Bitcoin - en fluga? Del 1 av 4

Bitcoin är det mest spännande som händer inom investeringsvärlden.

Men inte bara där, om Bitcoin får riktigt fotfäste så kommer Bitcoin att påverka världen mer än internet, mycket mer. Allt som handlar om värde och pengar, 3:e part och personlig integritet kommer att förändras i grunden. Och som jag skrivit förut, jag tror det är sådär 80% chans att Bitcoin blir något och vi kommer att veta om 5 år.

Bitcoin är svårt att förstå för det är så mycket och utöver begreppet ”digitala pengar” är det i princip omöjligt att beskriva Bitcoin i några enkla meningar. Dan Tapiero, en framgångsrik amerikansk investerare, kallar Bitcoin ”intellektuellt utmanande”, ett begrepp jag håller med om till 100%.

De kommande inläggen bygger på en presentation jag håller som fungera som en introduktion till Bitcoin. Tänkte dock ta det ett par steg djupare här och med fler detaljer än i presentationsmaterialet. Källorna är många och vissa saker är hur jag uppfattat och tolkat det jag läst, vissa saker är säkert fel och en del är åsikter. Så var försiktiga när ni läser.

Jag tror alla reagerar på ungefär samma sätt som jag gjorde när jag hörde talas om Bitcoin första gången: ”det dummaste jag hört, pengar utan backning av någon stat och som kommer att bli hackat”.

Skulle man sedan få för sig att ändå börja läsa på lite så dyker det upp massor med oförståeliga uttryck:

För några år sedan började jag tänka på Bitcoin som en uppfinning och fick då ett ”ramverk” som jag kan stoppa in informationen kring Bitcoin i:

1. vad är det som Satoshi Nakamoto uppfann
2. vad kan Bitcoin användas till
3. kommer uppfinningen att användas?

Speciellt den sista frågan är intressant, om Bitcoin nu är så fantastiskt och genialiskt, vad är det som kan stoppa det från att bli något? Mer om det senare.

Innehåll

• Uppfinningen Bitcoin
• Är Bitcoin digital pengar?
• Ekosystemet Bitcoin
• Status Bitcoin
• Hoten mot Bitcoin
• Framtiden
• Referenser och länkar

Uppfinningen Bitcoin

Introduktion

Vi tar det från början - Bitcoin är ”digital pengar” som bara finns på internet.

Du har dina Bitcoin i en plånbok på din telefon eller i datorn, som bankkontot och Swish i samma app. Varje gång man skickar Bitcoin till någon så får man betala en avgift som varierar över tiden. 

På Bitcoin.org så finns det förslag på plånböcker, själv använder jag BRD, enbart utav gammal vana, enkel att använda och fungerar bra.

Utöver Bitcoin finns ett 30-tal andra digitala valutor (t.ex. Ether, Stellar, EOS) som har andra egenskaper än Bitcoin men bl.a. med lägre säkerhet.

Kryptografi är del av den teknik som används, därför kallas de cryptovalutor.

Tusentals projekt har egna ”coins” (även kallat tokens) som används som betalning för den tjänst de säljer.

Man växlar till sig eller köper/säljer sina cryptovalutor på någon av de 100-talet cryptobörserna, det är bara att Googla ”köpa Bitcoin” men var försiktiga, cryptovärlden är rena rama vilda västern.

Bakgrund

Bitcoin-arkeologerna har hittat ”e-post” från 70-talet där några skrev om ”digitala pengar” men det var först på 80-talet som personer inom den del av datavärlden som kallas cyberpunks på allvar började diskutera ”fria digitala pengar," dvs pengar som bara finns på internet och inte är backade av någon stat. 

Cyberpunks är personerna bakom de nedrullade persiennerna som känner sig övervakade och misstror staten, banker och stora företag. Jag tror att alla har sett dem i filmer, t.ex. var Lisbeth Salanders bästa kompis en typisk cyberpunk.

Att skapa fria digitala pengar lockade till sig forskare från universiteten runt om i världen bl.a. kryptografer och matematiker. Tillsammans med de IT-kunniga cyberpunks (nätverk, servrar, databaser, datasäkerhet) så gjordes flera försök men alla lösningar krävde en tredje part som säkerställde att man inte kunde använda samma pengar två gånger.

I oktober 2008 dök det upp en ny person på mailinglistan som kallade sig Satoshi Nakamoto. Han sa sig ha löst bland annat problemet med ”dubbel spending” och publicerade ett white paper på ett komplett system. Dokumentet fick ingen uppmärksamhet förrän i januari 2009 då första versionen av koden var klar och Satoshi meddelade att han gjort de första transaktionerna. Tillsammans med ett dussintal personer testade och förbättrade de koden under det närmsta månaderna och sedan försvann Satoshi.

Stora efterforskningar har gjorts om vem, eller vilka, det var som stod bakom pseudonymen, bl.a. amerikansk skatteverket är väldigt intresserad av vem som äger de första 1 miljon BTC, idag värda 100 miljarder kronor, men inte ens NSA har lyckats spåra honom. Med jämna mellanrum dyker det upp personer som säger att de är Satoshi men ingen har lyckats visa eller blivit trodda.

Några kommentarer till ovan:

• Bakgrund från cyberpunksrörelsen tror jag är en viktig parameter att ha med sig. Deras ”värderingar” sprider sig runt om i världen snabbt; misstron mot staten, stora företag och banker tillsammans med att personlig integritet blir viktigare för fler och fler
• Bitcoin-troende tycker Satoshis white paper tillhör de riktigt stora uppfinningarna. Fackkunskapen inom så många områden inklusive ekonomi kräver ett multigeni
• Att Satoshi försvann är en viktig pusselbit till varför Bitcoin är fullt ut decentraliserat och att försvinna är en del av genialiteten.

”Systemet” Bitcoin

Bitcoin är ett globalt nätverk som består av tre delar

• Utveckling och underhåll av koden
• Användarna
• Verifiering av transaktionerna genom ”mining”

”Systemet” står på tre pelare

• Open source
• Kryptering
• Matematik

Open source innebär att vem som helst får vara med och bidra med idéer och förbättringar, skriva och testa kod, dokumentera osv. och koden ligger öppen för alla att använda (t.ex. på Github). Andra exempel på open source-projekt är Internet, Linux, Firefox, OpenOffice och Tor. 

Det finns en löst sammansatt organisation som bygger på mailinglistor som administrerar utvecklingen och underhållet av koden. Alla ändringar eller förbättringar ”beslutas” genom att alla är överens men skull man ha en annan åsikt så är det bara att ta koden, bygga sin egna lösning och hoppas att fler utvecklare, ”miners” och användare väljer denna versionen av Bitcoin.

Att skapa sin egna version av Bitcoin kallas fork och där finns idag ett 50-tal versioner av Bitcoin utöver den som ibland kallas Bitcoin Core, BTC, och är den 99,99% av användarna menar när man säger Bitcoin. Exempel på ”forkar” är Bitcoin Cash (som i sin tur forkat till Bitcoin Cash ABC och SV), Bitcoin Gold, Private och Diamond.

Utvecklingen av Bitcoin görs av många av vår tids smartaste personer, med olika kompetenser, från världens alla hörn, som gör det på heltid, deltid eller fritid, som privatpersoner, anställda i företag eller forskande på universitet. De smartaste vill jobba med de svåraste och viktigaste problemen tillsammans med andra smarta personer och att utveckla ett nytt pengasystem är just detta, viktigt och svårt. Och de smartaste lockar till sig fler utvecklare som vill vara med och lära av de smartaste.

För användarna är det enkelt, det enda man måste ha koll på är sina ”nycklar”:

• den publika som är adressen som man skickar Bitcoin till
• den privata som är beviset för att man äger sina Bitcoin

Nycklarna genereras när man laddar ner sin plånbok och ser ut såhär t.ex. 17CNxqtFpbvSPLYhZ5ZMikHKA4oh6CV7MJ.

För att hjälpa användarna så har det skapats ett system med backup-ord som är kopplat till din privata nyckel. OBS! Skriv alltid ner dem när man laddat ner sin plånbok – det finns ingen kundtjänst med lista över vem som har kontroll över de privata nycklarna om man blir av med dem.

Alla Bitcointransaktioner sparas i en huvudbok/journal som innehåller alla transaktionerna sedan starten i januari 2009. Databasen för huvudboken är i form av block som referera till varandra på ett sådant sätt att databasen inte går att ändra, så är transaktionen utförd så finns den där för alltid. Denna typ av databas kallas för en blockkedja. 

Vem som helst kan ladda ner Bitcoins blockkedja och starta ett lite program för att hålla den uppdaterad. Idag finns de ca. 10.000 kopior av den runt om i hela världen.

