- ändrade handelsförhållanden
- olja och då specifikt de nya sätten att utvinna olja, ”shale oil”
- demografi, dvs åldersstrukturen på befolkningen i ett land
Den första delen av boken beskriver vilka förutsättningar som funnits på plats där stormakter växt fram genom historien; bra odlingsmöjligheter, många farbara vattenleder som genererat handel och kapital, lätt att försvara, förutsättningar för hamnar och kunskap om hur man navigerar på öppet vatten. USA har alla dessa förutsättningarna, överlägset alla andra länder på jorden. Mycket kapital har genererats genom odling och handel och endast en liten del av kapitalet har behövts användas till försvar och bygga infrastruktur. Som helhet har det skapat välstånd för alla utan att man behövt bygga någon stark central makt, samtidigt så har man i princip varit självförsörjande med liten import och export.
USA dominerade andra världskriget när de väl tvingades med i december 1941. 1944 samlade USA ihop 44 allierade länder i Bretton Woods, New Hampshire och här kommer boken med information och vinklingar som är mycket intressanta. Den gängse beskrivningen av mötet skriver om samarbete mellan länderna där man beslutade om fasta valutakurser, uppstarten av IMF och det som senare blev Världsbanken. Men enligt boken så var det tre andra punkter som var utkomsten.
Länderna som deltog kom med väldigt dåliga förhandlingspositioner, helt beroende av krigsmaterial, mat och kapital av USA, inga egna flottor och flertalet av dem i princip ockuperade av USA. Förväntningarna var att det skulle bli ”som vanligt”, pengar skulle skickas till vinnaren. Men USA hade tänkt till kring hur deras säkerhet mot Sovjet skulle säkras samtidigt som den egna ekonomin gynnas. De presenterade ett ”förslag” med tre punkter:
- Frihandel med USA och förväntningar om att länderna har frihandel med varandra
- USA garanterar säkerheten på världens hav
- Säkerhetsgarantier för alla länder som skriver under
Förvåningen var stor hos deltagarna och alla utom Sovjet skrev under utan några synpunkter. USA fick lojala allierade som istället för att behöva bygga egna försvar kunder satsa allt på att bygga upp sina länder, till stora delar genom att köpa från USA. För USA:s del innebar det att man skapade en säkerhetsbuffert mot Sovjet samtidigt som deras ekonomi kunde växa. Baksidan var stora militära åtaganden, främst till att säkra världens hav. Under 1950, 60 & 70-talet så anslöt sig största delen av världen till Bretton Woods-systemet, bl.a. Sverige 1951.
När Sovjet upplöstes 1991 så förändrades den grund som avtalet vilar på, USA:s säkerhet mot Sovjet men avtalet har levt vidare ändå. Följden har blivit att USA har fortsatt spendera enorma belopp på sin militär, $700 miljarder 2018 vilket är ungefär samma som summan av de nästkommande topp 10 länderna. Som exempel speglar USA:s flotta samma fördelning där man måste addera Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Indien, Brasilien, Australien, Kanada och Italien för att få ihop samma slagkraft. Och då ska man ha i bakhuvudet att i princip all inriktning för dessa länderna är försvar medan USA inte har detta behovet, det är i princip omöjligt att invadera USA från havet.
Efter 1991 har många i USA ifrågasatt grunderna för frihandel och Bretton Woods då det inte finns någon säkerhetsmässig grund för det och den amerikanska ekonomin inte är beroende av global frihandel, de vinner på att sätta upp handelsavtal med nyckelländer.
USA har varit beroende av import av olja men här kommer den nya tekniken för oljeutvinning in på spelplanen. Genom ”shale” tekniken, horisontell borrning och genom att trycka sönder små fyndigheter till större enheter med hjälp av vatten, så har USA blivit oberoende av import av olja, en anledning mindre att patrullera världens hav.
Tredje anledningen till den stora förändringen vi står i är demografin, hur ålderspyramiden ser ut i världens länder. Zeihan delar upp befolkningen i fyra grupper
- 0-20 år, liten konsumtion, inget sparande
- 21-40 år, stor konsumtion, lite sparande
- 41-65 år, liten konsumtion, stort sparande
- >65 år, mycket liten konsumtion, negativt sparande
Så beroende på hur demografin ser ut så styr det konsumtionen och tillgången till kapital. I det bästa scenariot så är demografin en pyramid men i stora delar av världen är den väldigt skev. USA, Västeuropa, Japan, Ryssland m.fl. så är gruppen 41-65 år den största med tonvikt på >60 år. Konsekvensen blir mindre kapital att investera och minskad konsumtion. Kina har samma problem men ligger lite efter, som Zeihan skriver så var tyvärr 1-barns politiken framgångsrik vilket lett till att ett par ska försörja sina barn och fyra föräldrar. Undantag från detta problemet är bl.a. Indien, Pakistan, Bangladesh, Indonesien. Men även för USA ser det ganska just ut, kring 2030 kommer det demografiska problemet att var bättre.
Minskad frihandel, osäkra handelsleder, behov av egna försvar och demografiska utmaningar kommer stöpa om världen, vissa länder kommer att vinna, andra förlora. Zehian gör en detaljerad genomgång, nedan några länder
- USA är såklart den stora vinnaren. Lägre kostnader för försvaret, fler jobb, bättre handelsbalans
- Tyskland, Kina, Kanada, Japan, Ryssland, Brasilien förlorare, EU försvagas
- Norden, Storbritannien, Frankrike, Mexiko, några plus, några minus
Omställningen kommer att vara besvärlig med stora spänningar mellan länder och ökade försvarsutgifter. Även USA kommer att drabbas hårt under tiden, främst p.g.a. alla baby boomers (födda 1945-65) som går i pension och behöver använda sina besparingar.
Det som gör boken så intressant är att beskrivningen av USA:s agerande under Trump följer bokens förutsägelser (boken gavs ut 2014, då fanns det inte många som trodde Trump skulle bli president). Tyvärr är det en mycket mörk bild av de närmsta åren som Zeihan målar ut. Då har han ändå inte berört flera frågor som spelar stor roll framöver som miljö, skuldberget och ett bräckligt finansiellt system med dollarn som världsvaluta sedan Bretton Woods.
Jag tycker boken är mycket läsvärd men saknar någon typ av balans, det måste finnas mycket som talar för att USA skulle kunna skapa en ny världsordning utan stora snabba förändringar där många fler länder är vinnare. En annan vinkling kan ju faktiskt vara att världen utan USA kommer överens om en ny världsordning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar