Jag har tittat på flera av dem och gjort lite mindre investeringar i några av dem för att få riskspridning men även för att få avkastning som inte är korrelerad till börsen och marknadsräntor. Nedan en genomgång av de som jag kollat på.
Tessin
Tessin lånefinansierar fastighetsprojekt genom ”crowdfunding”, dvs många privatpersoner som investerar gemenensamt. Typen av projekt varierar; bostäder eller kommersiella fastigheter, nybyggen, renovering, ombyggnad.
Nya projekt annonserar på Tessins hemsida med övergripande information, är man intresserad så reserverar man en andel i projektet och man får då mer detaljerad information. Informationspaketet är omfattande med investeringskalkyler, detaljerade projektkostnader, tidplaner, extern värdering, årsredovisningar på byggbolaget, finansieringsanalys, minsta belopp som man kan investera, ränta, löptid och vilka säkerheter man får när man lånar ut. Tycker man det ser bra ut så skriver man under ett låneavtal med projektägaren och betalar in pengarna.
Vi har en investering i ett projekt i Strömstad där de bygger sommarstugor. Löptid ca 12 månader, 10% ränta, pantbrev i fastigheten och aktierna i byggbolaget som säkerhet. Länken är till etapp 2 som jag var intresserad av men hann inte, andelarna bokades upp på mindre än 30 min.
Jag tycker detta är en bra alternativ investering även om jag är fundersam kring utvecklingen av fastighetspriserna framöver. Tessins ger ett mycket seriöst intryck, projekten de väljer att vara med på har hög kvalité. Det kommer upp ungefär ett projekt i veckan på Tessins och det gäller att vara snabb om man vill vara med, intresset är oftast väldigt stort. Nackdelen med den här typen av utlåning är att den inte är likvid, det går inte att få tillbaka pengarna innan löptiden är slut eller sälja lånet vidare.
Vi kommer att investera mer genom Tessins.
Lendify
Lendify gör en kreditprövning och kreditklassar lånekunden och sedan dyker de upp på deras sida med belopp, ränta och återbetalningstid tillsammans med kreditklass och syftet med investeringen. Räntan för en A-kund (minst risk) är idag 2,95% och F-kunden (den lägsta kreditklassen) ligger på 17%. Tittar man på några lån så är syftet till fordon, samla andra lån/krediter och renovering av bostad och löptiderna är ganska långa för de flesta lånen, 5-10 år är inget konstigt.
För de som lånar ut finns ett par alternativ, välja ett finansiera ett specifikt lån, fördela investeringen på flera eller välja en portfölj av lån som Lendify satt ihop med en mix av kreditklasser, räntor och löptider som Lendify satt ihop.
Kreditförlusterna anger de till 1% av alla lån och en del av detta kan man få tillbaka genom en kreditförlustfond.
Vill man som investerare få tillbaka sina pengar under löptiden så kan man sälja lånen/portföljen på en andrahandsmarknad.
Jag tycker räntan är för låg i förhållande till risken.
Tittar man på listan över portföljerna så skulle jag uppskatta att snittränta är ca 7%, löptiden över 5 år och antal låntagare i snitt ca 10. När jag tittade närmre på en av portföljerna så innehöll den 20% A-C kunder och av D-F stod F för 30% av låntagarna. Man kan fundera kring D-F kunderna, vem lånar pengar till >10% ränta med en löptid på >5 år? Hur stor kommer återbetalningsförmågan att vara om några år nu när den svenska konjunkturen verkar vända?
Jag ser även en ränterisk, någon gång kommer den av Riksbanken så hett efterlängtade inflationen med högre räntor som följd. Att då sitta på en portfölj med långa lån med relativt låg ränta är inget jag känner för.
Andrahandsmarknaden är en bra funktion men i en lågkonjunktur och/eller högre räntor finns en stor risk att priserna på lånen blir låga.
Smartlands
På samma sätt som Tessins förmedlar finansiering till fastighetsutvecklare så ska Smartlands förmedla lån till jordbruk. Men skillnaden mot Tessins är fler än likheterna t.ex. så finns två möjligheter att få avkastning, dels via avkastning på lån, dels att man har en möjlighet att få del av utvecklingen av Smartlands.
Vi börjar med utlåningsdelen. Utlåningen ska i dagsläget ske till jordbruk som vill satsa på en teknisk utveckling som t.ex.
- Drönare och ”remote sensors”
- ”Smart” utrustning och robotar
- ”Big data” och prognos- och analysverktyg
- Smart logistik och förvaring
Smartlands kommer att ha två team, ett som utifrån ett tekniskt perspektiv kan ge klartecken och ett team av ekonomer som tittar på det utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det tekniska teamet ska efter investeringen fungera som bollplank och experthjälp åt de som lånat pengarna. Avkastningen kommer att ske antingen i form av löpande ränta eller som vinstdelning. Det har inte stått något om förväntad avkastning och löptiden på investeringarna men min gissning är att vi pratar om 7-13% och 3-5 år i snitt. Utlåningen av pengar kommer att ske mot säkerheter som hanteras av Smartland.
Geografiskt finns inga begränsningar och eftersom teamet har sina rötter i Ukraina och Georgien så verkar det som första bolaget som ska låna kommer att finnas där. I teamet finns även personer ansvariga för sydöstra Asien och Indien utöver Östeuropa och man söker generellt landsanvariga globalt.
När ett projekt godkänts av Smartlands kommer externa investerare att kontaktas samt information publiceras på deras hemsida och man öppnar då försäljningen av en krypto-token, en s.k. ICO (initial coin offering). Låt oss kalla detta coinet för Georgien Walnut Coin, GWC. En GWC motsvarar då t.ex. $100 så vill man investera $1 000 så köper man 10 GWC som registreras i din personliga ”wallet” (på samma sätt som du har dina BitCoin). Köpet sker via Smartlands dit man överfört sina pengar. Äganderegistreringen, utdelning och återbetalning kommer att ske via ett smart kontrakt i en blockkedja. Ränta och återbetalning sker i någon kryptovaluta som man sedan får växla till ”vanliga” pengar.
Direkt efter avslutad ICO kommer GWC att gå att handla på en kryptobörs så skulle man av någon anledning vilja sälja innan löptiden tar slut så ska det vara möjligt. Teoretiskt sett så borde värdet på en GWC också förändras när räntorna ändras, går räntorna ner borde priset på en GWC gå upp.
Nyckeln till detta är säkerheten som låntagaren måste lämna. Genom säkerheten kommer priset på GWC och alla andra coins via Smartland troligtvis att vara stabilt. Hela denna nischen inom krypto-världen kallas Asset backed tokens (ABT) och är superhett. Helt nya möjligheter för verksamheter med säkerheter (mark, fastigheter, borgen eller något annat med säkerställt värde) att låna pengar och utveckla sin verksamhet samtidigt som det ger investerare tillgång till helt nya investeringsområden. Smartlands har redan börjat skriva om att deras plattform kommer att vara så pass flexibel så att den ska klara många typer av säkerheter, inte bara inom jordbruk.
Smartlands har även planer på att skapa olika typer av fonder som man kan investera i t.ex. en typ av gröda (jordgubbar!), geografiska, hög/lågriskprojekt.
Det andra sättet att tjäna pengar på detta är att ”investera” i Smartlands.
Vid varje nytt finansieringsprojekt så måste man köpa en liten del SLT (motsvarande ca 1-2% av investerat belopp) som är Smartlands egna coin. SLT coinen köper man via en börs så med många nya projekt kommer efterfrågan att vara stor och därmed troligtvis driva upp priset på SLT.
Smartlands har gjort en ICO för att kunna finansiera uppstarten. Totalt kommer det att skapas 100 miljoner SLT, 50 miljoner som ska användas internt till löner och betalning av tjänster och 50 miljoner säljas externt för att få USD. Vid den externa försäljningen i höstas såldes 7,2 miljoner SLT för $0,5 per styck, oklart vad som kommer att hända med resterande 42,8 miljoner SLT.
Tid- och aktivetsplanen innehåller många punkter under de närmsta åren, ambitionen är hög med IT-projekten, marknadsavdelningar, legala avdelning, jordbruksexperter m.m. Nästa större milstolpe är första investeringsprojektet som ska vara klart under andra kvartalet.
Vid ICOn i höstas köpte jag några SLT, enbart av nyfikenhet kring ICO men samtidigt medveten om risken att pengarna skulle kunna gå rakt ner i ägarnas fickor. Nu har det gått 6 månader och informationsflödet från Smartlands har varit frekvent och med bra kvalité samtidigt som tidplanerna till största delen har hållits. Inga varningsflaggor har dykt upp kring själva bolaget när jag sökte på internet och de svara kvickt på mail när jag hade en fråga om upplägget.
Riskerna i Smartlands är mycket stora, listan är lång: inga kunder, inga investerare, förseningar och fördyringar i IT-projektet, crypto-krasch, legala problem är några, min gissning är att det är 25% chans att detta blir som det tänkt sig. Men jag tycker detta är väldigt intressant, både lånedelen och SLT och upplägget med coins och blockkedjan, så jag har köpt ytterligare några SLT via en börs. Det görs väldigt få affärer och spreaden mellan sälj och köp var 30%, vilket var en bra erfarenhet kring likviditeten i SLT 😊. Skulle Smartlands lyckas med sina planer så är sannolikheten stor att värdet på SLT kommer att öka en hel del, dvs ”high risk, high reward”.
SolarDAO
Och nu till nästa ”high risk, high reward” investering.
SolarDAO ska bygga, driva, köpa och sälja solenergianläggningar i hela världen. För att utveckla bolaget och få pengar till finansieringen av solenergianläggningar har de gjort en ICO, totalt fick de in ca $5 miljoner då de sålde 1,2 miljoner SDAO där 80% av pengarna ska investeras i anläggningar tillsammans med andra externa finansiärer.
