Bitcoin – månadsuppdatering

PlanB är för mej den förnuftiga ”super bullish”-rösten i Bitcoin-världen: hans analys av 3.600 datapunkter visar att priset på Bitcoin med stor sannolikhet kan gå upp med en faktor 10 de närmsta åren.

Han är även länken till finansvärlden; han förvaltar miljarder dollar, har ett stort kontaktnät och analyserar Bitcoin som en finansiell tillgång med finansiella metoder. Förra veckan publicerade han sin andra rapport där han visar att Bitcoin har den bästa riskjusterade avkastningen av alla tillgångar (aktier, räntor och guld). Hans slutsats till varför att priset inte börjat gå upp än är att investerare överskattar riskerna.

Risk och avkastning hänger ju ihop, tar man hög risk vill man ha hög avkastning och vice versa. Det som skiljer proffs från amatörer i finansvärlden är att alla professionella investerare har en riskmodell, d.v.s. beräknar risken baserat på hur investeringen uppfört sig historiskt. Sharpe ratio är kanske den mest kända modellen där man beräknar den extra avkastningen man fått på investeringen i förhållande till standardavvikelsen på den extra avkastningen. Andra metoder är betydligt mer matematiska avancerade men alla bygger på historiska priser och volatilitet.

Bilden nedan är från PlanBs senaste rapport och är i all sin enkelhet kanske det viktigaste som hänt för Bitcoins utveckling till erkänd finansiell investering sedan hans förra rapport om prisets korrelation till antalet nya Bitcoin, stock-to-flow modellen.

Såhär tolkar man bilden: t.ex. guld har haft en genomsnittlig årlig avkastning på knappt 8% över de senaste 65 åren (y-axeln) medan risken varit 30%. PlanB har använt en väldigt enkel riskmodell, han har helt enkelt tagit den högsta årliga förlusten under perioden och satt den som risk.

De tre tillgångsslagen ger en linje i grafen (R²=1, 100% korrelation mellan de tre punkterna) och alla investeringar över linjen har en positiv avkastning i förhållande till risken. Så en portfölj med 1% Bitcoin och resten kontanter (som dessutom balanserats om varje år) har haft en risk på ca 0,85% (1% av Bitcoins största nedgång) och gett ca 8,2% avkastning. 

Slutsatsen i rapporten är att marknaden för Bitcoin är rationell och enda anledningen till att priset inte går upp är att investerarna missbedömer risken. Riskerna som PlanB tar upp är i princip samma som jag tar upp mitt inlägg här. 

Reaktionerna på Twitter kring rapporten har varit små, min gissning är att de flesta som hänger i Bitcoin-världen inte funderat så mycket på finansiella risk-avkastningsmodeller men jag tror att den kommer att användas flitigt av investeringskommittéer i den professionella världen. Högre avkastning med mindre risk borde locka rejält. 

Min tolkning av rapporten är att allt kokar ner till en enda punkt – Bitcoin är riktigt svårt att förstå vilket gör att man upplever en stor risk. Så frågan blir om personer i finansvärlden tar sig tid att förstå Bitcoin.

Två avslutande kommentarer till bilden – genomsnittlig årsavkastning på aktier är betydligt lägre än vad många tror, 8%, och bara 2% högre än att äga en amerikansk 10-årig statsobligation (som varje år byts till en ny 10-åring). Dessutom gäller 8% för aktier bara över en lång tidperiod med regelbundna köp. John Hussmans analys av de senaste 100 årens aktievärderingar i förhållande till vinsterna visar att förväntad avkastning de närmsta 12 åren är 0,18% … 

Digitala pengar skapade av Riksbanken

Bank for International Settlements (BIS) är centralbankernas centralbank, skapades i samband med finanskrisen 1930 och har två uppgifter, dels cleara transaktioner mellan centralbanker, dels arbeta med forskning kring pengar, ekonomi och finansmarknader. Ganska ofta så har de annan åsikt än världens centralbanker t.ex. kring hur mycket skuld ett land ”tål” och effekten av negativa räntor, i båda fallen tycker BIS att de gått för långt. Kring Bitcoin så har de en väldigt kluven inställning, vd Agustín Carstens tycker Bitcoin är en extremt dålig uppfinning (vilket han verkar berätta varje gång han håller ett anförande) medan det med jämna mellanrum kommer rapporter från resten av organisationen om att Bitcoin är smart och intressant.

