanske, i alla fall med VPN och tjänster kan utvecklas
Permissionless – nej, alla som vill använda e-Kronor kommer att antagligen behöva godkännas
Immutable – gissningsvis nej, Riksbanken kommer säkert att kunna backa transaktioner som ”blivit fel”
Censorship resistant – nej, se ovan
Publikt & anonymt – nej, databasen kommer med största sannolikhet bara att vara läsbar av Riksbanken och av dem utvalda samt att de ser vem som betalt vart
Programmerbara pengar – ja! Men det kommer säkert att krävas tillstånd från Riksbanken för att utveckla
Begränsat antal – nej, Riksbanken kommer att kunna skapa obegränsat med e-Kronor
”Digital representation” – möjligt men inte troligt

Så kanske 3 utav 14 av Bitcoins och e-Kronans egenskaper är samma och jag ser inte att e-Kronan är ett stort hot mot Bitcoin, ska Bitcoin inte bli något är det något annat som ska stoppa det.

Min gissning är att e-Kronor och Bitcoin kommer att leva sida vid sida och fylla olika behov och vi kommer själva att välja e-Kronor ibland och Bitcoin andra gånger. Förhoppningsvis så kan vi ha dem i samma plånbok och där själva bestämma vilket som är vår basvaluta och automatiskt växla mellan dem.

Det är nog inte helt enkelt att bygga en ny centraliserad betalningsplattform och där finns även andra vinklingar på e-Kronan som är intressanta, t.ex. hur kommer bankerna att reagera. Bankernas billigaste finansiering kommer från insättningar från privatkunder och skulle vi då flytta t.ex. hälften av våra pengar till Riksbanken så skulle det få stor påverkan på bankernas lönsamhet. Och sedan har vi intäkterna från betalningar, kortterminaler och ”floaten” av pengar (banken har pengarna i minst 1 dag räntefritt när vi betalar med bankgiro och kort).

Även tanken på negativa räntor är intressant om det inte finns kontanter. Min gissning är att ganska många skulle plocka ut sina pengar från banken om räntan skulle bli negativ på vanliga bankkonton men den möjligheten försvinner ju om kontanter försvinner och vi har e-Kronor istället. (Nu har vi ju i praktiken negativa räntor på bankkonton, det heter ju bara ”0% ränta och kostnad för internetbank” istället).

Till sist, e-Kronan kommer att vara ett centralt system oavsett om de använder den magiska blockkedjan och alla centrala system går att hacka. Ska bli väldigt intressant att se hur de löser tekniken och alla attacker som kommer att göras. Bara en vanlig överbelastningsattack i uppstarten skulle nog kunna ge e-Kronan en dålig start.

Och så korrigering av tidigare felaktiga uppgifter och lite mer förvirring ….

Jag började titta lite närmre på informationen om antalet wallets på blockchain.com och det var inte alls som jag trodde, den visade antalet nerladdade plånböcker från deras hemsida, inte totalt för Bitcoin som jag trodde. Så den grafen kan vi glömma, den ger ingen information kring hur nätverket växer.

När jag sedan började leta efter informationen så ramlade polletten ner att den publika nyckeln inte är samma som adressen jag tar emot Bitcoin på, det generas en ny adress för varje gång jag väljer Ta emot i min plånbok.

Nu har jag försökt läsa på men förstår inte fullt ut; den privata nyckeln är ett slumptal, den publika nyckeln räknas fram från de privat och sedan räknas adresser fram från den publika nyckeln. Det som jag inte fattat är hur man kan räkna fram nya adresser varje gång man ska ta emot Bitcoin och knyta den till min privata nyckel.

I vilket fall som helst så fick jag svar på en annan fråga som dykt upp – hur svårt är det att gissa sig till den privata nyckeln och stjäla Bitcoin?

Svart är jättesvårt, krävs någonstans mellan 1 och 2.100.000.000.000.000.000.000.000.000.000 (28 nollor) gissningar, har man 1 miljon datorer så tar det maximalt 260 miljarder gånger universums ålder, man får hoppas på rejäl tur för att lyckas.

Jag hittade datan som jag letade efter, se bilden nedan.

Totalt finns det nästan 29 miljoner adresser med Bitcoin och jag har börjat följa antalet veckovis, -24.000 senaste veckan.

Färre adresser (eller är det wallets?) än jag trodde och hälften av dem innehåller riktigt lite Bitcoin. Och har man 1 Bitcoin så tillhör man topp 2,7%. Nu kan ju samma person ha flera adresser men samtidigt så verkar det vara många som inte tar ut sina Bitcoin från börserna, såg en beräkning att de nio största börserna har 1,6 miljoner Bitcoin totalt. Till detta ska vi sedan lägga de nya Bitcoin-bankerna och fonder som Bitcoin XBT som bara på Avanza har 12.000 ägare. Slutsatsen blir att det är svårt att använda antalet adresser för att se hur nätverket utvecklas men jag provar.

Månadens siffror

Äntligen uppåt!

Intradag har det varit 10%-ändringar men tittar man på de dagliga slutkurserna så ser det ut som en lugn månad utan någon -10% dagar och medelvärdet på den dagliga förändringen är lägre än medelvärdet för Bitcoins 10 år.

Hashraten kvar kring all time high vilket är intressant då vi bara är 100 dagar från att block rewarden halveras från BTC 12,5 till 6,25.

Alltcoins har det forfarande trögt, mitt index av knappt 20 tokens ligger strax under 0% sedan dec 2018 medan Bitcoin är upp drygt 150%.

Och som vanligt, massvis med bra data hos digitalik.net