Handelsbanken

Handelsbankens strategi har ända sedan starten 1871 varit lönsamhet före volym och låg risktollerans som tillsammans med ett decentraliserat arbetssätt skapat en stabil vinstmaskin. Kreditförlusterna är små och inte ens vid senaste bankkrisen 2007 blev kreditförlusterna stora. Den låga risken syns bl.a. i ”försäkringskostnaden” via CDS-spreaden mot ett index av Europas 50 största banker där premien är hälften av snittet. Detta ger Handelsbanken möjligheten att finansiera sin verksamhet till en lägre ränta än de flesta bankerna.

Största delen av Handelsbankens verksamhet finns i Sverige.

Utlåningen till privatpersoner är basen i banken och där står bostadslån för i princip hela delen. Det gör att ca 85% av den totala utlåningen är exponerad mot bostads- och fastighetsmarknaden.

Kombinerar man de två bilderna så står lån till svenska bostäder för ca 1/3 av bankens utlåning.

Räntenettot, 71% av intäkterna, är skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan och räntenetto har växt med 3% i snitt de senaste fem åren. Utlåningen som ger räntenettot är idag 1 900 miljarder och har växt med 3% i snitt de senaste fem åren vilket betyder att marginalen mellan in- och utlåningsräntor varit oförändrad under perioden.

Provisionsnettot, 23% av intäkterna, är avgifter för olika tjänster som fonder, finansiella transaktioner, betalningar, kreditkort m.m. Tillväxten har varit i snitt 6% under senaste fem åren men varierat ganska mycket mellan åren.

Kostnaderna beskrivs i bankvärlden oftast i relation till intäkterna genom K/I-talet som för Handelsbanken ligger på 45,5% med små variationer.

Kreditförlusterna är ca 1,6 miljarder per år vilket motsvara 0,08% av utlåningen och samma här, mycket små variationer mellan åren.

Sammantaget så ger detta en vinst på 16 miljarder och där har den legat de senaste 3 åren och av dessa pengarna så har drygt 70% delats ut i ordinarie och extra aktieutdelningar. Ställer man vinsten mot det egna kapitalet så man inga stora variationer där heller även om den sjunkit något de senaste åren till 11,4% 2017, ca 0,8% under 5 års-snittet.

Tillgångssidan i balansräkningen består till 75% av utlåning till allmänheteten, dvs privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar m.m. Kassa, tillgångar hos Riksbanken, värdepapper och övrigt är resterande 25%.

Skuldsidans fördelning enligt nedan. 

Angående Eget kapital så ser man här den stora skillnaden mellan bank och andra bolag, jämför soliditet (eget kapital/balansomslutning) för Handelsbankens på 5% med t.ex. Ericsson 36%.

I årsredovisningen finns information kring löptiderna på tillgångar och skulder som är summerade i bilden nedan.

Samma information men grupperad på en ännu högre nivå visar att det är balans mellan löptiderna. På skuldsidan har man tagit upp 20% av inlåningen från allmänheten i de korta skulderna och övriga i långa skulder. I ”Alt skulder” är de separerade så att vi kan fundera kring finansieringen vid en ”bank run”.

Handelsbankens kapitalbas överstiger lagkraven med råge. Sammanställningen nedan visar på ett kärnprimärkapital på 22,7% medan kravet är 7%.

På raden Summa riskvägda tillgångar har vi nästa skillnad mot ”vanliga” bolag. Varje utlåning (och övriga tillgångar) får en riskvikt som används vid beräkningen av nyckeltalen kärnprimär- & primärkapital. Lägst riskvikt har investering/utlåning till statsobligationer, kommuner och centralbanker med 0% risk, bostadsrättföreningar 5,1% medan aktieköp och företagslån ligger i topp, allt hittar man på sidan 164 bland noterna i årsredovisningen.

Antalet aktier i bolaget ökar något lite över åren genom personaloptioner. Samtidigt så har bolagstämman beslutat om möjligheten till aktieåterköp för 120 miljoner.

Några ord om Stiftelsen Oktogonen. Oktogonen bildades 1973 som en vinstandelsstiftelse och varje år som banken gör ett bättre resultat än genomsnittet av banker så görs en avsättning. 2017 var avsättningen 2 miljard. Avsättningarna tillsammans med framgångsrika investeringar har gjort Oktogonen till näst största aktieägare i Handelsbanken. Som anställd har man rätt att få ut pengar när man fyllt 60, antingen som ett engångsbelopp eller fördelat över 20 år. För den som jobbat i banken i många år rör det sig om stora belopp, flera miljoner i vissa fall.

Ledning

Anders Bouvin började i Handelsbanken 1985 och blev vd 2016. Löner var 12 miljoner kr 2017. Övrig ledning i banken är totalt 55 personer som hade en snittersättning på 1,6 miljoner kr.

Ersättningen till ledningen är annorlunda från de flesta bolagen då de inte har några bonusar.

Ordförande är Pär Boman, tidigare vd i 9 år och precis som de flesta i ledningen med mer än 25 års erfarenhet av banken. Vice vd är Fredrik Lundberg som tillsammans med ytterligare 10 personer utgör styrelsen varav 7 är män. Total ersättning till styrelsen är 14 miljoner.

Ägare

De tre största ägarna i Handelsbanken är Industrivärlden (10%), Stiftelsen Oktogonen (10%) och Lundberg-gruppen (3%). Utöver dessa tre så har Edinburgh-baserade förvaltaren Baillie Gifford en total ägarandel på 5%. 49% av aktierna ägs av utländska investerare.

Industrivärlden har sina rötter i Handelsbanken. I samband med Krüger-kraschen i början av 1930-talet så tog Handelsbanken in ett antal panter i form av aktier, bl.a. Ericsson-aktier. 1945 skapades ett holdingbolag, Industrivärlden, med aktier i 7 svenska företag som knoppades av från banken. Handelsbanken är fortfarande näst största ägare i Industrivärlden, efter Lundberg-gruppen, ett korsägande som gör att familjen Lundberg i praktiken är största ägare av Handelsbanken.  

Värdering

Börsvärdet för Handelsbanken är idag 203 miljarder (ungefär samma som Ericsson). Kursen har under de senaste 4 åren rört sig i ett intervall 120 kr +/- 15%, idag 99 kr, precis under nedre gränsen i spannet.

Banker värderas oftast med två nyckeltal, P/E (aktiekurs/vinst per aktie) och det vanligare P/B, aktiepriset i förhållande till det egna kapitalet per aktie.

Jämför vi de fyra storbankerna med dagens aktiekurs (2018-04-25) så ser vi liknande tal, förhållandevis låga P/E-tal (kom ihåg ASML P/E 30) men ändå en premie på det egna kapitalet.

Analys och sammanfattning

Välskött och stabil, inga stora variationer i vinsten gör att det känns ganska enkelt att göra en prognos. Låt oss gissa att de närmsta tre åren kommer att bli som snittet av de senaste 5 åren med dagens värdering, vad får vi då för avkastning? 

10% per år känns lite i lägsta laget. Finns det några uppsidor?

• Räntenettot, volym och räntemarginal. Nja, utlåningsökningen har i snitt varit 3% i 10 år, inte troligt att den skulle bli markant högre. Möjligen att marginalen skulle kunna öka om räntorna stiger
• Provisionsnettot. Fondavgifter är 50%, svårt att se att denna ökar. De andra delarna är svårare att gissa men skulle nog kräva ändringar i arbetssätt och det finns inga sådana tecken 
• K/I-talet – de jobbar alltid med detta och är redan bäst i klassen
• Kreditförluster – är redan extremt låga
• Värdering P/B – här finns det potential!

Vad är det som styr värderingen av Handelsbanken? Den allmänna visdomen är räntespreadar, dvs skillnaden mellan långa och korta räntor. Men när man gör en beräkning av korrelationen mellan svenska spreadar, 10y2y, 10y3m och 2y3m och aktiekursen för de senaste 18 åren så finns ingen korrelation. Däremot så är korrelationen mycket stor, -87%, mot den 10-åriga svenska räntan. Bilden nedan visa räntan inverterad, 100 minus räntan, på högra axeln och aktiekursen.

Förklaringen till detta blir att när räntan sjunker så blir det mer attraktivt att köpa Handelsbanken som substitut till ränteplaceringar. Då blir frågan, kommer den svenska 10-åriga räntan att sjunka? 

Räntan idag är 0,66%, som lägst var den 0,04% sommaren 2016. Inte omöjligt att räntan sjunker om konjunkturen i Sverige viker ner och värderingen blir P/B på 1,7 som 2013-2016 vilket skulle ge aktien 20% i uppgång. Det som talar mot detta är att börsklimatet antagligen skulle vända vid en sämre konjunktur.

Slutsatsen av allt ovan – om man har som huvudscenario att de närmsta tre åren blir ungefär som de senaste fem så kan man förvänta sig en avkastning på ca 10% om man investerar i Handelsbanken. Tror man på lägre räntor men OK konjunktur så finns de en uppsida på 20% i aktien. Omvänt, något av sämre konjunktur eller inflation så finns det en nedsida i aktien.

Alla prognoser som Konjunkturinstitutet samlar in pekar på lägre tillväxt men inte lågkonjunktur. Det innebär för min del att det mest troliga scenariot är att de närmsta åren blir ungefär samma som tidigare år och med dagens värdering. 10% avkastning är väl OK men min känsla är att nedsidan är betydligt större än uppsidan så vi avstår.

Handelsbanken känns extremt välskött och stabilt vilket gör aktien till en bra bas i en aktieportfölj och vi kommer med säkerhet att äga den igen när värderingen kommit ner närmre P/B 1 eller konjunkturen visar tecken på uppgång.

Banker - ”The alchemy of money"

Att driva bank är världens bästa affärsidé, ”The alchemy of money” som Mervin King, tidigare chef på Bank of England, kallar det. Du lånar in många små belopp med låg ränta, korta löptider och utan krav på säkerhet från bankkunderna och omvandlar pengarna till stora lån med högre ränta, långa löptider och höga krav på säkerheter och detta med minimalt med eget kapital.

Men banker är svårt att förstå, verksamheten och regelverken är kunskapsmässigt i nivå med kvantfysik, skrivet i ett eget hemligt språk …

Banker är ett av naven och nycklarna till framgångsrika samhällen och kritisk för allas utveckling; att förmedla kapital från de som har till de som behöver så att nya investeringar kan göras. Dock är frestelsen stor för banken att tjäna mer pengar genom att låna ut mer på samma kapitalbas vilket med viss regelbundenhet skapar bankkriser.

Kriserna kan bottna i två orsaker och många gånger sker de parallellt:

• kreditförlusterna blir så stora att det egna kapitalet försvinner dvs. banken blir insolvent, eller
• ryktet börjar gå att banken går dåligt och många kunder väljer att ta ut sina pengar, en så kallad ”bank run” och likviditeten försvinner för banken även om banken är solvent

Efter återkommande bankkriser genom historien, t.ex. 1664 i Sveriges första bank Stockholm Banco (som senare blev Sveriges Riksbank 1668) till de senaste två 1993 och 2007, så är regleringen av banker omfattande och komplex. Svenska och EU-lagkrav CRR, CRD, krav från finansinspektionen, internationella Basel I-II-III regler och IFRS är några regelverk för banker att förhålla sig till. Allt för att minska risken för privatpersoner, företag, obligationsköpare och andra finansiärer av banken.

Historien har visat stor kreativiteten hos bankirerna på att hitta nya vinklingar på verksamheten för att skapa större vinster. Senaste exemplet på detta är upprinnelsen till bankkrisen i USA 2007 där banker utöver en kraftig expansion av sina balansräkningar skapade produkter som t.ex. CDO (Collaterized Debt Obligations).

En CDO är portioner av många olika obligationer, i detta fallet husobligationer. Banken skapade ett separat bolag med obligationer som till största delen finansierades av lån från banken och en minimal del aktiekapital från externa investerare. För att minska risken för banklånet så köpte banken en CDS (Credit Default Swap, typ en försäkring som utfaller om obligationen inte uppfyller avtalet) av en annan bank och vips så var det Bank 2 som var exponerad mot risken. Det fina med detta upplägget var att båda bankernas balansräkningar såg bra ut, banken som skapade CDO hade ju 0 risk då de var försäkrade med CDS medan Bank 2 bara behövde redovisa att de ställt ut en CDS och intäkten (premien från Bank 1). På detta sättet och många fler så är hela världens bankväsen sammanvävt i en oöverskådlig mängd transaktioner av repor (re-purchasing agreement, världens vanligaste låneform), ränte- och valuta swappar, CDS, CLO, LBO, guldleasing, lån av säkerheter osv.

Vid bankkrisen 2007 så var den utlösande faktorn husmarknaden i USA. Huspriserna slutade stiga och de som spekulerat genom att köpa flera hus kunde inte sälja vidare och därmed inte betala ränta och amortering. Huslånemarknaden är förhållandevis liten men problem spred sig i hela bank-och finansvärlden genom sammanvävningen. Stor misstro mellan bankerna uppstod då man inte visste vilka som var solventa eller inte, i en kombination av otydligt ägande av säkerheter genom repor, återköp, leasing och utlåning.

Efter finanskrisen 2007 har det skett en rad regeländringar för att minska bankriskerna, bl.a. har reglerna skärpts kring hur stort det egna kapitalet ska vara i förhållande till utlåningen och hur mycket likviditet en bank måste ha. Med jämna mellanrum så stresstestar myndigheterna bankerna för att se hur de skulle reagera vid en kris, finns det någon risk så måste banken vidta åtgärder.

Utfallet av ändringarna är ett mer robust banksystem i delar av världen, framförallt i USA men även Norden. Dock så finns problemen kvar i andra delar av världen:

• Japan som inte rensat bland sina NPL (NPL=non performing loan, det sker inte några räntebetalning eller amorteringar) sedan 90-talskrisen
• Kina med stora mängder NPL till företag m.fl. så att de kan driva vidare sina verksamheter så att jobben finns kvar (en av orsakerna till USAs ståltullar)
• EU: minst 10% av lånen i de italienska bankerna är NPL, franska banker äger stora mängder statsobligationer i riskländer bl.a. Grekland, Tyskland har ju storbanken Deutsche Bank med lönsamhetsproblem och en enorm swap-portfölj. Flera banker har gått i konkurs senaste åren i bl.a. Spanien, Italien och Belgien.