BIS har i flera år legat på världens centralbanker att de behöver påbörja arbetet med att utveckla digitala pengar och Riksbanken var kanske först med sitt projekt e-Kronan. Drivkraften för Riksbanken är att ta fram ett alternativ till kontanter, de ser stora risker med att alla våra betalningar är beroende av MasterCard och våra banker. Som jag uppfattat det så kommer e-Kronan att bygga på att man har ett konto hos Riksbanken som man sedan kan använda för betalningar med hjälp av en Swish-liknande app. Förstudien är klar och för några veckor sedan fick Accenture uppdraget att bygga en prototyp.

BIS startade förra veckan ett projekt kring centralbanksutgivna digitala pengar (CBDC - central bank digital currencies) tillsammans med 6 centralbanker vilket fått en hel del uppmärksamhet i crypto-kretsar som ställt frågan – är dessa ett hot till Bitcoin?

Jag tror svaret är kanske i det korta perspektivet, främst då i länder som saknar Swish men nej på lite längre sikt.

Tröskeln till att använda e-Kronor kommer nog att vara mycket låg men vem i Sverige kommer att använda dem? Jag kan inte se vad som skulle få folk att gå från Swish till e-Kronor i någon större omfattning om båda finns kvar. Däremot i länder som USA och Tyskland där man använder kontanter och checkar (!) kan det bli succé och kanske göra det svårare för Bitcoin att etablera sig som betalningsmedel då båda gissningsvis kommer ungefär samtidigt.

På längre sikt så tror jag att de digitala pengarnas olika egenskaper som kommer att vara avgörande. Jag tar Bitcoins egenskaper från inlägget här, jämför med e-Kronan och gissar lite.

• Peer to Peer – antagligen inte, Riksbanken vill nog kontroller vem man skickar till
• Decentralized - nej
• Open – som användare behöver man med största sannolikhet identifiera sig, som utvecklare behöver man troligen tillstånd
• Public – nej, Riksbanken bestämmer bakom stängda dörrar hur e-Kronan ska användas
• Neutral – nej se ovan
• Trustless – Nej, man behöver lita på Riksbanken
• Boarderless – kanske, i alla fall med VPN och tjänster kan utvecklas
• Permissionless – nej, alla som vill använda e-Kronor kommer att antagligen behöva godkännas
• Immutable – gissningsvis nej, Riksbanken kommer säkert att kunna backa transaktioner som ”blivit fel”
• Censorship resistant – nej, se ovan
• Publikt & anonymt – nej, databasen kommer med största sannolikhet bara att vara läsbar av Riksbanken och av dem utvalda samt att de ser vem som betalt vart
• Programmerbara pengar – ja! Men det kommer säkert att krävas tillstånd från Riksbanken för att utveckla
• Begränsat antal – nej, Riksbanken kommer att kunna skapa obegränsat med e-Kronor
• ”Digital representation” – möjligt men inte troligt

Så kanske 3 utav 14 av Bitcoins och e-Kronans egenskaper är samma och jag ser inte att e-Kronan är ett stort hot mot Bitcoin, ska Bitcoin inte bli något är det något annat som ska stoppa det.  

Min gissning är att e-Kronor och Bitcoin kommer att leva sida vid sida och fylla olika behov och vi kommer själva att välja e-Kronor ibland och Bitcoin andra gånger. Förhoppningsvis så kan vi ha dem i samma plånbok och där själva bestämma vilket som är vår basvaluta och automatiskt växla mellan dem.

Det är nog inte helt enkelt att bygga en ny centraliserad betalningsplattform och där finns även andra vinklingar på e-Kronan som är intressanta, t.ex. hur kommer bankerna att reagera. Bankernas billigaste finansiering kommer från insättningar från privatkunder och skulle vi då flytta t.ex. hälften av våra pengar till Riksbanken så skulle det få stor påverkan på bankernas lönsamhet. Och sedan har vi intäkterna från betalningar, kortterminaler och ”floaten” av pengar (banken har pengarna i minst 1 dag räntefritt när vi betalar med bankgiro och kort). 

Även tanken på negativa räntor är intressant om det inte finns kontanter. Min gissning är att ganska många skulle plocka ut sina pengar från banken om räntan skulle bli negativ på vanliga bankkonton men den möjligheten försvinner ju om kontanter försvinner och vi har e-Kronor istället. (Nu har vi ju i praktiken negativa räntor på bankkonton, det heter ju bara ”0% ränta och kostnad för internetbank” istället).

