The BitCoin Standard: The decentralized alternative to central banking

"The BitCoin Standard: The decentralized alternative to central banking" av Saifedean Ammous 2018.

Saifedean är ekonom och assisterande professor vid Lebanese American University, Beirut, gissningsvis 40 år gammal. Hans bok kom ut för några månader sedan och kan delas upp i två delar där den första och största delen handlar om vad pengar är, pengars historia och en riktig sågning av dagens penningsystem. I de avslutande kapitlen beskriver han BitCoin och varför han tror att dessa kommer att bli en central del av framtidens penningsystem.

Jag tyckte boken var riktigt bra även om den bitvis var lite ”tjatig”.

Att förstå vad pengar är tycker jag är riktigt klurigt och boken gav nya vinklingar kring hur man kan tänka. Delarna om pengars utveckling genom årtusendena leder på ett snyggt sätt fram till att BitCoin är nästa steg. Dagens penningsystem utvecklades i samband med första världskriget med en svagare och svagare koppling mot guldet för att sedan 1971 helt sakna koppling. Detta skedde under stor påverkan av John Maynard Keynes och hans anhängare. Keynes teorier, som styr världens alla centralbanker och regeringar, skapade statliga centralt styrda pengar istället för den fria marknadens vilket lett till historiskt lågt sparande och enorma skulder som ökar vilket inte är hållbart i längden.

I delarna kring BitCoin tyckte jag att han hittade en bra nivå på att beskriva tekniken och vilka egenskaper det ger till BitCoin men det kan vara så att man behöver ha läst på innan om BitCoin för att det ska vara förståeligt. Där var två delar som var mest intressanta för min del:

• Ett resonemang kring att BitCoin är den enda resursen på jorden som är fullständigt begränsad i sin tillgång
• BitCoin skulle kunna utvecklas till att till största delen vara ett verktyg för banker, dels som ”cleraring” mellan dem men även som bas för egna bank-coins som sedan används för betalningar.

Just nu är Saifedean ute på en turné i världen och presenterar sin bok, länken till presentationen i Wien för någon vecka sedan.

Nedan är mina oredigerade anteckningar från bokens 10 kapitel.

1 Pengar

Hur flyttar man ekonomiskt värde genom tid och rum?

Enklaste och första sättet var att byta värdefullt gods mellan två personer. Specialisering gör att man behöver något som löser problem med

• Värdet mellan två produkter är olika
• Timeingen stämmer inte
• Platsen stämmer inte

Egenskap 1 - Indirekta byten via ”medium of exchange”. "A good that assumes the role of a widely medium of exchange is called money”. Ska funka enbart som pengar, inte för konsumtion eller för produktion.

Salability – säljbarhet – viktigaste egenskapen – användbarhet (?)

Acceptability - Godtagbarhet

Många olika pengar genom historien: guld, silver, koppar, snäckor, stora stenar, salt, boskap, ädelstenar, cigarretter, alkohol.

Egenskap 2 – ”store of value”, behåller sitt värde över tid. Ska inte ruttna, rosta eller andra försämringar. Får inte tillkomma många fler över tiden, då blir det ”hårda” pengar till skillnad från ”mjuka” pengar.

Hårda pengar: lite nya i förhållande till befintlig mängd, kvoten är en bra faktor att se om något fungerar som pengar. Hårda pengar bevarar köpkraft över långa tider.

Vem som helst kan använda vad som helst som pengar men över tid men godtagbarheten utvecklas till några enstaka. Detta gäller även på andra områden som t.ex. internet där det fanns många ”Facebooks” men bara en blev dominerande, många e-poststandards men idag använder alla IMAP/POP3 & SMPT

Egenskap 3 – ”unit of account” när något är accepterat som ett medium för exchange kommer priserna att sättas i förhållande till detta, dvs pengarna fungerar som unit of account.

När ett medium of exchange används av många människor skapas möjligheter till specialisering och möjligheter till mer komplexa samhällen när kapital skapas genom innovation som leder till ökad produktivitet och handel.

2 Primitiva pengar

Exempel på vad som använts som pengar, hur de utvecklats och varför de försvann.

3 Metaller som pengar

Lättare att använda metaller än t.ex. salt och boskap. Först i vikt, sedan som standardiserade mynt. På 1800-talet började man istället handla med insättningskvittona. Silvret försvann. Alla bankers guld centraliserades till en central bank. Varför guld. Market demand vs monetary demand, tillgången till metallen. Kemiskt säkert och går inte att framställa. Allt guld som utvunnits finns kvar. Tillväxten i guld är ca 1,5% per år och har varit på denna nivån sedan 1900. Silver +20% per år. 1/6 av världens guld hos centralbankerna.

Roms nedgång sammanfaller med att guld och silvermynten innehöll allt mindre metall. Samma för det Bysantiska riket som under 1100 år hade samma mynt.

Florence florin blev standard i Europa från 1270 och framåt i fler än 150 städer.

Telegrafen och tåget skapade förutsättningar för banker att cleara affärer utan att behöva flytta guldet. Storbritannien skapade pengar som backades av guld 1717 av Isac Newton och var kvar på dessa till 1914. Efter Franko-Preussiska kriget 1871 hade i princip alla länder guld som standard vilket innebar att växlingskurserna var fasta. Mycket framgångsrik del av historien.

Utbrottet av första världskriget innebar att alla krigförande länder gav upp guldstandarden och började trycka mer pengar. Guld centraliserades från bankerna.

Silver försvann och de länderna som hade valt silver istället för guld fick stora problem, t.ex. Kina.

4 Statliga myndighetspengar

Fiat pengar – latin – order/auktorisation, backas inte upp av något. Kan trycka så mycket de vill.

Mellankrigstiden, stora depressionen p.g.a. bl.a. inflation och hyperinflation i Tyskland.

Keynes – centralt planerade pengar. Stimulera med låga räntor och mer pengar i dåliga tider.

Värdet av valutor sjunker kontinuerligt mot guld.

5 Pengar och tidspreferenser

Förhållandet mellan ”nu” och ”sen”. Djur har mycket högre tidspreferens, det mesta konsumeras direkt. Människor har förmåga att ha lägre tidspreferenser vilket gör att de kan ta kapital och utveckla verktyg som ökar produktiviteten. Ju lägre tidspreferens en person har desto större är sannolikheten att person investerar, försenar tillfredställelsen, och ackumulerar kapital. Låga tidsreferenser har i studier visat på många positiva egenskaper som bra akademiska resultat, lägre BMI och avsaknad av beroende av droger.

Varje dag gör de flesta personer flera ekonomiska transaktioner men fler transaktioner med sin framtid.

Övergången från pengar som behåller värde (sunda pengar) till pengar som förlorar värde över tid får stor påverkan på samhället. Man sparar mindre, ackumulerar mindre kapital och antagligen börjar spendera sitt kapital. Produktiviteten minskar vilket leder till minskade reallöner. Detta förklarar varför sunda pengar leder till framgångsrika samhällen.

Vad som spelar roll är pengarnas köpkraft, inte kvantiteten pengar, så kvantiteten av pengar är inte viktig om den bara är delbar och grupperbar.

En teoretisk ideell modell är att kvantiteten pengar är fast. Enda sättet då att få pengar är att producera något av värde och sälja det till någon annan. Det har visat sig att det är omöjligt att pengar som det inte kan skapas mer av. Näst bäst är då de med lågt nyskapande i förhållande till antalet befintliga och bäst hittills är guld.

Tittar man på olika priser för råvaror över lång tid så har de varit relativt konstanta i förhållande till guldpriset, t.ex. olja.

Sedan kopplingen till guld försvann 1971 så har sparkvoten minskat i alla väst-länder, från ca 13% till 3% idag. Samtidigt så har lånen ökat. Enligt Keynesians så är detta bra, ökad sparkvot och minskade lån skulle leda till recession. Lån är motsatsen till sparande och ger motsatt effekt till produktivitetsökningar och kapital ackumulering.

När pengar nationaliserades fick politikerna makten över dem. Politikers tidshorisont är några år och de gör allt för att bli återvalda. Detta leder till kortsiktiga beslut där man utnyttjar möjligheten att skapa mer pengar.

Dagens pengar har påverkat tidshorisonten i investeringar. Alla stora uppfinningar har kommit när pengar var kopplat till guldet: varmt och kallt rinnande vatten, elektriciteten, förbränningsmotorn, bilar, flygplan, tunnelbana, hissar, organtransplantationer, oljebaserade produkter som plast, rostfritt stål, konstgödsel, telefon, ljud- och bildinspelning, den första datorn.

Påverkan på konsten, alla stora verk inom målning, skulpturer, musik skapades med hjälp av pengar som sparats ihop av förmögna familjer som t.ex. Medicis. Idag finansieras stora delar av ny konst med statliga pengar och med korta tidsramar.

6 Kapitalismens informationssystem

När ekonomierna blir mer avancerade blir individers beslut rörande produktion, konsumtion och handel svårare om man inte har en fast referens som jämför värdena mellan olika objekt. Egenskapen ”unit of account” är den tredje egenskapen för pengar. Pris är kunskap, man behöver inte veta varför priset går upp för att fatta beslut om att t.ex. öka produktionen. Pris är den enda mekanismen som tillåter handel och specialisering.

Räntan är priset på pengar. Räntan på en fri kapitalmarknad är positiv för personer med låg tidspreferens. Så fungerar det inte idag då centralbankerna styr räntan och mängden lån. Dessa vill ha så låg ränta som möjligt för att stimulera ekonomin vilket inte stimulerar att spara. Detta fungerar dock inte i längden. Den ökande mängden pengar som inte är uppbackad av uppskjuten konsumtion gör att fler producenter lånar för att producera under illusioner att skapas och … investeringarna blir olönsamma. Booms and busts

Svårt/omöjligt att göra globala planer med osunda pengar, växelkurserna varierar.

7 Sunda pengar och individuell frihet

Med sunda pengar så måste regeringar vara ansvarsfulla. Det fanns inga möjligheter att skapa mer pengar för att betala för utgifter. Sunda pengar skapade ett system där regeringens makt begränsades. 

Ska regeringen ha makten över pengartillgången? Det fungerar som en drog – skönt i början men effekten avtar och man får börja om.

Det finns idag två vedertagna ekonomiska skolor: Keynesians och Montetarister (Milton Freidman). Båda vill att regeringarna ska expander pengamängden.

Keynesians: tillståndet för ekonomin är den totala utgifterna i samhället. Faller utgifterna så ska ekonomin stimuleras, antingen genom ökad penningmängd, statliga utgifter eller minskade skatter (vilket är det sämsta alternativet eftersom en del sparas). Hade han haft rätt så kan inte hög inflation och hög arbetslöshet inte finnas samtidigt vilket det gör. Sjunkande priser ett stort problem för Keynesianer.

Monetarister är ”the battered wife of the Keynesians”. Fria marknader men Keynesians. Föredrar skattesänkningar.

Den österrikiska skolan – sunda pengar och inte staten som bestämmer. Pengarna blir mer värda, priser går ner och sparande uppmuntras.

Banker har två roller med sunda pengar: säkert förvar av pengarna och matchning av löptider mellan investerare och investeringar.

Med osunda pengar skapar ett system med ”fractional reserve banking” där det blir möjligt med missmatcha löptider med risk för likvidetisbrister. Enda sättet att göra detta säkert är med närvaron av en ”lender of last resort” centralbankern vilket skapar ett system för bankägarna med ”riskfri avkastning”. Detta har gjort att bankernas balansräkningar vuxit från ca 3% av BNP innan första världskriget till idag >200%.

8 Digitala pengar

Banker använder datorer för att digitalisera befintliga arbetssätt för betalningar och balanser men ingen innovation. Tidigare försök att skapa nya digitala pengar misslyckades. BitCoin är den första digitala lösningen för nya pengar som löser säljbarhet, sunda pengar och självständighet. BitCoin skulle då bli den 5 teknologin för pengar efter enkla varor, ädelmetaller, papperspengar och kreditkort (inte från boken).

BitCoin som digitala kontanter, tar bort tredjeparter som MasterCard, banker och PayPal. H,ar löst det digitala problemet med ”double spending” och behöver ingen tredje part som man behöver lita på.

Beskrivning av

• mining, proof of work och energin som måste till
• noder och decentralicering

Absolut begränsning/brist, dagens inflation i BitCoin 4% och från 2040 0%. Tittar vi över de närmsta 25 åren är det minst av alla pengar: guld, JPY, USD, EUR som alla ökar i mängd. Hade Keynes eller Fridman bestämt över BitCoin så hade mängden ökat med antal användare och transaktioner.

BitCoins volatilitet kommer från utbudet är oflexibelt.

9 Vad är Bitcoin bra för?

Store of value: Ingen råvara har tagit slut men Bitcoin är strikt begränsad. BitCoin kommer 2025 att ha den absolut högsta ration lager/nya jämfört med t.ex. guld, USD, olja och koppar.

Individuell självständighet, ekonomisk frihet, behöver inga ”tillstånd”

Internationella och online betalningar. Bank clearing? Man skulle kunna tänka sig ett system med BitCoinbanker som tar hand om alla ”vanliga” betalningar med egna tokens (som är knutna till BitCoin). Även centralbanker skulle kunna delta. Även för centralbanker som vill komma runt USD och USAs kontroll över internationella betalningar.

Global enhet för prissättning och värdering: kommer inte på länge men på samma sätt som allt prissattes i guld förr i tiden. Kräver en enorm adoption av alla.

10 BitCoin frågor

Några frågor och svar kring säkerhet, varför ingen annan crypto kommer att ta över m.m.