Verifieringen av transaktionerna och skapandet av ett nytt block sker i en process, oftast refererad till som ”mining”:

• När jag som användare har fyllt i mottagarens publika nyckel och belopp och tryckt på Skicka så skapas en transaktion som skickas till en ”pool”
• Runt om i världen finns det miljontals med datorer, eller mer korrekt GPU/grafikkort som verifierar att du äger de Bitcoin du försöker skicka genom att kolla igen alla transaktionerna som gjorts någonsin på Bitcoins blockkedja. Är transaktionen OK stoppas den i blocket som håller på att skapas
• Parallellt med att transaktionerna verifieras så pågår en gissningstävling som ska utse vem som får rätt att skapa nästa block och därmed få belöningen på 12,5 BTC (ungefär 1 miljoner kr idag) och avgiften för transaktionen. Tävlingen går ut på att att räkna fram ett tal mindre än ett förutbestämt tal genom att bl.a. ta information från respektive transaktion i blocket, en referens till förra blocket och ett slumptal och använda detta som input i en funktion. Svårighetsgraden på gissningen är satt så att det skapas ett block i snitt var 10:e minut
• När någon gissat rätt så skickas det ut ett meddelande till alla som har en kopia av blockkedjan, blocket läggs till blockkedjan och resterande miners kontrollerar resultatet. Parallellt påbörjas arbetet med nästa block
• Svårigheten på gissningen justeras ungefär var 14:e dag (efter 2016 block) med hjälp av en formel. Är det många datorer som deltar i gissningstävling så ökas svårigheten och omvänt
• Belöningen för att få skapa ett block halveras vart fjärde år, efter 210.000 block. Nästa halvering är i maj 2020 och då blir belöningen 6,25 BTC

Vem som helst kan sätta upp en dator och vara med i att försöka vinna tävlingen i att få skapa nästa block. Kod och instruktioner finns på Internet men för att ha en chans att tjäna pengar så måste man ha speciella grafikkort och billig el. ”Mining” sker över hela världen, av privatpersoner eller dedikerade företag.

Processen att skapa ett nytt block var 10:e minut har pågått i princip utan avbrott sedan starten i januari 2009 och just nu skapas block 559.583. 

I all kod som bygger systemet finns avancerad matematik och kryptering, begrepp som eliptiska kurvor, SHA256 hash functions, Merkle trees svischar förbi hela tiden. Ibland förstår jag lite när jag läser/lyssnar men oftast så fastnar inget, mina kunskaper i inom området räcker helt enkelt inte till och jag bestämde mej tidigt för att inte lägga någon tid på detta.

Det samma gäller koden, t.ex. innehållet i en transaktion, hur verifieringen sker, kopplingarna mellan block. Men svaren på hur något fungerar finns alltid att hitta, om inte annat så kan man fråga på något forum, och nästan alltid är svaret för svårt för mej att förstå. 

Det sker hela tiden en utveckling av ekosystemet Bitcoin på samma sätt som t.ex. Internet utvecklas. De stora förändringarna har namn som MimbleWimble, Schnorr signatures, Taproot, Segwit, MAST, Lightning Network, Liquid, Solid m.fl och utvecklar Bitcoin på olika sätt: anonyma transaktioner, fler transaktioner per block, snabbare och billigare transaktioner, spårbarhet när man vill osv.

Tittar man noga på systemet/nätverket ovan så är där två viktiga konklusioner, Bitcoin är

• fullt ut decentraliserat, ingen och alla bestämmer. Där finns ingen VD som fattar beslut, att ringa eller ställa till ansvar
• finns inte en enskild punkt att ”hacka” eller stänga ner. Skulle någon skapa felaktiga transaktioner, eller hela block, så väljer alla hederliga miners den korrekta versionen och hackers sitter med en version av blockkedjan som ingen använder eller erkänner. Skulle någon vilja stoppa Bitcoin så kommer det att leva kvar på alla andra ställen

Bitcoins egenskaper

System/nätverket skapar ett antal egenskaper för Bitcoin och det är dessa, enskilt eller i kombination, som gör uppfinningen Bitcoin till något alldeles unikt. I början var dessa egenskaper bara ord för mej men sakta över tid så har jag börjat inse och förstå hur dessa kan bygga ett helt nytt ekosystem för värde. 

Jag använder de engelska begreppen, så ni känner igen er när ni läser vidare någon annanstans.

Peer to peer – överföringen av Bitcoin sker direkt mellan oss utan inblandning av någon tredje part. 

Som att träffas och betala med kontanter minus att träffas. Eller som att Swisha minus banker, skillnaden mot Swish är:

• Det är inte våra pengar som vi har på banken, det är bankens pengar och de har en skuld till oss
• När vi Swishar är tre parter inblandade; min bank, din bank och Bankgirocentralen. Totalt går det ca 15 meddelanden och godkännande tills överföring är utförd

Decentralized – som jag skrev i slutsatsen ovan, alla och ingen bestämmer över Bitcoin och systemet/nätverket saknar en central punkt. Det är kod som processas av miljontals datorer runt om hela världen, dygnet runt alla dagar, av många personer och företag.

Open – vem som helst får vara med; som användare, utvecklare eller miner.