Till sist, e-Kronan kommer att vara ett centralt system oavsett om de använder den magiska blockkedjan och alla centrala system går att hacka. Ska bli väldigt intressant att se hur de löser tekniken och alla attacker som kommer att göras. Bara en vanlig överbelastningsattack i uppstarten skulle nog kunna ge e-Kronan en dålig start.

Och så korrigering av tidigare felaktiga uppgifter och lite mer förvirring ….

Jag började titta lite närmre på informationen om antalet wallets på blockchain.com och det var inte alls som jag trodde, den visade antalet nerladdade plånböcker från deras hemsida, inte totalt för Bitcoin som jag trodde. Så den grafen kan vi glömma, den ger ingen information kring hur nätverket växer.

När jag sedan började leta efter informationen så ramlade polletten ner att den publika nyckeln inte är samma som adressen jag tar emot Bitcoin på, det generas en ny adress för varje gång jag väljer Ta emot i min plånbok.

Nu har jag försökt läsa på men förstår inte fullt ut; den privata nyckeln är ett slumptal, den publika nyckeln räknas fram från de privat och sedan räknas adresser fram från den publika nyckeln. Det som jag inte fattat är hur man kan räkna fram nya adresser varje gång man ska ta emot Bitcoin och knyta den till min privata nyckel.

I vilket fall som helst så fick jag svar på en annan fråga som dykt upp – hur svårt är det att gissa sig till den privata nyckeln och stjäla Bitcoin?

Svart är jättesvårt, krävs någonstans mellan 1 och 2.100.000.000.000.000.000.000.000.000.000 (28 nollor) gissningar, har man 1 miljon datorer så tar det maximalt 260 miljarder gånger universums ålder, man får hoppas på rejäl tur för att lyckas.

Jag hittade datan som jag letade efter, se bilden nedan.

Totalt finns det nästan 29 miljoner adresser med Bitcoin och jag har börjat följa antalet veckovis, -24.000 senaste veckan. 

Färre adresser (eller är det wallets?) än jag trodde och hälften av dem innehåller riktigt lite Bitcoin. Och har man 1 Bitcoin så tillhör man topp 2,7%. Nu kan ju samma person ha flera adresser men samtidigt så verkar det vara många som inte tar ut sina Bitcoin från börserna, såg en beräkning att de nio största börserna har 1,6 miljoner Bitcoin totalt. Till detta ska vi sedan lägga de nya Bitcoin-bankerna och fonder som Bitcoin XBT som bara på Avanza har 12.000 ägare. Slutsatsen blir att det är svårt att använda antalet adresser för att se hur nätverket utvecklas men jag provar.

Månadens siffror

Äntligen uppåt! 

Intradag har det varit 10%-ändringar men tittar man på de dagliga slutkurserna så ser det ut som en lugn månad utan någon -10% dagar och medelvärdet på den dagliga förändringen är lägre än medelvärdet för Bitcoins 10 år. 

Hashraten kvar kring all time high vilket är intressant då vi bara är 100 dagar från att block rewarden halveras från BTC 12,5 till 6,25.

Alltcoins har det forfarande trögt, mitt index av knappt 20 tokens ligger strax under 0% sedan dec 2018 medan Bitcoin är upp drygt 150%.

Och som vanligt, massvis med bra data hos digitalik.net

 

Bitcoin kring 66% av Crypto market cap

 

Hash raten senast året 

 

Och så lite prisanalys:

Nytt inlägg! Uppgången har fortsatt

Om man tittar på antalet uppdateringar av bloggen så skulle man kunna tro att det inte händer något på världens finansmarknader. Lite så är det, jag upplever att läget är ungefär samma som för några veckor sedan:

• I princip alla världens aktiemarknader gör nya all time highs varje vecka. OMX30 hade igår PE 19,9 på senaste årets vinst (justerat för Ericsson), högsta sedan jag började kolla systematiskt i september
• Inga tecken på att det skett någon vändning i ekonomin och alla världens BNP-prognoser justeras neråt, senast igår från IMF (Internationella valuta fonden) och förra veckan regeringen här hemma
• Räntorna ligger stilla, 10-års räntan i USA på 1,8% och Sverige precis över 0%, samma gäller de korta räntorna och Libor/Eurodollar
• Credit spreads i USA mellan 10-årsräntan och junk bonds tillbaka på samma extremt låg nivåer som under 2018
• Volatiliteten i aktier, räntor och valutor på all time lows
• Världens skulder på all time highs, 322% av BNP, upp 4% senaste året
• Centralbankerna runt om i världen stimulerar ekonomin med nya pengar (köper obligationer) och sänker räntorna, ingen pratar om att ”normalisera” sina balansräkningar eller räntor
• Priset på guld går upp sådär lite lagom varje vecka
• Jag försökte vara modig och köpte aktier i Microsoft, Louis Vuitton, ASML och Investor men har sålt igen (med vinst!) … Ingen övertygelse alls, tänkte alldeles för mycket på det. Planerar att köpa köpoptioner istället, kanske …

