torsdag 14 juni 2018

Månadsuppföljning - maj

Utveckling senaste månaden och kommentarer av
  • räntor, valutor, aktieindex och råvaror
  • Sverige
  • portföljen


Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Federal reserve höjde sin styrränta med 0,25% i veckan och guidade att det troligtvis blir två höjningar till i år, en mer än man sagt tidigare. 

Såg under månaden två intressanta bilder där den först nog kräver lite förklaring. Bilden visar total skuld (privat, företag, stat) per land i förhållande till BNP och hur den utvecklats under de senaste 10 åren. Jag ringade in Sverige, vi har en total skuld på knappt 300% av BNP (vänstra axeln) och den har vuxit med drygt 40% de senaste 10 åren (nedre axeln). Vår statsskuld är väldigt låg och sjunkande, företagens skulder OK så det är våra privata skulder (bostadslånen) som gör att vi ligger högt upp. Länderna i topp är kända: Japan, Irland, Grekland och så Kina som mer än dubblerat sina skulder på 10 år.
Den andra bilden är lite enklare att förstå, USAs statskuld. Något händer 1971 när kopplingen mellan dollarn och guld försvinner. När Tyskland och Sverige betalar av sin så lånar amerikanska staten enorma belopp och det bara accelererar. Just nu är deras budgetunderskott ca 20% och detta sent i en högkonjunktur.

Räntor

Den amerikanska 10-åriga räntan har rört sig kring 3,0% under månaden. Fortsatt mycket spännande läge. Ännu inga tecken på att den högre räntan påverkar aktiemarknaden negativt. 


Inga förändringar i utvecklingen av den amerikanska räntekurvan, den har återigen blivit lite flackare. 

Samma för ”2y10y spreaden”, trenden fortsätter, ner från förra månadens 0,45% till 0,42% idag.

Som jag skrivit innan, ”alla” tittar på den amerikanska räntan och det finns som vanligt två läger, räntan ska upp eller så tror man att räntan ska gå ner.

De som tror ränta ska gå upp har i princip två argument, inflation och/eller att utbudet av amerikanska statsobligationer kommer att vara betydligt större de kommande åren vilket kommer att leda till att ”priset” = räntan kommer att gå upp. Utöver de $1 000 miljarder ($1 trillion) i budgetunderskottet som ska finansieras så har Federal Reserv påbörjat sin ”normalisering” av sin balansräkning. 

(I engelskan används ”trillion” som är 1 000 miljarder eller 1 miljon miljon. Om man delar ut $1 per sekund så tar det 31.000 år att bli av med $1 trillion)

Efter finanskrisen så genomfördes tre program (QE 1-3) där Fed köpte obligationer för att pressa räntan och öka penningmängden och köpte upp knappt $4 trillioner i obligationer. Hösten 2017 påbörjades avvecklingen (QT) och under 2018 är planen att deras obligationer ska minska med $420 miljarder.

Om QE gav lägre räntor och mer pengar i omlopp så borde QT att höja räntorna och minska likviditeten. Flera experter menar att enbart de första månadernas reduktion med $141 miljarder har påverkat aktie- och räntemarknaden och de tror att detta kommer att spela stor roll framöver.

En av följdeffekterna kan bli en dyrare dollar då många kommer att välja att köpa amerikanska obligationer då dessa har betydligt högre ränta än EU och Japan.

Det andra lägret angående räntorna säger att det är omöjligt med högre räntor p.g.a. demografi, skulderna och fortsatt deflation.

De redan låga tyska räntorna blev ännu lägre när de italienska skulderna kom i fokus igen, investerare sålde italienska statsobligationer och köpte tyska. Så idag kan man nästan få samma ränta om du köper italienska statsobligationer som om du köper amerikanska, helt galet. Nu slipper man i alla fall att betala för att äga italienska obligationer med kort löptid. 

De svenska räntorna följde de tyska och är ner under månaden. Obligationer upp till 5 år har negativ ränta, 5-åringen ger 0% ränta och 10 år och uppåt ger lite ränta. 

Libor-räntan (3m $) är ner något lite under månaden för första gången på många år.

Valutor

Troligtvis så spelar dollarns utveckling en större roll för världen än de amerikanska räntorna. Även om förstärkningen av dollarn har stannat upp under månaden mot EUR, JPY, Pund och SEK så fortsätter den att ”plåga” flera utvecklingsländer: Turkiet, Argentina, Brasilien, Sydafrika och några länder i Sydostasien. Stora lån i USD, negativa bytesbalanser och/eller budgetunderskott trycker ner valutakurserna som leder till högre räntor (>10% inga konstigheter) som minskar aktiviteten i ekonomin. Argentina kom överens med IMF om stödlån under månaden.

Argumenten för lägre dollar framöver är att man ser fler och fler tecken på att affärer görs upp i andra valutor än USD, USAs handels- och budgetunderskott börjar spela roll och därmed mindre intresse i att äga amerikanska statsobligationer. Skulle dessutom ECB höja räntan skulle mycket pengar flöda tillbaka till Europa från USA.

I det andra lägret finns argumenten att det är fortsatt generell brist på dollar, ränteskillnaderna börjar spela roll och i en osäker värld så flyttas mer kapital till USA. På toppen av detta så har man infört skatteregler för företag att ta hem vinster från utlandet utan att behöva skatta för dem.

BitCoin och krypto-världen

För en månad sedan såg det ut som om BitCoin-priset hade bottnat men så var det inte. 10% ner, sakta upp igen för att droppa 10% igen. Sista nergången efter rykten om att ytterligare en börs blivit hackad.

Generellt kan man säga att fokuset på priset har blivit betydligt mindre, det är bara de som är BitCoin-negativa som dyker upp varje gång det går ner. Jag tolkar det som om de flesta som håller på med utvecklingen av BitCoin tycker det är rätt skönt att få jobba i lugn och ro med bättre ”infrastruktur” som plånböcker, decentraliserade börser, lightning network, sidokjedjor, multisignaturer och tjänster som ska göra transaktionerna anonyma.

Lite andra nyheter från BitCoin-världen
  • Ett av världens främsta universitet MIT i Boston forskar mycket kring BitCoin. Under månaden kom det ut lite information kring att de lyckats skapa komplicerade smarta kontrakt för Lightning Network. Villkoren för en betalning i ett kontrakt kan vara vad som helst bara fantasin sätter gränserna: ”Om flygbiljetten kostar mindre än 1.000, väderprognosen är bra och EUR under 10 sek – köp biljetterna”
  • ICE, ägaren till bl.a. New York stock exchange, utvecklar en plattform för BitCoin-handel för institutionella investerare och Goldman Sachs har redan bestämt att de ska sätta upp en avdelning för handel. Hittade inte någon tidpunkt för starten
  • IMF skrev återigen lite kryptiskt om att BitCoin kan få en roll i det internationella betalningssystem och som reserv- och clearingvaluta för centralbanker. Ska vi sätta 0,001 BTC på att Schweiz centralbank blir den första att meddela att de har BitCoin i sin valutareserv?
  • 51% attacker är det största hotet mot alla kryptovalutor som bygger på ”mining”. Det innebär att någon kontrollerar mer än 50% av mining-kapaciteten och kan därmed ”bestämma” hur blockkedjan ser ut och vem som äger vad.  Under månaden har detta hänt flera av de mindre valutorna som BitCoin Gold och Verge. Värdet rasar såklart när det händer.
  • 22 maj var den ena utav de två högtidsdagarna i BitCoin-världen, då var det är BitCoin Pizza Day, dvs årsdagen då BitCoin användes för betalning för första gången. Två pizzor för 10.000 BTC, 800 miljoner kr i dagens värde.

Aktier

Samma historia denna månaden, OMX30 fortsätter att ligga kvar i spannet 1575 +/-5% som kurserna legat i de senaste 1,5 åren. OMX30 något ner under månaden tillsammans med tyska DAXS.

Däremot visar de amerikanska börserna tecken på att kurserna är på väg upp. Nasdaq gjorde nytt all time high under månaden tillsammans med småbolagsindexet Russel 2000. Facebook, Amazon, Apple och Netflix gjorde samtliga all time high under månaden så investerarna ser mycket ljust på deras framtiden.

Trots oron i världen och kraschen i februari så är VIX tillbaka på riktigt låga tal, just nu 12. Detta tvärtemot många experters profetior om högre volatilitet 2018 än 2017. Stabila börser gör att många ser möjligheten att tjäna pengar på att sälja säljoptioner utan att äga aktien. Känns som det är hög risk men har hittills varit väldigt lönsamt för de flesta.

Råvaror

Äntligen har uranpriset börjat röra på sig uppåt, upp knappt 10% på en månad. Mer och mer rykten om att utbudet är mindre än efterfrågan samtidigt som flera nya kärnkraftverk laddas. Priset är idag ca $23, långt ifrån toppen från 2007 på $140 och dagens uppskattade genomsnittliga produktionskostnad på $60.

Oljan (WTI) toppade på $72 dollar per fat under månaden för att därefter tappa 10%. Rykten kring att Ryssland och Saudi ska öka produktionstakten är en förklaring. 21 juni träffas OPEC och alla väntar med spänning vad mötet leder till.

Kopparpriset är upp 6% under månaden. Strejkhot i världens största koppargruva Escondida, Chile är anledningen. 5% löneökningar och en bonus på $35.000 dollar är kraven och förhandlingar pågår. Förra året var gruvan stängd i 44 dagar på grund av strejk.

Guldet står och stampar kring $1.300 och visar inga tecken på att röra sig.

Månadens snackisar

  • G7-mötet slutade i en abrupt insikt att världen håller på att ändras och att vi står inför en ny världsordning som inte är regelbaserad (IMF, WTO, NAFTA, NATO …) med USA som garant (precis som Peter Zeihan beskrev det 2014)
  • Italienska statsskulden och bankers balansräkningar spelar roll igen. När analytiker tittat närmre på vem som äger och köper statsobligationerna så visar det sig att det bara är ECB som köpt de senaste åren. Här kan man ju fundera kring vad som händer när ECB avslutar sina köp vilket kan hända redan om några månader
  • Target2 är ett cleraingsystem inom EURO-området som bygger på att transaktioner mellan länder hamnar som tillgång respektive skuld hos centralbankerna. Redovisningen av detta visar att övriga europeiska centralbanker nu har en skuld på EUR 1 trillion till Bundesbank. Och såklart är det Italien som ligger i topp som motpart vilket innebär att det finns en stor risk att det blir Tyskland igen som får betala för en eventuell bankkris
  • Rapport från Riksbanken om strukturell sårbarhet i det svenska banksystemet, matchningen mellan inlånings- och utlåningstiderna är det stora problemet. Även privatpersoners skulder lyfts igen
  • Deutsche Banks aktiekurs fortsätter neråt, likheten i kursutvecklingen med Lehaman 2007 är slående, DB är dock 5 gånger större än vad Lehman var. Ständiga rykten om nyemission och/eller sammanslagning med Commerzbank (som inte heller går bra). Alla är överens om att DB är ”to big to fail” samtidigt som EU-regler inte tillåter tyska staten att gå in med pengar. 

Utveckling i Sverige

Inflationen tillbaka till mars nivåer efter förra månadens dipp. Känns som om även inflationen är i samma span sedan ett år tillbaka.

Konjunkturbarometern något ner men kvar på höga nivåer.

Inköpschefsindexet vände upp.

Ökningstakten av penningmängden kvar för tredje månaden på 6,5%. Mindre aktivitet på bomarknaden?

Mäklarförbundets boprisstatistik för maj visar på i princip oförändrade priser.

Utveckling av portföljen

För tredje månaden på raken är värdet på portföljen upp!

Det har tillkommit en hel del i portföljen under månaden och för att enklare hålla reda på dem så har jag skapat ett antal grupper och jag tänkte använda dem när jag summerar månaden framöver. Samtidigt så snäppte jag till beräkningarna av risken och sänkte stop/loss nivån för många av aktierna. Har dock fortfarande svårt att sälja när de passerar nivån och (tyvärr?) har det varit bra denna månaden. Jag har lite att fundera på här.

Uranbolagen fortsätter att gå riktigt bra. Hade lite tur också, jag la till ett fjärde bolag NexGen (utöver Cameco, Fission och Uranium Energy) som står i startgroparna sidan om Fission i Kanada. Aktien upp 20% sedan köp.

Emergin markets är en term som används flitigt i investerarvärlden och står för länder som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien m.fl. För vår del så stoppade jag in EFTerna Nifty50 (Indien) och Karachi50 (Pakistan, som egentligen klassas som en ”Frontier market”), MakeMyTrip och Sberbank. MakeMyTrip satte nytt all time high för några dagar sedan. Övriga lite ner under månaden, Sberbank närmar sig stop loss nivån. Månadsinköp av Nifty och Karachi som planerat.

Guldgruvbolagen fortsätter att röra sig sakta uppåt men utan något riktigt tryck. I denna gruppen finns även Canada Cobolt Works, som tidigare hette Castle Silver och är avknoppningen från GGM. Kobolt är riktigt hett och även denna aktien rycks med, 50% upp i år men med stor volatilitet. Även First Majestic Silver visar nytt liv och är upp 10% under månaden.

Björnboken innehåller OMX säljoptioner och Tesla-certifikaten. Känns tryggt att ha optionerna som försäkring mot ett plötsligt ras. Tesla-certifikaten, som ökar i värde när kursen går ner, fungerade utmärkt tills förra veckan då Tesla rusade med 10% på en dag. Behåller dem, desto mer jag läser om Tesla desto mer övertygad blir jag om att bolaget inte kommer att överleva. 

I Krypto finns BitCoin, BitCoin Gold, Ether, Smartlands SLT och SolarDao SDAO sedan tidigare. BitCoin har jag i princip plockat bort ur uppföljningen, i alla fall som ”mark-to-market” (dagsvärdet) då volatiliteten är för stor. Antingen så blir det 0 eller 100.000 om några år och den tiden, den glädjen. 

Jag sålde de sista BitCoin Cash under månaden, tror inte alls att de har någon framtid. De är helt beroende av Roger Ver och John Vu (?) och varje gång där dyker upp något skumt i krypto-världen så känns det som Roger finns med. På toppen av detta verkar det vara mest marketing och ingen teknikutveckling av BCH.

För hälften av BTC jag fick när jag såld BCH köpte jag Blocknets BLOCK och ArabianChain Technology krypto DubaiCoin. Blocknet bygger en decentraliserade börs och ArabianChain är i centrum för kryptovärlden i arabländerna. 

Efter stor vånda köpte jag in två nya grupper under månaden, naturgas & olja och cannabis. Dessutom med en ny ”approach”, många bolag samtidigt och snabb ökning i de som går bra och utrensning av de som går dåligt (nåja, teoretisk sett). Detta är väldigt långt ifrån hur jag investerade fram till 2015 med få bolag som jag verkligen kunde och ägde länge. Men det kan vara så att detta börsklimatet kräver ett annat sätt att investera?

Timingen på naturgas & olja var sämsta möjliga. Dagarna efter jag köpt bl.a. Statoil (som heter Equinor sedan någon månad), Kinder Morgan och Transocean började oljepriset gå ner. Dessutom så lämnade Högh LNG (naturgas) och Golar LNG sina delårsrapporter som var sämre än väntat.  Båda dessa ligger precis på stop loss nivån efter att gått upp de senaste dagarna.

Cannabis för personligt bruk är sedan förra veckan lagligt i hela Kanada och i 7 delstater i USA. Förväntningarna är att det ska bli lagligt i större delen av USA och den totala marknaden bli ungefär lika stor som den för alkohol. Från 9 till 6 bolag under månaden med Canopy Growth, Cronos och Innovative Industrial Properties som största innehaven. Volatilt men bra utveckling. 

Övriga investeringar är idag Trine och Tessins. Inga nya investeringar under månaden men återbetalning enligt plan hos Trine.

Kopparpriset passerade under månaden $3,30, gränsen jag satt för att börja köpa gruvbolag. Nu är det tillbaka under $3.30 och jag kände att prisökningen enbart berodde på strejkryktena, inte att efterfrågan ökat. Jag avvaktar några veckor till innan jag börjar köpa.



onsdag 6 juni 2018

The BitCoin Standard: The decentralized alternative to central banking


Saifedean är ekonom och assisterande professor vid Lebanese American University, Beirut, gissningsvis 40 år gammal. Hans bok kom ut för några månader sedan och kan delas upp i två delar där den första och största delen handlar om vad pengar är, pengars historia och en riktig sågning av dagens penningsystem. I de avslutande kapitlen beskriver han BitCoin och varför han tror att dessa kommer att bli en central del av framtidens penningsystem.

Jag tyckte boken var riktigt bra även om den bitvis var lite ”tjatig”.

Att förstå vad pengar är tycker jag är riktigt klurigt och boken gav nya vinklingar kring hur man kan tänka. Delarna om pengars utveckling genom årtusendena leder på ett snyggt sätt fram till att BitCoin är nästa steg. Dagens penningsystem utvecklades i samband med första världskriget med en svagare och svagare koppling mot guldet för att sedan 1971 helt sakna koppling. Detta skedde under stor påverkan av John Maynard Keynes och hans anhängare. Keynes teorier, som styr världens alla centralbanker och regeringar, skapade statliga centralt styrda pengar istället för den fria marknadens vilket lett till historiskt lågt sparande och enorma skulder som ökar vilket inte är hållbart i längden.

I delarna kring BitCoin tyckte jag att han hittade en bra nivå på att beskriva tekniken och vilka egenskaper det ger till BitCoin men det kan vara så att man behöver ha läst på innan om BitCoin för att det ska vara förståeligt. Där var två delar som var mest intressanta för min del:

  • Ett resonemang kring att BitCoin är den enda resursen på jorden som är fullständigt begränsad i sin tillgång
  • BitCoin skulle kunna utvecklas till att till största delen vara ett verktyg för banker, dels som ”cleraring” mellan dem men även som bas för egna bank-coins som sedan används för betalningar.

Just nu är Saifedean ute på en turné i världen och presenterar sin bok, länken till presentationen i Wien för någon vecka sedan.

Nedan är mina oredigerade anteckningar från bokens 10 kapitel.

1 Pengar


Hur flyttar man ekonomiskt värde genom tid och rum?

Enklaste och första sättet var att byta värdefullt gods mellan två personer. Specialisering gör att man behöver något som löser problem med

  • Värdet mellan två produkter är olika
  • Timeingen stämmer inte
  • Platsen stämmer inte

Egenskap 1 - Indirekta byten via ”medium of exchange”. "A good that assumes the role of a widely medium of exchange is called money”. Ska funka enbart som pengar, inte för konsumtion eller för produktion.

Salability – säljbarhet – viktigaste egenskapen – användbarhet (?)

Acceptability - Godtagbarhet

Många olika pengar genom historien: guld, silver, koppar, snäckor, stora stenar, salt, boskap, ädelstenar, cigarretter, alkohol.

Egenskap 2 – ”store of value”, behåller sitt värde över tid. Ska inte ruttna, rosta eller andra försämringar. Får inte tillkomma många fler över tiden, då blir det ”hårda” pengar till skillnad från ”mjuka” pengar.

Hårda pengar: lite nya i förhållande till befintlig mängd, kvoten är en bra faktor att se om något fungerar som pengar. Hårda pengar bevarar köpkraft över långa tider.

Vem som helst kan använda vad som helst som pengar men över tid men godtagbarheten utvecklas till några enstaka. Detta gäller även på andra områden som t.ex. internet där det fanns många ”Facebooks” men bara en blev dominerande, många e-poststandards men idag använder alla IMAP/POP3 & SMPT

Egenskap 3 – ”unit of account” när något är accepterat som ett medium för exchange kommer priserna att sättas i förhållande till detta, dvs pengarna fungerar som unit of account.

När ett medium of exchange används av många människor skapas möjligheter till specialisering och möjligheter till mer komplexa samhällen när kapital skapas genom innovation som leder till ökad produktivitet och handel.

2 Primitiva pengar


Exempel på vad som använts som pengar, hur de utvecklats och varför de försvann.

3 Metaller som pengar


Lättare att använda metaller än t.ex. salt och boskap. Först i vikt, sedan som standardiserade mynt. På 1800-talet började man istället handla med insättningskvittona. Silvret försvann. Alla bankers guld centraliserades till en central bank. Varför guld. Market demand vs monetary demand, tillgången till metallen. Kemiskt säkert och går inte att framställa. Allt guld som utvunnits finns kvar. Tillväxten i guld är ca 1,5% per år och har varit på denna nivån sedan 1900. Silver +20% per år. 1/6 av världens guld hos centralbankerna.

Roms nedgång sammanfaller med att guld och silvermynten innehöll allt mindre metall. Samma för det Bysantiska riket som under 1100 år hade samma mynt.

Florence florin blev standard i Europa från 1270 och framåt i fler än 150 städer.

Telegrafen och tåget skapade förutsättningar för banker att cleara affärer utan att behöva flytta guldet. Storbritannien skapade pengar som backades av guld 1717 av Isac Newton och var kvar på dessa till 1914. Efter Franko-Preussiska kriget 1871 hade i princip alla länder guld som standard vilket innebar att växlingskurserna var fasta. Mycket framgångsrik del av historien.

Utbrottet av första världskriget innebar att alla krigförande länder gav upp guldstandarden och började trycka mer pengar. Guld centraliserades från bankerna.

Silver försvann och de länderna som hade valt silver istället för guld fick stora problem, t.ex. Kina.

4 Statliga myndighetspengar


Fiat pengar – latin – order/auktorisation, backas inte upp av något. Kan trycka så mycket de vill.

Mellankrigstiden, stora depressionen p.g.a. bl.a. inflation och hyperinflation i Tyskland.

Keynes – centralt planerade pengar. Stimulera med låga räntor och mer pengar i dåliga tider.

Värdet av valutor sjunker kontinuerligt mot guld.

5 Pengar och tidspreferenser


Förhållandet mellan ”nu” och ”sen”. Djur har mycket högre tidspreferens, det mesta konsumeras direkt. Människor har förmåga att ha lägre tidspreferenser vilket gör att de kan ta kapital och utveckla verktyg som ökar produktiviteten. Ju lägre tidspreferens en person har desto större är sannolikheten att person investerar, försenar tillfredställelsen, och ackumulerar kapital. Låga tidsreferenser har i studier visat på många positiva egenskaper som bra akademiska resultat, lägre BMI och avsaknad av beroende av droger.

Varje dag gör de flesta personer flera ekonomiska transaktioner men fler transaktioner med sin framtid.

Övergången från pengar som behåller värde (sunda pengar) till pengar som förlorar värde över tid får stor påverkan på samhället. Man sparar mindre, ackumulerar mindre kapital och antagligen börjar spendera sitt kapital. Produktiviteten minskar vilket leder till minskade reallöner. Detta förklarar varför sunda pengar leder till framgångsrika samhällen.

Vad som spelar roll är pengarnas köpkraft, inte kvantiteten pengar, så kvantiteten av pengar är inte viktig om den bara är delbar och grupperbar.

En teoretisk ideell modell är att kvantiteten pengar är fast. Enda sättet då att få pengar är att producera något av värde och sälja det till någon annan. Det har visat sig att det är omöjligt att pengar som det inte kan skapas mer av. Näst bäst är då de med lågt nyskapande i förhållande till antalet befintliga och bäst hittills är guld.

Tittar man på olika priser för råvaror över lång tid så har de varit relativt konstanta i förhållande till guldpriset, t.ex. olja.

Sedan kopplingen till guld försvann 1971 så har sparkvoten minskat i alla väst-länder, från ca 13% till 3% idag. Samtidigt så har lånen ökat. Enligt Keynesians så är detta bra, ökad sparkvot och minskade lån skulle leda till recession. Lån är motsatsen till sparande och ger motsatt effekt till produktivitetsökningar och kapital ackumulering.

När pengar nationaliserades fick politikerna makten över dem. Politikers tidshorisont är några år och de gör allt för att bli återvalda. Detta leder till kortsiktiga beslut där man utnyttjar möjligheten att skapa mer pengar.

Dagens pengar har påverkat tidshorisonten i investeringar. Alla stora uppfinningar har kommit när pengar var kopplat till guldet: varmt och kallt rinnande vatten, elektriciteten, förbränningsmotorn, bilar, flygplan, tunnelbana, hissar, organtransplantationer, oljebaserade produkter som plast, rostfritt stål, konstgödsel, telefon, ljud- och bildinspelning, den första datorn.

Påverkan på konsten, alla stora verk inom målning, skulpturer, musik skapades med hjälp av pengar som sparats ihop av förmögna familjer som t.ex. Medicis. Idag finansieras stora delar av ny konst med statliga pengar och med korta tidsramar.

6 Kapitalismens informationssystem


När ekonomierna blir mer avancerade blir individers beslut rörande produktion, konsumtion och handel svårare om man inte har en fast referens som jämför värdena mellan olika objekt. Egenskapen ”unit of account” är den tredje egenskapen för pengar. Pris är kunskap, man behöver inte veta varför priset går upp för att fatta beslut om att t.ex. öka produktionen. Pris är den enda mekanismen som tillåter handel och specialisering.

Räntan är priset på pengar. Räntan på en fri kapitalmarknad är positiv för personer med låg tidspreferens. Så fungerar det inte idag då centralbankerna styr räntan och mängden lån. Dessa vill ha så låg ränta som möjligt för att stimulera ekonomin vilket inte stimulerar att spara. Detta fungerar dock inte i längden. Den ökande mängden pengar som inte är uppbackad av uppskjuten konsumtion gör att fler producenter lånar för att producera under illusioner att skapas och … investeringarna blir olönsamma. Booms and busts

Svårt/omöjligt att göra globala planer med osunda pengar, växelkurserna varierar.

7 Sunda pengar och individuell frihet


Med sunda pengar så måste regeringar vara ansvarsfulla. Det fanns inga möjligheter att skapa mer pengar för att betala för utgifter. Sunda pengar skapade ett system där regeringens makt begränsades. 

Ska regeringen ha makten över pengartillgången? Det fungerar som en drog – skönt i början men effekten avtar och man får börja om.

Det finns idag två vedertagna ekonomiska skolor: Keynesians och Montetarister (Milton Freidman). Båda vill att regeringarna ska expander pengamängden.

Keynesians: tillståndet för ekonomin är den totala utgifterna i samhället. Faller utgifterna så ska ekonomin stimuleras, antingen genom ökad penningmängd, statliga utgifter eller minskade skatter (vilket är det sämsta alternativet eftersom en del sparas). Hade han haft rätt så kan inte hög inflation och hög arbetslöshet inte finnas samtidigt vilket det gör. Sjunkande priser ett stort problem för Keynesianer.

Monetarister är ”the battered wife of the Keynesians”. Fria marknader men Keynesians. Föredrar skattesänkningar.

Den österrikiska skolan – sunda pengar och inte staten som bestämmer. Pengarna blir mer värda, priser går ner och sparande uppmuntras.

Banker har två roller med sunda pengar: säkert förvar av pengarna och matchning av löptider mellan investerare och investeringar.

Med osunda pengar skapar ett system med ”fractional reserve banking” där det blir möjligt med missmatcha löptider med risk för likvidetisbrister. Enda sättet att göra detta säkert är med närvaron av en ”lender of last resort” centralbankern vilket skapar ett system för bankägarna med ”riskfri avkastning”. Detta har gjort att bankernas balansräkningar vuxit från ca 3% av BNP innan första världskriget till idag >200%.

8 Digitala pengar


Banker använder datorer för att digitalisera befintliga arbetssätt för betalningar och balanser men ingen innovation. Tidigare försök att skapa nya digitala pengar misslyckades. BitCoin är den första digitala lösningen för nya pengar som löser säljbarhet, sunda pengar och självständighet. BitCoin skulle då bli den 5 teknologin för pengar efter enkla varor, ädelmetaller, papperspengar och kreditkort (inte från boken).

BitCoin som digitala kontanter, tar bort tredjeparter som MasterCard, banker och PayPal. H,ar löst det digitala problemet med ”double spending” och behöver ingen tredje part som man behöver lita på.

Beskrivning av

  • mining, proof of work och energin som måste till
  • noder och decentralicering

Absolut begränsning/brist, dagens inflation i BitCoin 4% och från 2040 0%. Tittar vi över de närmsta 25 åren är det minst av alla pengar: guld, JPY, USD, EUR som alla ökar i mängd. Hade Keynes eller Fridman bestämt över BitCoin så hade mängden ökat med antal användare och transaktioner.

BitCoins volatilitet kommer från utbudet är oflexibelt.

9 Vad är Bitcoin bra för?


Store of value: Ingen råvara har tagit slut men Bitcoin är strikt begränsad. BitCoin kommer 2025 att ha den absolut högsta ration lager/nya jämfört med t.ex. guld, USD, olja och koppar.

Individuell självständighet, ekonomisk frihet, behöver inga ”tillstånd”

Internationella och online betalningar. Bank clearing? Man skulle kunna tänka sig ett system med BitCoinbanker som tar hand om alla ”vanliga” betalningar med egna tokens (som är knutna till BitCoin). Även centralbanker skulle kunna delta. Även för centralbanker som vill komma runt USD och USAs kontroll över internationella betalningar.

Global enhet för prissättning och värdering: kommer inte på länge men på samma sätt som allt prissattes i guld förr i tiden. Kräver en enorm adoption av alla.

10 BitCoin frågor


Några frågor och svar kring säkerhet, varför ingen annan crypto kommer att ta över m.m.