Bitcoin - en fluga? Del 3 av 4

Ekosystemet Bitcoin

Ekosystemet kring Bitcoin växer så det knakar, även om man följer det dagligen så går det inte att hänga med i allt som händer.

Allt bygger på uppfinningen Bitcoin men allt är inte Bitcoin, många utvecklar med egna blockkedjor och egna cryptovalutor, många som open source men även många banker och företag provar att utveckla tjänster och sina verksamheter i slutna projekt långt ifrån Bitcoins egenskaper. I den senare kategorin hittar vi många av världens centralbanker som håller på att utveckla digitala centralbanksstyrda valutor, t.ex. Riksbankens projekt eKronan.

Parallellen med internets framväxt under 90-talet är stor, tiden när jag försökte ha koll på nya hemsidor i ett försök att förstå vad man kunde använda internet till och samtidigt så pågick det ju en utveckling av infrastrukturen som gjorde internet snabbare och med fler funktioner.

Precis som i början av internettiden söker och provar projekt och företag sig fram just nu. Vissa kommer att lyckas, andra är tidiga medan en del inte blir något, antingen för att det inte finns något behov, de klarar inte av att utveckla idén eller så är den inte anpassad för uppfinningen Bitcoin. 

Flera av uttrycken i rutan i början av del 1 är kopplade till utvecklingen av ekosystemet:

“Value – from analogic to electronic to digitized” - idag är vi i andra fasen, dagens användningssätt av våra ”vanliga elektroniska pengar” bygger på manuella arbetssätt som blivit snabbare och bättre med hjälp av datorn. Men när våra pengar har ett digitalt ursprung kommer man fullt ut kunna digitalisera lösningar kring värde, egenskapen programmerbara pengar, och som jag skrev tidigare, ska bli riktigt spännande att se vad man kommer att utveckla.

”Money is the first application of Bitcoin” – framför allt egenskapen Trustless, dvs att man inte behöver lita på tredje part gör att man kan ersätta väldigt mycket på internet. Mer om det nedan under web3.

“The adoption of digital currencies is inevitable” – Bitcoin har öppnat pandors ask, även om Bitcoin inte blir digitala pengar så kommer utvecklingen inte att gå att stoppa, se ovan minus Bitcoin.

”Operating system of internet of value” – “vinner” Bitcoin mot alla andra pengar och cryptovalutor så kanske vi aldrig kommer att prata om Bitcoin, det blir som TCP/IP, http, SMTP dvs protokoll som internet bygger på med den skillnaden att vi har möjligheten att äga en liten bit och få del av värdet på protokollet. Denna är svår att ta in ...

Nedan ett litet smakprov på sådant som redan finns eller är på väg att utvecklas.

Bitcoins kärnfunktioner

• Mindre storlek på transaktionerna så det går att få in fler i samma block
• Anonyma transaktioner
• Full spårbarhet av enskilda Bitcoin
• Enklare och bättre programmeringsspråk för att förbättra egenskapen ”programmerbara pengar”

Bitcoin lager 2

• Sidokedjor, dvs att man flyttar över Bitcoin till en annan blockkedja med andra egenskaper för att sedan vid behov/önskemål kunna flytta tillbaka dem. T.ex. om man vill göra transaktioner snabbare än var 10 min och ha transparanta när man vill (ex. företag som flyttar pengar mellan dotterbolag som inte vill att någon ska se det men samtidigt göra revision möjlig)
• Lightning Network, se under rubriken Digitala pengar

Spara & låna

• Plånböcker och förvaring. Lösningar lämpliga för stora och små belopp, för privatpersoner och företag
• Universella plånböcker, dvs en plånbok med Bitcoin, andra cryptovalutor, eKronor och aktieportföljen med automatisk växling till valutan du valt som basvaluta
• Sparprodukter för Bitcoin med ränta
• Låna med Bitcoin som säkerhet

Betala

• Stora överföringar och betalningar, anpassade för företag och banker
• Automatiserade betalningar, t.ex. löpande betalning av el, titta på TV
• Mikrobetalningar, t.ex. för att läsa en artikel på en hemsida, ge dricks

Finansiell infrastruktur

• Bitcoinbörser, för privatpersoner och finansvärlden, med belåning och möjlighet att ”gå kort”. Centraliserade och decentraliserade börser
• Bitcoinfonder, trackers och ETFer
• Terminskontrakt på Bitcoin
• Optioner på Bitcoin
• Transparens, Bitcoinpriset integrerat i professionella handelsplattformar

Digital representation

• ”Stable coins”, dvs en cryptovaluta som är knuten till en vanlig valuta. T.ex. Tether mot USD och Facebooks Libra mot en korg av valutor
• Aktier och aktiehandel, handel dygnet runt alla årets dagar, global marknad, omedelbart ägande, handel med delar av en aktie, automatiserad utdelning
• Obligationer och lån, som aktier
• Finansiella derivat som optioner, swapar, cds
• Coins backade av guld, silver och andra råvaror
• ”Allt” som har ett värde och idag finns i ett centralt register t.ex. fastigheter och bilar

Web3

Internets utveckling har av vissa delats in i steg där

• Web0 är internets föregångare Arpanet från 1969, 80-talet med bulletin boards och FTP-servers
• Web1 när internet blev allmänt med start 1990 med den första webbläsaren och Windows 95 med stöd för Internet. Internet var då fokuserat på information som tidningar, radio, e-post
• Web2 är fasen vi är i idag med sociala medier, e-handel och streaming

Vi är nu då på väg in i Web3 - ”the trustless web” – som bygger på uppfinningen Bitcoins egenskap ”trustless”, dvs vi kan utveckla tjänster som tar bort tredje part och bank från dagens tjänster. Tjänsterna utvecklas som open source och betalas med Bitcoin eller något ”coin”.

Det finns gott om tjänster som behöver tredje part för att koppla ihop två parter: Blocket, Facebook, Spotify, banker, spelbolag, el-handel, BankId, aktiehandel, listan är lång.  

Till dessa kan man lägga alla tjänster som har en påverkan på den personliga integriteteten där vi idag inte själva på ett enkelt sätt kan påverka hur vår information och data används vilket man kan med uppfinningen Bitcoin.

De flesta av dessa +3.000 projekten är open source och bygger på att de har en egen ”coin” som man betalar tjänsten med. Sidan coinmarketcap.com listar alla dessa coins och är en bra sammanställning för att få en inblick i vad som håller på att utvecklas och listan är lång och i många fall är projekten ambitiösa, t.ex. ett nytt internet, ersättning till GPS, köpa AI-kapacitet eller decentraliserad datalagring, betting/spel, datorspel. Utöver dessa finns en mängd projekt som bygger olika typer av infrastruktur för ekosystemet.

Jag följer några projekt/idéer lite mer noggrant:

• Internet of things, dvs utrustning (bilar, kylskåp, träningsdata, …) som skapar data med automatik kan med fördel lagras på en blockkedja där man som användare har full kontroll, inte Volvo eller Electrolux. Ett projekt inom detta området är IoTeX
• Streamr har skapat en plattform där man kan sälja sin personliga data
• Digital identitet, som BankId men på en oberoende blockkedja där man kopplar all information kring sig själv (”digital twin”), verifierad med ett sigill från t.ex. Skatteverket och där jag har 100% kontroll över vad där finns och vem som har tillgång. EU driver på, bl.a. Microsoft har ett stort open source projekt inom detta området
• Crowedfunding av lån till byggprojekt, Smartlands är ett projekt inom området
• Infrastrukturprojektet Blocknet som skapar interkompabilitet mellan blockkedjor, så man kan betala alla dessa tjänsterna med Bitcoin

Det finns många andra projekt som ska förbättrar andra områden, till exempel har Lantmäteriet kört ett projekt för att förenkla och snabba på fastighetsaffärer med hjälp av smarta kontrakt (annan benämning för programmerbara pengar), projekt som tittar på att ha sjukvårdjournaler på en blockkedja och använda en blockkedja vid val. Ett annat intressant område är bistånd och välgörenhet, med hjälp av spårbarhet av Bitcoin kan man följa upp hjälpen så att den hamnar på rätt ställe. UNHCR har visat stort intresse för Bitcoin, delvis för att ta emot gåvor men även som ett sätt att distribuera pengar i flyktingläger.

Besparingarna är riktigt stora om man kan ta bort tredje part.

Om vi bara tänker på pengarna och tar aktiehandel som exempel. När man handlar med en aktie idag är fyra parter inblandade; min handelsplattform (typ Avanza), börsen där aktien byter ägare (OMX), Euroclerar som registrerar ägarbytet och säljarens handelsplattform, alla behöver betalas och processen tar 3 dagar innan allt är klart. Stegen ser liknande ut vid betalning i affären med kort (ca 2% av priset) eller en bankbetalning. I en Bitcoinvärld sker bytet direkt mellan köpare och säljare momentant med en mycket liten avgift.

Till detta ska vi lägga hanteringen av personlig data där varje centralt system är en riskpunkt, hur många gånger varje månad läser vi inte om stulna kontokortsuppgifter, läckta lösenord eller att bolag sålt uppgifter om oss utan vårt godkännande.

Banker och företag som påverkas direkt eller indirekt kan delas upp i två grupper: de som stretar emot och de som påbörjat en anpassning.

I den förra gruppen finns många av världens banker och jag jämför dem med musik­- och filmindustrin i början av 2000-talet. Antalet rapporter från dem om att Bitcoin bara används av kriminella och saknar värde är många. Och striden mellan banker och Bitcoin har knappt startat, kan bli en tuff strid för båda.

Inom finansvärlden finns det många företag som påbörjat anpassningen, i hopp om att hitta en nisch och förhoppningsvis leva vidare om Bitcoin vinner. Exempel är ICE, värdens största börs som äger bl.a. New York Stock Exchange och fondbolaget Fidelity. Även MasteCard är med i denna gruppen, som tills för någon vecka sedan var med i Facebooks Libra-projekt.

Ett bolag som dykt upp många gånger i flödet hos mej är revisionsjätten EY, de verkar satsa stora resurser på att utveckla produkter för att hjälpa företag komma igång med Bitcoin och automatisera betalningsflöden och bokföring.

Jag tror att de flesta lite större företagen har någon typ av Bitcoin eller cryptoprojekt på gång, vissa för att utveckla sin verksamhet, andra för att ha koll på vad som händer.

Det har gått rykten länge om att ett bolag i USA planerar att använda Bitcoin för att flytta pengar mellan dotterbolag och besparingarna skulle bli stora, från idag ca 1% i bankavgift (så $1 miljon för en överföring på $100 miljoner) till $0,5 för en Bitcoin-transaktion. När de fått det att fungera så är inte steget långt till att skicka ut en instruktion till de större underleverantörerna att betalningen kommer att ske i Bitcoin.

Avslutning

Det är mycket intressant att följa utvecklingen i Bitcoins ekosystem, det är en kreativ och dynamisk värld där många av de smartaste är med. 

Även centralbankernas ambition att skapa egna digitala pengar är riktig intressant, dels tekniken de väljer för att göra det säkert men även påverkan på bankerna. Det är inte helt oproblematiskt med eKronor, t.ex. blir det enkelt att införa negativ ränta för privatpersoner som IMF föreslagit om det inte finns några kontanter.

Modellen med egna coins har hittills inte fungerat, där finns nog inget coin som stigit i värde sedan de introducerades (i det som kallades ICO, initial coin offering). För att de ska ha ett värde behöver de två komponenter, dels att tjänsten efterrågas men även att folk använder dem som sparpengar och det har inget av projekten lyckats med. Men någonstans byggs just nu nästa Amazon och deras coin har med stor sannolikhet ett värde.

Jag är fundersam till många av projekten som företag driver och som inte bygger på Bitcoin. De använder den ”magiska” blockkedjan som i min värld bara är en dålig och dyr databas och utnyttjar inte någon av Bitcoins egenskaper. Känns som ”hype” men det finns säkert projekt som är intressanta, det är bara jag som inte hittat dem.

Till del 4