Just nu tro jag att de flesta väntar på att bolagen ska presentera sina bokslut för 2019 och framför allt vilka prognoser bolagen ger för första halvan av 2020. Aktiekurserna har redan prisat in att de förväntade vinstminskningarna för Q4 ska vända snabbt under 2020. Ska bli väldigt intressant att se reaktionerna på rapporterna, ännu högre kurser för att det ser ännu bättre ut än förväntat eller i dessa nya tider kanske sämre också ger högre kurser?

Det finns som vanligt många intressanta anekdoter från aktiemarknaderna, t.ex. Tesla som är upp 300% på 8 månader och idag värt lika mycket som BMW. Bilden nedan visar marknadsvärdet utslaget på antalet sålda bilar, Tesla värderas 12 gånger högre än BMW. Negativt kassaflöde och ingen vinst 15 år efter starten, som jag sagt innan, jag tror att Tesla är som Saab, bra bilar men kommer inte att överleva. 

Investeringar i räntor är nästan enklare, här är det ”bara” två saker att fundera över: kommer inflationen och/eller tillväxten att ta fart? I så fall kommer räntorna att stiga.

Inflationsberäkningarna innehåller många komponenter som matpriser, priset på ”prylar”, energi och råvaror osv men jag gör det enkelt för mej och tror att det enda som kan få fart på inflationen just nu är högre löner. 

Skulle bli mycket förvånad om avtalsrörelsen här hemma kommer att ge höga löneökningar (>3%/år), konjunkturen på väg neråt, ökande arbetslöshet och dålig ekonomi i kommuner och landsting. I USA ser jag inga tecken på löneinflation, löneökningarna (översta bilden, årlig förändring sedan 2007) och antalet arbetade timmar per vecka visar på en negativ trend.

Och tillväxten tror ju ”alla” är sjunkande förutom aktieinvesterarna.

På toppen av detta finns två andra faktorer:

• den amerikanska 10-åriga räntan har gått ner i 33 år och jag tror inte att den trenden är bruten, något måste ju ändra sig mycket för att det ska ske
• ekonomin och finansmarknaderna klarar inte av högre räntor vilket vi såg i q4 2018. Med skulderna på all time high (och ständigt ökande) skulle högre räntekostnader ta död på all förväntad tillväxt då räntebetalningarna skulle bli större och mindre till konsumtion och investeringar

Jag är riktigt sugen på att investera i att räntorna i USA fortsätter ner och om inte EU tyckt att det är för riskabelt för mej som privatperson skulle jag köpt en av världens största ETF, TLT som består av amerikanska 10-åriga statsobligationer (värdet på en obligation går ju upp när räntan går ner). Så jag får väl köpa optioner på TLT istället, det är ju OK enligt EUs Mifid II regler. Nackdelen med optioner jämfört med EFT är timingen.

Att guldpriset går upp är ju riktigt intressant, om ekonomin nu kommer att vända varför väljer investerare att köpa guld istället för aktier? Och varför köper flera av världens centralbanker guld istället för amerikanska statsobligationer? 

Guldgruvorna går också bra men det är inte någon rusning som i början av 2010-talet. Bilden nedan visar EFT GDXJ (ett 70-tal mindre guldbolag) i förhållande till guldpriset. 

Avslutningsvis om sprickan i finansmarknaderna jag skrev om för några veckor sedan. Detta är intressant utifrån två perspektiv, dels så visar den på komplexiteten i finansmarknaderna som man som ”vanlig” investerare aldrig fått någon insikt om, dels så har sprickan potential att bli ett så stort problem så det kan starta en finanskris (även om jag inte tror det just nu). 

I september så slutade den amerikanska repo-marknaden att fungera, dvs marknaden där man lånar med säkerhet över natt (eller rättare sagt säljer och köper tillbaka – re-purchasing). Räntan hoppade upp från typ 2% till över 10% och Fed fick gå in och hjälpa och detta har de fortsatt vara tvungna med. Nu har de pumpat in $400 miljarder i denna marknad vilket är otroligt mycket pengar.