Basel-reglerna är ett av de viktigaste regelverken och är en överenskommelse mellan världens länder kring kapital- och likviditetskrav. Basel 1 infördes 1988 och senaste uppdateringen kom 2009 med Basel 3 som innehåller bl.a.

• Regler för kärnprimärkapital på minst 7%. Beräkningen av både täljaren, kapitalet, och nämnare skulderna sker enligt en mängd definitioner. Skulderna riskviktas baserat bl.a. på bankens historia av kreditförluster, t.ex. en statsobligation har risken 0 och är inte med i beräkningen och ett genomsnittligt huslån i Handelsbanken har risken 5,5%. Kapitalet justeras för ett antal tillgångar, bl.a. goodwill
• Likviditeten i banken måste vara tillräckligt stor för att klara 30 dagar utan upplåning samt att banken ska ha ”kontracyklisk kapitalbuffert” där man i goda tider skapar likviditetsbuffertar.

Effekten av detta är den egna kapitaldelen av utlåningen ökat men det är fortfarande små tal, för Handelsbanken är det ca 7%, resterande pengar kommer från upplåning via bankkonton, utställande av obligationer eller andra typer av lån.

Andra regeländringar som trätt i kraft inom EU är att bankens finansiärer i första hand ska ta förlusterna vid kriser, ”bail-in”, istället för staten ”bail-out”. Detta får stor påverkan på de som lånar in pengar till banken, inlåningen är bankens pengar och hanteras som vilken skuld som helst. För att minska risken för privatpersoner så har staten (sedan länge) gått in och ger en insättningsgaranti på belopp upp till 950 000 kr. Här ska man ha i bakhuvudet det som hände på Cypern för några år sedan där beloppet halverades när bankerna krisade. Reglerna för ”bail-in” testades i Italien i 2017 men det blev som vanligt en ”bail-out” av staten av världens äldsta bank Banca Monte dei Paschi di Siena.

Att driva bank är till stora delar att hantera risk och detta syns tydligt i årsredovisningarna för bankerna. Handelsbankens senaste årsredovisning är på 228 sidor varav uppskattningsvis 100 sidor handlar om risker och riskhantering. Nedan rubrikerna på punkterna som de sedan djupdyker i:

• Kreditrisk
• Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker
• Ränterisk
• Valutarisk
• Finansiering och likviditetsrisk
• Operativa risker
• Compliance risk

Kreditrisk är kanske det man tänker på i första hand, hur mycket av pengarna man lånat ut kommer man inte att få tillbaka. I kapitlet ”Finansiering och likviditetsrisk” sker en annan viktig genomgång som är central för att bedöma den övergripande risken i en bank, skillnaden i löptider mellan inlåning och utlåning. Svenska banker har uppmärksammast för att ha korta löptider på inlåningen och långa på utlåningen vilket är en av anledningarna till att svenska banker kunnat upprätthålla vinsterna trots det låga ränteläget.

Risken är att likviditeten för den korta upplåningen försvinner vilket snabbt skulle ge effekter för de svenska bankerna. Riksbanken har skrivit om detta flera gånger som en riskfaktor tillsammans med risken i att Sverige har ett mycket stort bankväsende i förhållande till ekonomin med fyra storbanker som är sammanvävda genom en mängd affärer.

Hur orolig ska man då vara för en ny bankkris?

Så länge ekonomin växer och räntorna är låga tror jag alla är överens om att risken är låg. Men det känns som en väldigt bräcklig grund som banksystemet står på:

• ”Alla” banker är kopplade till varandra i ett extremt komplext nät. En liten kris någonstans i världen kan, om den inte stoppas i tid, sprida sig snabbt. Greklandskrisen 2011, en liten ekonomi som fick problem skapade oro i hela världen
• Världens totala skuld har växt med 35% sedan senaste krisen 2007, från ca $170 000 miljarder till $233 000 miljarder. En liten höjning i räntan får stora effekter på ekonomin och förmågan att betala räntor och amortering
• Likviditeten i finansvärlden kan ha börjat minska. Världens centralbanker har sedan 2007 skapat $10 000 miljarder i ny likviditet genom att köpa stats- och företagsobligationer men nu har bl.a. USA börjat sälja tillbaka dem (eller rättare sagt inte återinvestera förfallna belopp)
• Risken i många lån har ökat. USA är duktiga på att samla in statistik och där ser man att kraven på kredittagarna minskat, både hos privatpersoner och företag
• I jakten på avkastning nu när räntan är på ”all time low” så har investerare efterfrågat mer riskfyllda produkter som ”junk bonds” från företag och andra CDO-liknande produkter vilket växt kraftigt, i många fall med stor hävstång i form av lånade pengar från bankerna

För svenska banker ser det bra ut, kreditförlusterna är minimala och risken i bostadslånen bedöms inte vara stora även om priserna fortsätter ner, det är en lång väg från sjunkande priser till kreditförluster för en bank. Risken för svenska banker ligger nog i en kris som importeras från omvärlden liknanden den 2007 där likviditeten mellan banker försvann.