Det är bara att ladda ner en plånbok på den enklaste mobiltelefonen och så är man igång. Ingen registrering, ingen ID-kontroll, ingen som ska godkänna att du får vara med. Detta ger de 4 miljarder vuxna personerna som saknar bankkonto en möjlighet att bli sin egen bank (”banking the unbanked” från första bilden).

Det är bara att sätta igång att utveckla den ny idén du tänkt på som bygger på Bitcoin, kräver inga tillstånd, finns ju ingen att fråga om lov. Internet visade ju på ett extremt kraftfullt sätt vilken innovationskraft det finns när vem som helst, var som helst kan börja utveckla: Spotify som skakade om hela musikindustrin, bloggandet som skapade alternativa nyhets- och informationskällor, Skype, YouTube osv. Nu är det dags för allt kring värde! Och denna gången kommer det att gå fortare för nu finns ju internet. Inte konstigt att banker tycker Bitcoin är en dålig idé …

Public – alla information finns där för alla: principerna, transaktionerna i blockkedjan, koden, utvecklingsförslagen. Inga beslut bakom stängda dörrar som gynnar några på andras bekostnad. Men debatten är het och ibland infekterad om nästa steg för Bitcoin.

Neutral – det är ju kod! Som fungerar på samma sätt hela tiden för alla.

Trustless – Du behöver inte lita på någon för att använda Bitcoin. Ingen bank, inget MasterCard.

Boarderless – Bitcoin bryr sig inte om gränser, fungerar på exakt samma sätt överallt i hela världen. 

Permissionless – repetition – ingen att fråga om lov för att få vara med.

Immutable – gjort är gjort, har du tryckt på Skicka-knappen så går transaktionen inte att ändra eller dra tillbaka. 

Censorship resistant – vill du göra transaktionen så gör du det, ingen kan stoppa dej. Ingen bank som stoppar eller reverserar betalningen, inget avslag av Swift eller Federal Reserve, New York branch (de kontrollerar och godkänner alla världens transaktioner i USD).

Anonymt – ingen koppling mellan min publika nyckel och mej som person.

Men inte helt anonymt, alla lämnar spår på internet så det finns alla möjligheter att nysta upp det om man bara anstränger sig. Och ryktet går att NSA har kopplingen nyckel som genererats när du laddat ner plånboken och IP-adressen … 

Men snart kommer vi att kunna välja om vi vill göra helt anonyma transaktioner.

Programmable money – det är ju kod! ”Om A & B är sant skicka Bitcoin till C”, ”skicka Bitcoin från A till B var 5 sekund från kl 7.00 till 16.00”. Det ska bli mycket spännande att se vad som kommer att utvecklas!

Begränsat antal – antalet Bitcoin kommer att stanna på 21 miljoner.

Idag finns det 18 miljoner Bitcoin och det skapas 12,5 nya var 10 minut när ett nytt block skapas. I maj nästa år kommer belöningen att halveras till 6,25 Bitcoin, 2024 halveras det till 3,125 osv. tills vi om 130 år är nere på 0,000000001. 

Bitcoin har 8 decimaler och 0,00000001 Bitcoin kallas 1 Satoshi och motsvara idag 0,001 kr. Så svaret på frågan om Bitcoin kommer att räcka till alla är ja, men väldigt få kommer att ha en hel Bitcoin.

Och avslutningsvis Digital representation – Bitcoins transaktion innehåller ett fri-text fält och detta kan bl.a. användas för att skapa digital representation av värde, t.ex. en Volvo-aktie, en bil, hus osv. 

Status på Bitcoinnätverket

Statusen på Bitcoin-nätverket är på eller nära ”all time high”.

Informationen nedan är hämtat från blockchain.com, en av många sidor som analyserar Bitcoin-nätverket. 

Antal wallets

Antal transaktioner per dag

Hash rate, dvs hur många gånger per sekund det gissas på slumptalet för att vinna tävlingen om att få skapa nästa block.

Antal Bitcoin

Priset

Antal kopior av blockkedjan: 9.500 fördelade i världen enligt bilden nedan

Under de senaste månaderna har det gjorts några försök att uppskatta hur många som deltar i utvecklingen av Bitcoin och andra cryptovalutor. Finns såklart inget svar men en gissning är mellan 100.000 och 250.000 personer bidrar till utvecklingen vilket då innebär att detta är ett av (eller är) det största pågående utvecklingsprojektet i världen. Man hittar dessa personer på en mängd olika ställen: de som utvecklar Bitcoin, miners, de som bygger infrastruktur som plånböcker, de som bygger applikationer som bygger på Bitcoin eller delar av uppfinningen, ”vanliga” företag som vill utveckla sin verksamhet, offentliga institutioner som universitet, statliga verk osv.

Till del 2