Koppar

Metaller som koppar, zink, nickel m.fl. rör sig prismässigt i kraftiga vågor. När priset är högt investeras det mycket i nya gruvor som ökar utbudet så att det överstiger efterfrågan och priset sjunker. Det låga priset leder till att gruvor stängs och utbudet går ner och vi är tillbaka i högre priser.
 

Efter att i princip alla metaller haft en topp 2008 så har det varit 10 tuffa år i branschen men nu har det kanske vänt?

Jag tänkte titta lite närmre på koppar då det dyker upp som förslag på ett sätt att investera i omställningen i energi och el-fordon. International Copper Study Group och deras årsbok visade sig vara en riktigt guldgruva (hehe …) så mycket nedan kommer från den.

Användningsområden

Kopparns främsta användningsområde är att leda elektricitet vilket står för ca 60% av förbrukningen, som elkablar i byggnader, kraftöverföring, i fordon (bilar, tåg, flyg, båtar), i elmotorer, generatorer, transformatorer, bränsleceller, batterier och elektronik m.m.

20% används i byggindustrin till VVS och tak och resterande används inom industrin i olika typer av utrustning.

En liten del används inom andra områden som medicin, jordbruk, textilindustrin, husgeråd och till mynt.

Efterfrågan

2016 förbrukade världen 23,5 miljoner ton koppar vilket motsvara ca 3,3 kg per person. Ökningstakten har varit i snitt 3,4% per år sett över flera decennier vilket är ungefär samma som ökningen i världens BNP.

Kina förbrukar 50% av all världens koppar och tillsammans med resten av Asien så förbrukar de 68%.

Vad kan påverka en förändring i efterfrågan i koppar? En komplex fråga men några tankar nedan.

• Världskonjunkturen. Tittar man lite närmre på efterfrågan per år ovan kan man se att den bromsat upp och till och med sjunkit något enstaka år kring 2000, 2007 och 2014. Men efter dessa perioderna så har tillväxten varit markant högre än snittet. Så en global lågkonjunktur påverkar men tillväxten återhämtar sig kvickt.
• Kina växer så det knakar och antalet människor som lyfts från extrem fattigdom är ca 10 miljoner per år och det kommer att ta ytterligare minst 10 år innan alla de extremt fattiga har fått det bättre. Samtidigt så fortsätter urbaniseringen och man räknar med att ytterligare 300 miljoner (!) människor ska flytta från landet in i städerna de närmsta 10 åren. Jag tror att oavsett vad som händer i Kina så kommer tillväxten att vara hög i bostäder och infrastruktur då detta kommer att prioriteras och behovet av koppar vara stabilt.
• Indien, Indonesien, Brasilien, Mexiko och Egypten förbrukar mycket lite koppar i förhållande till sina ekonomier. Befolkningen i dessa länder är ca 2 miljarder dvs nästan 1/3 av världens befolkning. De fem länderna ligger lite olika i utveckling och utvecklingstakt men en anpassning av kopparbehovet till västvärldens eller Kina skulle driva upp behovet av koppar rejält.
• Omställningen av världens energisystem mot förnybart kommer att kräva mer koppar, dels till utrustningen men även infrastrukturen i form av anpassning av kraftnät och förvaring. Har dock inte hittat någon som försökt uppskatta ökningen.
• En vanlig bil innehåller ca 25 kg koppar medan en elbil ca 75 kg. Som räkneexempel kommer världens kopparbehov att öka med 1% vid 5 miljoner elbilar. Gissningarna nu är att vi når detta om ca 5 år. Utöver detta kommer bussar och lastbilar.

Finns det inga punkter som pekar mot en lägre förbrukning av koppar? Det korta svaret är nej. Inom bygg och industri kan man säkert hitta alternativ om priset skulle gå upp rejält men för att leda elektricitet finns inga storskaliga alternativ. Grafen dyker upp igen men ingen har hittills knäckt hur det ska produceras (den främsta metoden verkar fortfarande vara att sätta en tejp på grafit, dra av tejpen och sedan ”pilla” bort grafenen)

Utbudet

Återvinning av koppar står för 20% av den årliga förbrukningen och resterande 80% från nyproduktion. Fördelningen har varit stabil under de senaste 20 åren.

Processen för att framställa koppar sker i flera steg

• Brytning av kopparmalm i gruvor, främst i dagbrott men även under mark eller genom lakning
• Kopparmalmen krossas och separeras till ett koncentrat på ca 20-40%, sker oftast vid gruvan
• Kopparn smälts till ”matte” som innehåller ca 50-70% koppar
• Nästa steg är konvertering till blisterkoppar med en kopparhalt på 98,5-99%
• Sista steget är raffinering då kopparhalten ökas till 99,99%

40% av världens kopparmalm bryts i Latinamerika med Chile som överlägsen etta.

Escondida i Chile är världens största koppargruva där man bröt 1,27 miljoner ton koppar 2017, motsvarande 5% av världens behov. Gruvan ägs av BHP Billiton (57%) och Rio Tinto (30%), världens två största gruvbolag.

Grasberg, Indonesien är näst största gruvan och Morenci, USA tredje störst.

Smältstegen i processen sker närmre förbrukningen så Kina ligger i topp med 40% av världens kapacitet och samma gäller för raffineringen med liten annan ordning på länderna efter Kina.