Om risken är låg för en bankkris, är det läge att köpa bankaktier? Vi har ägt Handelsbanken under många år fram till våren 2015 och kanske är det dags igen?

Månadsuppföljning - mars

Utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

BNP för 4:e kvartalet 2017 var starkt för länderna ovan men kan ha varit toppen i denna konjunkturcykeln, prognos för kvartal 1 är 2,7%, 2,8% respektive 2,1%. Även vissa data för Kina, som inköpschefsindex, pekar på mindre tillväxt i ekonomin framöver.

”Alla” pratar om ökad inflation men det är ganska förvirrande. Det finns flera olika inflationsmått, framförallt i USA, och de är inte entydigt att inflationen är på väg upp. Obligationsmarknaden visar inget i de långa räntorna, tvärtom så har de sjunkit överlag vilket innebär att investerarna inte ser varken inflation eller tillväxt framöver.

Ett sätt att titta på marknadens inflationsförväntningar på lång sikt är att titta på ”5-Year, 5-Year Forward Inflation Expectation Rate” i swap-marknaden som beskriver inflationsförväntningar för 5 år om 5 år, dvs idag perioden 2023-2028. Även om förväntningarna stigit sedan botten 2016 så är vi fortfarande på låga nivåer som inte visar några tecken på att öka.

Räntor

Den amerikanska 10-åriga räntan är ner något lite för månaden.

De korta räntorna fortsätter upp medan de långa har sjunkit, dvs räntekurvan har återigen blivit lite flackare.

”2y10y spreaden” fortsätter ner från förra månadens 0,6% till 0,49% idag. Fortsätter minskningen i samma takt som de senaste månaderna kommer räntekurvan att vara inverterad i sommar, dvs man får mindre i ränta om man lånar ut på 10 år än på 2 år. Om spreaden skulle bli negativ så tolkas detta som att lågkonjunkturen kommer inom kort.

Precis som ”vanligt” så följer den tyska och svenska räntan den amerikanska i riktning och har sjunkit tillbaka något under månaden.

Libor-räntan (3m $) fortsätter upp, nu har den stigit i princip dagligen i tre år, från 0,2% till 2,3% idag. Enorma mängder lån är knutna till Libor-ränta globalt, en uppskattning är $350 000 miljarder som hus och studielån, kreditkortskulder, företagslån m.m. Analysen om varför Libor stiger varierar över tiden, just nu är den vanligaste analysen brist på USD i Eurodollar-världen.

Spreaden Libor-OIS, dvs skillnaden mellan räntan som banker lånar mellan varandra och den riskfria dagliga räntan av fortsätter också upp även om ökningstakten minskat.

Valutor

Försvagningen av kronan mot USD fortsätter, ner ca 1,1% och med 1,3% mot EUR.

Dollarindexet DXY (som är en viktad korg med EUR, yen, pound, CHF, SEK, NOK m.fl.) har varit stabilt under 2018, legat kring 89,5 +/- 1%. Flera har uppmärksammat att korrelationen mellan DXY och Libor-OIS spreaden (förskjuten 3 månader) är hög, stämmer detta framöver så kommer dollarn att stärkas kraftigt det närmsta året.

BitCoin och krypto-världen

• Priset för BitCoin fortsätter ner. Försäljning i USA för att kunna betala skatten på vinsterna samt fortsatt utförsäljning från flera stora wallets är några av orsakerna
• Lightning Network fortsätter att växa och utvecklas. 1 474 noder (1 006 förra månaden) och 4 697 (1 853) kanaler uppe, dock har jag förstått att inte alla noder och kanaler är synliga. Blockstream har släppt sju applikationer för LN bl.a. för att kunna betala för att läsa vidare på en hemsida, ge dricks, köpa digitalt material som bilder och för ”vanliga” mikrobetalningar. Lightning labs och Eclair har släppt wallets
• George Soros satsar i kryptovärlden, en i raden av rika personer och hedge fonder som börjat ge sig in. Det går mycket rykten om att förmögna privatpersoner köper stora mängder BitCoin direkt av säljare (OTC-handel)
• Amerikanska säkerhetstjänsten NSA har sedan 2013 scannat BitCoin transaktioner och wallets, så med stor säkerhet vet de vem som har vilken wallet. Så mycket för anonymiteten …

Aktier

Från mitten av februari till mitten av mars skakade världens börser av sig raset från första veckan i februari för att senaste månaden ha övergått till en varannandagsbörs med stora svängningar, även under en börsdag, men riktningen har varit neråt. Amerikanska börserna och OMX30 ner 5% under månaden medan DAX bara rört sig marginellt neråt. OMX30 ligger fortfarande kvar i spannet 1575 +/-5% men nu väldigt nära att bryta neråt.

VIX-indexet har återigen stigit och är sällan under 20, dubbelt så högt som snittet under 2017.

Förklaringarna till upp- och nergångarna varierar från dag till dag och beror på vem du lyssnar på. ”Headline news” är handelskrig/mer frihandel, ingen inflation/hög inflation, högre räntor/lägre räntor, tillväxt i ekonomin/lågkonjunktur osv. Det kan ju faktiskt vara så enkelt att fler och fler inser att bolagen inte kan växa in i sina höga (och i vissa fall extremt höga) värderingar. 

Att notera är att dagar med nergång på amerikanska börsen har betydligt större volym än dagar med uppgång samt att de största volymerna för uppgång kommer i början av dagen medan nergången kommer sista halvtimmen. Generellt är volymen på riktningen en viktig indikator på framtida riktning på börsen.

Rapportsäsongen för kvartal 1 startar nästa vecka, förväntningarna är stora vinstökningar. För bolag som når upp till förväntningarna så kommer fokus att ligga på bolagens prognoser, minsta viskning om minskad ökning i orderingången eller marginalpress kommer att tas emot negativt. De flesta aktierna är prissatta för fortsatta vinstökningar.

Råvaror

Oljan har stigit kraftigt under månaden, ca 10% i kronor. Minskande amerikanska lager p.g.a. stor export och oro i mellanöstern är skälen. 

Kopparpriset är oförändrat senaste månaden och priset ligger kvar i samma intervall sedan augusti, $3,05 +/-5%.

Orostider på börser och i världen brukar ge ökade priser på guld och silver, så även denna gången då guldet stigit med 2% i dollar och 3% i SEK medan silvret stigit med 2% i dollar.

Uranpriset började rör sig lite uppåt för någon vecka sedan för att sedan falla tillbaka till drygt $20, samma nivå som innan Cameco beslutade om att temporärt stänga en av världens största urangruvor. Vi väntar fortfarande på det stora lyftet …

Månadens snackisar

• Räntehöjning av Fed med 0,25%, enligt plan. Den stora frågan just nu är om det blir ytterligare 2 eller 3 höjningar under 2018
• Spotify börsnoterades i USA. Bolaget värderas till $27 miljarder (30% mer än Ericsson) vilket motsvara $314 för varje betalande kund
• Deutsche bank, en av världens största banker, går med förlust för tredje året på rad. Förlusten 2017 var €2,2 miljarder samtidigt som bonusutbetalningarna var €1 miljard. Börskursen idag är €11, ner 90% sedan toppen 2007. Det som skrämmer ”alla” är DBs derivatportfölj på €70 000 miljarder (€70 000 000 000 000), till delar med väldigt låg transparens och oklara förbindelser
• Kineserna utmanar dollarn med handel med oljeterminer i RMB. Sedan 1971 har i princip all oljehandel skett i dollar men nu vill kineserna ändra på detta. Skälen är många på lite längre sikt, bl.a. mindre behov av sin valutareserv
• En självkörande bil från Ûber kör ihjäl en person. Olyckan är mycket märklig, bilen visar inga tecken på att ”se” personen
• ”Bespoke debt”, CDO:s syster, är tillbaka! I filmen ”The big short” lärde vi ju oss om CDO (Collateralized debt obligation), huslån med olika kreditvärdigheter som styckats upp i flera ”trenches” (lager), med extrema hävstänger för investerare som ville ha hög avkastning. Det var dessa som startade krisen 2007 när några få husägare inte kunde betala sina räntor. Nu är det poppis igen men denna gången med företagslån och med ännu större hävstång, upp mot 80 gånger. Lite höjd ränta eller någon konkurs och dessa investeringarna inte bara blir värdelösa, investerarna kan bli tvingade att betala in mer pengar

Utveckling i Sverige

Efter några månader med fallande inflation så steg KPI och KPIF något till 1,9% respektive 2,0%. Riksbankens inflationsmål är KPIF 1-3% så vi ligger mitt i spannet.

Konjunkturbarometern fortsatte ner i mars men är fortsatt på höga nivåer.

Även inköpschefsindexet dippade ner något.

Ökningstakten av penningmängden kvar på förhållandevis låga 6%.

Mäklarförbundets boprisstatistik för mars visar små rörelser i bopriserna.

Utveckling av portföljen

Portföljen (exklusive BitCoin) är upp under månaden; guld, silver och därmed gruvbolagen upp, uranbolagen har trots nergången i uranpriset återhämtat sig och är tillbaka på + för året, allt hjälpt av kronförsvagningen. 

OMX säljoptioner rör sig mycket men med ungefär oförändrat värde under månaden. Prissättningen på optioner är en egen vetenskap där man tar hänsyn till bl.a. ränta, lösennivåer, tid innan inlösen, historisk och förväntad volatiliteten.

Jag har köpt några poster till i MakeMyTrip, aktien klarar sig bra i turbulensen. Vi har även påbörjat ett riktigt långsiktigt köp av ETF i Nifty 50, Indiska börsens största bolag och Karachi 50, Pakistans största bolag. Jag ser framför mig att handla små poster varje månad under en lång tid. Indien och Pakistan är riktigt spännande, stor tillväxt (>5%), inflation på väg ner och en demografi med stor bas av unga människor.

Under månaden har vi gjort en andra utlåning via Tessins, denna gången för seniorboenden i Olofström, 12-18 månader med 10% ränta. Utlåningen skedde med viss tvekan, paret som ska genomföra om/tillbyggnaden investerade själva bara 10% och 25% av finansieringen ska inte göras klar förrän tidigt 2019. Utöver pantbrev i fastigheten och ett annat bolag så går de i personlig borgen för lånet vilket jag tycker visar att de är säkra på att de ska lyckas.

Tesla är ett riktigt intressant bolag med snygga bilar som många skulle vilja äga. Men när man lyfter på huven till bolaget (förlåt …) så ser det riktigt dåligt ut. Minskande leveranser p.g.a. produktionsproblem, kvalitetsproblem och obefintliga bruttomarginaler ger stora förluster, extrema skulder och ett negativt kassaflöde på $200 miljoner i månaden. Bara i år räknar man med att de behöver låna $8 miljarder för att klara verksamheten och refinansiera befintliga lån. Under månaden gjorde Moody en nedgradering av deras kreditstatus till näst lägsta nivån, en nedgradering till och alla pensionsbolag och de flesta fonderna måste sälja sina obligationer p.g.a. lagar och regler.

Teslas obligationerna har sjunkit i värde så säljer du nu för du ut ca 95% av det du lånade ut. Även aktien har tagit stryk, idag $300, ner från toppen i september på $385 men upp från botten på $250 för någon vecka sedan. 

Investerarvärlden är splittrad, ”Elon Musk kommer att fixa det” tycker de positiva medan den andra sidan ser konkurs som den förväntade utgången. 25% av aktierna som är tillgängliga för börsen är blankade. 

Efter att ha tittat på siffrorna i några års- och kvartalsrapporter så ser inte jag heller någon möjlighet för dem att överleva så jag köpt några certifikat för nergång. Tight stop loss men kommer att öka om det utvecklar sig som jag tänkt mej.

Kopparpriset står och stampar, jag har satt $3,30 ($3,11 idag) som trigger för att börja köpa på mig en större position kopparbolag.

The accidental super power - en bok om en värld i förändring

Boken “The accidental super power” av Peter Zeihan gavs ut 2014 och ger en mycket annorlunda och intressant förklaring av vår ekonomiska värld igår, idag och imorgon. Hela boken beskriver att vi är mitt uppe i en mycket stor förändring med vinnare och förlorare bland världens länder. Förändringarna drivas av

• ändrade handelsförhållanden
• olja och då specifikt de nya sätten att utvinna olja, ”shale oil”
• demografi, dvs åldersstrukturen på befolkningen i ett land

Den första delen av boken beskriver vilka förutsättningar som funnits på plats där stormakter växt fram genom historien; bra odlingsmöjligheter, många farbara vattenleder som genererat handel och kapital, lätt att försvara, förutsättningar för hamnar och kunskap om hur man navigerar på öppet vatten. USA har alla dessa förutsättningarna, överlägset alla andra länder på jorden. Mycket kapital har genererats genom odling och handel och endast en liten del av kapitalet har behövts användas till försvar och bygga infrastruktur. Som helhet har det skapat välstånd för alla utan att man behövt bygga någon stark central makt, samtidigt så har man i princip varit självförsörjande med liten import och export.

USA dominerade andra världskriget när de väl tvingades med i december 1941. 1944 samlade USA ihop 44 allierade länder i Bretton Woods, New Hampshire och här kommer boken med information och vinklingar som är mycket intressanta. Den gängse beskrivningen av mötet skriver om samarbete mellan länderna där man beslutade om fasta valutakurser, uppstarten av IMF och det som senare blev Världsbanken. Men enligt boken så var det tre andra punkter som var utkomsten.