Det har spekulerat och skrivits mycket om vad som hänt och händer och i helgen kom den bästa förklaringen, från Zero Hedge. Alla läser Zero Hedge, de läser och sammanställer och alltid med en negativ tolkning, därav ett något tveksamt ryckte.  

Jag fattar inte allt men så här tolkar jag det:

Amerikanska storbanker drog sig till delar sig ut ur repo-marknaden under sensommaren, dels för att de inte hade tillräckligt mycket likvider för att uppfylla lagkrav men även för att de inte ville vara med, gissningsvis för att de bedömer risken för hög.

På andra sidan av repan, de som lånar, finns i en större omfattning än förr Hedge-fonder (företag som tar in pengar från investerare som de ska förränta). Vissa av dessa har som idé att tjäna pengar på arbitrage på t.ex. ränteprodukter, dvs små prisskillnader mellan t.ex. en termin på 10-årig amerikans statsobligation och en ränte-swap. För att få upp avkastningen så använder de extremt hög belåning, bilden nedan visar tre hedgefonder som alla ligger med ca 7 gångers belåning, pengar från bl.a. repo-marknaden (blå staplarna totala tillgångar i fonden, röda eget kapital, mellanskillnaden lån).

Derivataffärerna ”administreras” av clearinghus och som jag uppfattar det så sker de flesta affärerna av derivat i USA genom ett bolag som heter LCH. Dessa rapporterade att de ”clearat” derivat för $944.000.000 miljoner under senaste året vilket är lika med 11 gånger världens BNP!

Så ”doom loopen” skulle då bli:

• hedgefonden får inte tillgång till pengar genom repor och kan inte uppfylla sin del av derivataffären
• clearinghuset får gå in med egna pengarna istället
• clearinghusets egna kapital tar slut
• bankerna (som äger clerainghuset?) får gå in med pengar
• bankernas egna kapital tar slut
• Fed får stötta bankerna

Det som gör detta så speciellt är storleksordningen, $944.000.000 miljoner, får finanskrisen 2008 att se ut som en dvärg.

En följdfråga till ovan är hur Fed ska ta sig ur att stötta repo-marknaden utan att det uppstår någon störning så fortsättning följer.

Lite blandade bilder

Bitcoin – grattis på 11-års dagen!

Den 3 januari 2009 skapades Bitcoins första block - ”the genesis block”.

I blocket finns meddelandet ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, en referens till engelska tidningen The Times första sida från den dagen och huvudrubriken att finansministern kommer att ge ekonomiskt stöd så att bankerna kan överleva. 2009 var ju mitt i senaste finanskrisen och meddelandet tolkas av de flesta som ett ”statement” om att nu kommer det något som ska ersätta det trasiga pengasystemet.

Efter en trög start, andra blocket kom sex dagar senare, så har det skapats ett nytt block ca var 10 minut i elva år med endast två undantag och nu är det ca 2 minuter tills block 610 913 kommer att skapas. Undantagen skedde tidigt och om jag förstått det rätt så var det i det ena fallet en bug och i andra fallet en mjukvara som används som inte fungerade.

Så vill man signera och tidsstämpla ett dokument mellan två parter som inte kan träffas och utan att använda 3:e part så skapar man en multisig (flera signaturer) Bitcoin-transaktion innehållande en referenstext och i dokumentet skapas en referens till transaktionsnumret. Båda parter signerar transaktionen istället för dokumentet och nu finns signaturerna tidsstämplad i alla 10.000 kopiorna av Bitcoins blockkedja för alltid. Första gången jag läste detta kändes det som - "ok …" - men efter att ha funderat lite så är ju detta en unik lösning som inte går att göra utan Bitcoin.

Annars så har det varit en lugn Bitcoin-månad, nästan lite tråkig, men revolution tar väl tid. 

Jämfört med Internets utveckling så går det antagligen riktigt fort, ta musik som exempel. Först var det LP-skivor, sedan kassetter och CD-skivor i slutet av 1980-talet, sedan kom internet. 1991 skapade MP3 standarden och 1999 startades Napster där vem som helst kunde ladda ner musik från en central server, inget som musikindustrin tyckte var en bra idé. Napster stängdes ner 2001 men då blev fildelningsprogrammet Kazaa populärt istället. Som jag kommer ihåg Kazaa så var det mycket virus och problem och jag skulle gissa att det var en av anledningarna till att många bytte till BitTorent och Pirate Bay 2003. Först 2008 kom den första fungerande legala lösningen med Spotify.