Jiangxi Copper Corp i Kina är störst inom både smältning och raffinering med 5% av världsmarknaden. Jiangxi ägs av kinesiska staten.

Tre saker händer i gruvbranschen när priserna faller:

• Bolagen inriktar sig i befintliga gruvor på malm med hög andel koppar
• Bolagen skär ner kostnaderna för exploatering
• Få/inga nya gruvor startas

så när behovet ökar så finns det inte reserver av malm kvar att bryta med lönsamhet.

International Copper Study group ser ingen risk för att kopparn tar slut men att förberedelserna för att öka produktionen släpar samt att man uppfattar det som att det kommer att bli dyrare att bryta de nya fynden.

Globalt uppskattas det att investeringarna i exploatering av nya fyndigheter har mer än halverats de senaste 6 åren och inga nya större fyndigheter har hittats de senaste 10 åren.

Med samma ökningstakt i behovet som tidigare så är vi nära att passera den andra cirkeln ”Mine Capacity” i år. Minsta störning i Escondida, Grasberg eller Morenci-gruvorna kommer direkt att slå mot priset. Med stor sannolikhet kommer behovet att vara större än utbudet redan nästa år och bilden nedan visar en beräkning på kända uppgifter.

Priset

Efter en djup botten i slutet av 2008 på 1,22 USD/lb gick priset upp med nästan 300% till USD 4,6 2011 för att sedan under fem år sjunka tillbaka till 2 USD. Sedan slutet av 2016 har priserna stigit med ca 50% för att idag ligga på ca 3,1 USD.

Prisökningen de senaste åren har drivits av främst två faktorer

• Förväntningar om ökad global tillväxt som driver upp behovet
• Störningar i produktionen, bl.a. strejk i Escondida, indonesiska regeringen krävde andel i Grasberg vilket störde produktionen, kinesiska staten stängde en av Jiangxi anläggningar p.g.a miljöskäl

32 större fackliga avtal vid Escondida ska förhandlas om i år och flera experter förväntar sig någon typ av konflikt vilket med stor sannolikhet skulle påverka priset.

Med ett ökat behov och stagnerat utbud så kommer kopparpriset att stiga, kanske inte i år men 2019-2020 och framöver ser det väldigt ljust ut för kopparpriset. Som vanligt kan man hitta vilket prismål man vill på internet och senast igår var ett av buden 7 USD 2020, låter bra, så det tar vi 😊.

Hur investera?

Det finns en mängd olika sätt och bolag att få exponering mot kopparpriset

• Terminer eller EFTer som följer kopparpriset
• Gruvor
• Smältverk och raffinering
• Leverantörer till ovan

Terminerna är ju mest ”straight forward” men är svåra, dels att handla (mäklare och storlek), dels att välja vilken månad kontraktet ska gälla för. Vad gäller EFT ”lider” vi fortfarande av MiFidi II, de amerikanska ETF är inte tillgängliga men även det strukturella problemet med rullning av kontrakten vid contango.

Gruvbolag är det som dyker upp först för de flesta, utbudet är stort, från BHP Billiton och Rio Tinto via Lundin Mining och Vale till exploateringsbolag. I princip alla gruvbolag bryter mer än en metall vilket skapar olika riskprofiler utöver de operationella riskerna.

De kinesiska smält- & raffineringsbolagen är inte enkelt tillgängliga, några finns noterade via Hong Kong. Däremot är tyska Aurubis, japanska Sumitomo Metal Mining eller indiska Vedanta några alternativ, dock så är koppar bara en del av deras verksamheter så man får en bredare exponering mot metallmarknaden.

Har inte lyckats hitta någon större underleverantör som har största delen av verksamheten riktad mot just koppar, många är mycket generella som CAT och Volvo för gruvor, Outokumpu till smältverken och ett antal mindre ingenjörsfirmor som ”bygger” gruvor.

Timing

Är det dags att investera i koppar? Eller kommer det att dyka upp bättre tillfälle lite längre fram?

Jag tycker det är svårt att värdera risken just nu. Bryter man ner beslutet till två parametrar, vinst och bolagsvärdering där

1. vinsten är en funktion av kopparpriset och
2. bolagsvärderingen en funktion av börsklimatet som helhet

så får man fyra möjliga scenarier som man kan gissa en sannolikhet på.

S&P500 gick ner 8% i början av februari följt av i princip alla världens börser, kopparpriset gick ner 5% men återhämtade sig på några dagar medan börsen bara har tagit tillbaka halva fallet. Kan detta vara en indikering på att kopparpriset inte följer börsen?

Tittar man på några koppargruvbolag så var skillnaderna stora, visa gick ner mer än index medan andra klarade sig bra så ingen vägledning här.

Jag lutar mot att det mest sannolika är att priset på koppar går upp över tid, i alla fall inte ner under en längre period vilket ger större vinster. Worst case skulle i så fall vara en utveckling på investeringen kring 0, högre vinst men lägre värdering, vilket känns OK. 

Vid en konfirmering av kopparpriset t.ex. genom att priset går över 3,3 USD, som är högsta pris sedan återhämtningen började, kommer jag att påbörja köpen av position av kopparrelaterade aktier.