Länderna som deltog kom med väldigt dåliga förhandlingspositioner, helt beroende av krigsmaterial, mat och kapital av USA, inga egna flottor och flertalet av dem i princip ockuperade av USA. Förväntningarna var att det skulle bli ”som vanligt”, pengar skulle skickas till vinnaren. Men USA hade tänkt till kring hur deras säkerhet mot Sovjet skulle säkras samtidigt som den egna ekonomin gynnas. De presenterade ett ”förslag” med tre punkter:

• Frihandel med USA och förväntningar om att länderna har frihandel med varandra
• USA garanterar säkerheten på världens hav
• Säkerhetsgarantier för alla länder som skriver under

Förvåningen var stor hos deltagarna och alla utom Sovjet skrev under utan några synpunkter. USA fick lojala allierade som istället för att behöva bygga egna försvar kunder satsa allt på att bygga upp sina länder, till stora delar genom att köpa från USA. För USA:s del innebar det att man skapade en säkerhetsbuffert mot Sovjet samtidigt som deras ekonomi kunde växa. Baksidan var stora militära åtaganden, främst till att säkra världens hav. Under 1950, 60 & 70-talet så anslöt sig största delen av världen till Bretton Woods-systemet, bl.a. Sverige 1951.

När Sovjet upplöstes 1991 så förändrades den grund som avtalet vilar på, USA:s säkerhet mot Sovjet men avtalet har levt vidare ändå. Följden har blivit att USA har fortsatt spendera enorma belopp på sin militär, $700 miljarder 2018 vilket är ungefär samma som summan av de nästkommande topp 10 länderna. Som exempel speglar USA:s flotta samma fördelning där man måste addera Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Indien, Brasilien, Australien, Kanada och Italien för att få ihop samma slagkraft. Och då ska man ha i bakhuvudet att i princip all inriktning för dessa länderna är försvar medan USA inte har detta behovet, det är i princip omöjligt att invadera USA från havet.

Efter 1991 har många i USA ifrågasatt grunderna för frihandel och Bretton Woods då det inte finns någon säkerhetsmässig grund för det och den amerikanska ekonomin inte är beroende av global frihandel, de vinner på att sätta upp handelsavtal med nyckelländer.

USA har varit beroende av import av olja men här kommer den nya tekniken för oljeutvinning in på spelplanen. Genom ”shale” tekniken, horisontell borrning och genom att trycka sönder små fyndigheter till större enheter med hjälp av vatten, så har USA blivit oberoende av import av olja, en anledning mindre att patrullera världens hav.

Tredje anledningen till den stora förändringen vi står i är demografin, hur ålderspyramiden ser ut i världens länder. Zeihan delar upp befolkningen i fyra grupper

• 0-20 år, liten konsumtion, inget sparande
• 21-40 år, stor konsumtion, lite sparande
• 41-65 år, liten konsumtion, stort sparande
• >65 år, mycket liten konsumtion, negativt sparande

Så beroende på hur demografin ser ut så styr det konsumtionen och tillgången till kapital. I det bästa scenariot så är demografin en pyramid men i stora delar av världen är den väldigt skev. USA, Västeuropa, Japan, Ryssland m.fl. så är gruppen 41-65 år den största med tonvikt på >60 år. Konsekvensen blir mindre kapital att investera och minskad konsumtion. Kina har samma problem men ligger lite efter, som Zeihan skriver så var tyvärr 1-barns politiken framgångsrik vilket lett till att ett par ska försörja sina barn och fyra föräldrar. Undantag från detta problemet är bl.a. Indien, Pakistan, Bangladesh, Indonesien. Men även för USA ser det ganska just ut, kring 2030 kommer det demografiska problemet att var bättre.

Minskad frihandel, osäkra handelsleder, behov av egna försvar och demografiska utmaningar kommer stöpa om världen, vissa länder kommer att vinna, andra förlora. Zehian gör en detaljerad genomgång, nedan några länder

• USA är såklart den stora vinnaren. Lägre kostnader för försvaret, fler jobb, bättre handelsbalans
• Tyskland, Kina, Kanada, Japan, Ryssland, Brasilien förlorare, EU försvagas
• Norden, Storbritannien, Frankrike, Mexiko, några plus, några minus

Omställningen kommer att vara besvärlig med stora spänningar mellan länder och ökade försvarsutgifter. Även USA kommer att drabbas hårt under tiden, främst p.g.a. alla baby boomers (födda 1945-65) som går i pension och behöver använda sina besparingar.

Det som gör boken så intressant är att beskrivningen av USA:s agerande under Trump följer bokens förutsägelser (boken gavs ut 2014, då fanns det inte många som trodde Trump skulle bli president). Tyvärr är det en mycket mörk bild av de närmsta åren som Zeihan målar ut. Då har han ändå inte berört flera frågor som spelar stor roll framöver som miljö, skuldberget och ett bräckligt finansiellt system med dollarn som världsvaluta sedan Bretton Woods.

Jag tycker boken är mycket läsvärd men saknar någon typ av balans, det måste finnas mycket som talar för att USA skulle kunna skapa en ny världsordning utan stora snabba förändringar där många fler länder är vinnare. En annan vinkling kan ju faktiskt vara att världen utan USA kommer överens om en ny världsordning.