Så 40 år efter att internet uppfanns och 15 år efter att flertalet kopplat upp sig så fanns det en bra tjänst på plats för att lyssna på musik. Även om Bitcoins genombrottet går mer än dubbelt så snabbt som Internet så är det nog några år kvar, så vi får helt enkelt ladda upp med mer tålamod.

En spännande Bitcoin-tjänst som jag tittat närmre på är BlockFi. BlockFi är den nya tidens bank, sätt in Bitcoin på deras sparkonto och få 8,6% årlig ränta utbetald månadsvis eller låna pengar med Bitcoin som säkerhet till 4% ränta. Och nu blir Bitcoins egenskapen Boarderless verklig, att spara hos en ”bank” i USA utan stora avgifter för att föra över pengarna, en massa papper och fördröjningar.

Detta är ju egentligen en återgång till gamla tiders bank, de som fanns fram till 1910-talet då guldet var pengar. Bankens verksamhet var in- och utlåning av guld och pengar och där kundernas förtroende för banken var det viktigaste. Vem vill sätta in eller låna hos en bank man inte litar på?

Angående att låna pengar med Bitcoin som säkerhet, många gissar att Bitcoin kommer att bli topp 2 av säkerheter för lån tillsammans med fast egendom som fastigheter. Skulle det bli så kommer räntan på ett lån med Bitcoin som säkerhet att bli samma som för en fastighet, idag under 1%. Lån blir då ett sätt för Bitcoin-ägarna att kunna använda sina pengar utan att sälja sina Bitcoin.

Saifedean Ammous skrev om de nya bankerna i ”The Bitcoin Standard” och att ett möjligt scenario är att bankerna använder Bitcoin som säkerhet för att ge ut sin egna cryptovalutor, precis som affärsbankerna gjorde fram till 1910-talet, nedan en tia från Christianstads Enskilda Bank från 1884.

Bitcoin skulle då bara användas av banker för transaktioner mellan dem (clearing) eller vid riktigt stora affärer medan vi gör våra dagliga inköp med Sparbanken Skåne Coin (SpaSkåCoin 😊) eller någon annan banks coin som vi litar på och har låg risk. Vi vill ju inte bli sittande med coins som inte går att växla mot Bitcoin så förhållandet mellan Bitcoin och SpaSkåCoin är något man håller ögonen på men ju högre förhållande desto högre inlåningsränta (större risk).

Jag är sugen på att sätta in lite Bitcoin hos BlockFi men även om de är uppbackade av flera kända investerare så känns det lite riskabelt, vi får se hur jag gör. 

EU-block chain släppte en rapport för några veckor sedan om Supply Chain. Jag har hittills haft svårt att fatta hur blockkedjan ska kunna revolutionera detta område men jag fick lite större förståelse kring varför det skulle kunna vara så.

Enligt rapporten vill alla komma ifrån dagens fragmenterade system med betalningslösningar, track & trace, tullklareringar m.m. och tittar då på blockkedjan för att få till standardiseringar. Fördelen med en blockkedja istället för en ”vanlig databas” skulle i så fall vara att man får en nystart i standardiseringsarbetet och att blockkedjan känns oberoende från något bolag.

Det känns som det är mycket man ska komma överens om: vilken data ska finnas och hur den ska se ut, metod för inmatning och tidpunkt rapportering ska ske; gods färdigt att plockas upp, innehåll och värde i leveransen, under transport, osv. Valet av blockkedja känns som en liten del, här kan jag till och med se flera olika blockkedjor som interagerar så att man som användare ser det som ett system. 

Jag har inte hittat några bra källor för hur området utvecklas men fortsätter att leta.

Månadens siffror

Priset ”bara” ner 4%.

 

Blockchain.info verkar ha problem med datan till antalet Wallets, förra veckans siffror borta.

 

Ingen nergång på >10% denna månaden heller. Känns som volatiliteten är låg vilket även siffrorna visar, både medelvärdena på den dagliga diffen och standardavvikelsen går ner.

Bitcoin ligger kvar på knappt 70% andel av värdet på alla cryptovalutor.

Indexet med 20-talet tokens visar inga tecken på att gå upp.

 
Nettot av Long and shorts på de största börserna har gått upp en aning. 

Hash raten (antal gissningar för att få skapa nästa block) är kvar på 100.000.000.000.000.000.000 h/s, galet stor siffra, upp 150% under senaste året.