Vinsten för en solenergianläggning som är på plats anges till 7-12% på investerat belopp medan för helt nya anläggningar är siffrorna högre beroende på hur långt arbetet gått. Vinsterna kommer att distribueras i form av utdelning i förhållande till din investering.
Precis som för Smartlands så är grundarna för SolarDAO ursprungligen från Ryssland och Ukraina men verksamma i Israel, så projekten som de jobbar med nu är i Israel, Ukraina, Kazakstan, Ungern och Portugal. På listan över planerade projekt så är stora delar av världen med men en tyngdpunkt i östra Europa och Mellanöstern.
Man kan göra ”copy paste” från Smartlands på riskerna med SolarDAO. Utöver ovan finns en risk till med SolarDAO, informationen kring affärsupplägget är svårbegriplig och fråga man så får man snabbt svar men med referens till texten jag inte förstått. Men på samma sätt som Smartlands så har projektet rört sig framåt i bra fart och dimmorna minskar över tiden.
I en risk/reward gissning så tror jag möjligheten att SolarDAO lyckas är högre än för Smartlands, affärsidén är mer rakt på (även om jag inte förstått upplägget …). SDAO liknar mer en aktie, utdelning och det borde bli möjligt att göra en ”vanlig” värdering av kassaflöden och tillgångar när verksamheten kommit igång.
Jag var med och köpte några SDAO vid ICO men även här har jag köpt några SDAO över en börs de senaste dagarna med samma erfarenhet som för Smartlands med stora spreadar, litet orderdjup och få avslut.
TRINE
TRINE investerar också i solenergianläggningar, här med inriktning på mikroanläggningar i afrikanska byar som saknar elektricitet. För familjen där solpanelen installeras blir det ett stort lyft, dieselgeneratorn och fotogenlampan försvinner och ersätts med elektricitet för lampor, mobilladdning, radio och kanske en TV. Allt detta till en lägre månadskostnad för dem och när anläggning är betald efter ca 2 år så ökar deras disponibla inkomst med ca 30%.
Solenergianläggningarna finansieras genom lån där varje projekt klassas med en risk. Ett exempel på ett lån med risk B ger 6% ränta och har en löptid på 24 månader med kvartalsvis amortering och räntebetalning. Lånen ges I EUR.
Utifrån ett investeringsperspektiv så tycker jag räntan är för låg, både i förhållande till kreditrisken men även valutarisken och en rimligare ränta hade varit 15%. Men detta är en mix av välgörenhet och investering. Berättelserna om bättre skolresultat då man kan göra läxorna på kvällen och små företag som expandera gör att detta känns riktigt bra samtidigt som man gör små bidrag till lägre koldioxidutsläpp.
Administrationen kring lånen fungerar bra, betalning med kontokort, lånehandlingar tillgängliga och återbetalningar enligt plan.
Vi kommer att fortsätta investera i TRINE.
Pepins
Att köpa aktier i onoterade aktiebolag har alltid varit svårt får småsparare och omvänt så har det varit svårt för företagen att komma i kontakt med småsparare. Här har Pepins hittat en nisch, förmedla kapital till onoterade bolag från småsparare.
Upplägget liknar Tessins, nya bolag som ska genomföra finansieringar genom nyemissioner kommer upp på deras hemsida och man anmäler sitt intresse och sedan ungefär samma process som för Tessins. Idag finns det fyra bolag öppna för investering med mål att ta in 7-35 miljoner.
På Pepins Market anordnas handel med aktierna efter emissionen. Handeln genomförs under en vecka varje månad genom en auktion där alla bud vägs ihop, ungefär som closing call på börsen. En snabb koll på utvecklingen för de 40-talet bolag som finns tillgängliga visar på stor spridning på kursutvecklingen, -75% för Barista till +75% för Garpco.
I princip tycker jag detta är intressant men har inte köpt något än. De bolagen jag tittat på så har värderingarna varit höga och jag har varit fundersam kring likviditeten i aktierna om jag skulle vilja sälja. Jag kommer att fortsätta bevaka för att se om det dyker upp något intressant eller en dipp i t.ex. Spiltan AB.
BitCoin
Att köpa BitCoin är också en ”high risk, high reward”-investering som är okorrelerad andra investeringar. På kort sikt så finns där stora möjligheter för trading och på lång sikt är det en förhoppning om att BitCoin är ”The internet of money”, dvs protokollet i botten på applikationer och tjänster som förmedlar värde på internet utan att tredje part inblandad. Som jag skrivit innan, värdet på BitCoin kommer att vara 0 eller $100.000 om tio år. Risken för att det blir 0 minskar för varje dag som BitCoin överlever men risken finns där fortfarande.
Som investering är BitCoin mycket likvid, handel sker på många börser runt om i världen (>50?) dygnet runt sju dagar i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar