Alternativa investeringar

Under senaste åren har det öppnat upp sig en mängd nya sätt att investera utanför traditionella investeringar som börsnoterade aktier, valutor, råvaror, obligationer och räntekonton.

Jag har tittat på flera av dem och gjort lite mindre investeringar i några av dem för att få riskspridning men även för att få avkastning som inte är korrelerad till börsen och marknadsräntor. Nedan en genomgång av de som jag kollat på.

Tessin

Tessin lånefinansierar fastighetsprojekt genom ”crowdfunding”, dvs många privatpersoner som investerar gemenensamt. Typen av projekt varierar; bostäder eller kommersiella fastigheter, nybyggen, renovering, ombyggnad.

Nya projekt annonserar på Tessins hemsida med övergripande information, är man intresserad så reserverar man en andel i projektet och man får då mer detaljerad information. Informationspaketet är omfattande med investeringskalkyler, detaljerade projektkostnader, tidplaner, extern värdering, årsredovisningar på byggbolaget, finansieringsanalys, minsta belopp som man kan investera, ränta, löptid och vilka säkerheter man får när man lånar ut. Tycker man det ser bra ut så skriver man under ett låneavtal med projektägaren och betalar in pengarna.

Vi har en investering i ett projekt i Strömstad där de bygger sommarstugor. Löptid ca 12 månader, 10% ränta, pantbrev i fastigheten och aktierna i byggbolaget som säkerhet. Länken är till etapp 2 som jag var intresserad av men hann inte, andelarna bokades upp på mindre än 30 min.

Jag tycker detta är en bra alternativ investering även om jag är fundersam kring utvecklingen av fastighetspriserna framöver. Tessins ger ett mycket seriöst intryck, projekten de väljer att vara med på har hög kvalité. Det kommer upp ungefär ett projekt i veckan på Tessins och det gäller att vara snabb om man vill vara med, intresset är oftast väldigt stort. Nackdelen med den här typen av utlåning är att den inte är likvid, det går inte att få tillbaka pengarna innan löptiden är slut eller sälja lånet vidare.

Vi kommer att investera mer genom Tessins.

Lendify

Lendify förmedlar lån mellan privatpersoner genom det som kallas ”peer to peer lending”.

Lendify gör en kreditprövning och kreditklassar lånekunden och sedan dyker de upp på deras sida med belopp, ränta och återbetalningstid tillsammans med kreditklass och syftet med investeringen. Räntan för en A-kund (minst risk) är idag 2,95% och F-kunden (den lägsta kreditklassen) ligger på 17%. Tittar man på några lån så är syftet till fordon, samla andra lån/krediter och renovering av bostad och löptiderna är ganska långa för de flesta lånen, 5-10 år är inget konstigt.

För de som lånar ut finns ett par alternativ, välja ett finansiera ett specifikt lån, fördela investeringen på flera eller välja en portfölj av lån som Lendify satt ihop med en mix av kreditklasser, räntor och löptider som Lendify satt ihop.

Kreditförlusterna anger de till 1% av alla lån och en del av detta kan man få tillbaka genom en kreditförlustfond.

Vill man som investerare få tillbaka sina pengar under löptiden så kan man sälja lånen/portföljen på en andrahandsmarknad.

Jag tycker räntan är för låg i förhållande till risken.

Tittar man på listan över portföljerna så skulle jag uppskatta att snittränta är ca 7%, löptiden över 5 år och antal låntagare i snitt ca 10. När jag tittade närmre på en av portföljerna så innehöll den 20% A-C kunder och av D-F stod F för 30% av låntagarna. Man kan fundera kring D-F kunderna, vem lånar pengar till >10% ränta med en löptid på >5 år? Hur stor kommer återbetalningsförmågan att vara om några år nu när den svenska konjunkturen verkar vända?

Jag ser även en ränterisk, någon gång kommer den av Riksbanken så hett efterlängtade inflationen med högre räntor som följd. Att då sitta på en portfölj med långa lån med relativt låg ränta är inget jag känner för.

Andrahandsmarknaden är en bra funktion men i en lågkonjunktur och/eller högre räntor finns en stor risk att priserna på lånen blir låga.

Smartlands

På samma sätt som Tessins förmedlar finansiering till fastighetsutvecklare så ska Smartlands förmedla lån till jordbruk. Men skillnaden mot Tessins är fler än likheterna t.ex. så finns två möjligheter att få avkastning, dels via avkastning på lån, dels att man har en möjlighet att få del av utvecklingen av Smartlands.

Vi börjar med utlåningsdelen. Utlåningen ska i dagsläget ske till jordbruk som vill satsa på en teknisk utveckling som t.ex.

• Drönare och ”remote sensors”
• ”Smart” utrustning och robotar
• ”Big data” och prognos- och analysverktyg
• Smart logistik och förvaring

Smartlands kommer att ha två team, ett som utifrån ett tekniskt perspektiv kan ge klartecken och ett team av ekonomer som tittar på det utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det tekniska teamet ska efter investeringen fungera som bollplank och experthjälp åt de som lånat pengarna. Avkastningen kommer att ske antingen i form av löpande ränta eller som vinstdelning. Det har inte stått något om förväntad avkastning och löptiden på investeringarna men min gissning är att vi pratar om 7-13% och 3-5 år i snitt. Utlåningen av pengar kommer att ske mot säkerheter som hanteras av Smartland.

Geografiskt finns inga begränsningar och eftersom teamet har sina rötter i Ukraina och Georgien så verkar det som första bolaget som ska låna kommer att finnas där. I teamet finns även personer ansvariga för sydöstra Asien och Indien utöver Östeuropa och man söker generellt landsanvariga globalt.

När ett projekt godkänts av Smartlands kommer externa investerare att kontaktas samt information publiceras på deras hemsida och man öppnar då försäljningen av en krypto-token, en s.k. ICO (initial coin offering). Låt oss kalla detta coinet för Georgien Walnut Coin, GWC. En GWC motsvarar då t.ex. $100 så vill man investera $1 000 så köper man 10 GWC som registreras i din personliga ”wallet” (på samma sätt som du har dina BitCoin). Köpet sker via Smartlands dit man överfört sina pengar. Äganderegistreringen, utdelning och återbetalning kommer att ske via ett smart kontrakt i en blockkedja. Ränta och återbetalning sker i någon kryptovaluta som man sedan får växla till ”vanliga” pengar.

Direkt efter avslutad ICO kommer GWC att gå att handla på en kryptobörs så skulle man av någon anledning vilja sälja innan löptiden tar slut så ska det vara möjligt. Teoretiskt sett så borde värdet på en GWC också förändras när räntorna ändras, går räntorna ner borde priset på en GWC gå upp.

Nyckeln till detta är säkerheten som låntagaren måste lämna. Genom säkerheten kommer priset på GWC och alla andra coins via Smartland troligtvis att vara stabilt. Hela denna nischen inom krypto-världen kallas Asset backed tokens (ABT) och är superhett. Helt nya möjligheter för verksamheter med säkerheter (mark, fastigheter, borgen eller något annat med säkerställt värde) att låna pengar och utveckla sin verksamhet samtidigt som det ger investerare tillgång till helt nya investeringsområden. Smartlands har redan börjat skriva om att deras plattform kommer att vara så pass flexibel så att den ska klara många typer av säkerheter, inte bara inom jordbruk.

Smartlands har även planer på att skapa olika typer av fonder som man kan investera i t.ex. en typ av gröda (jordgubbar!), geografiska, hög/lågriskprojekt. 

Det andra sättet att tjäna pengar på detta är att ”investera” i Smartlands.

Vid varje nytt finansieringsprojekt så måste man köpa en liten del SLT (motsvarande ca 1-2% av investerat belopp) som är Smartlands egna coin. SLT coinen köper man via en börs så med många nya projekt kommer efterfrågan att vara stor och därmed troligtvis driva upp priset på SLT. 

Smartlands har gjort en ICO för att kunna finansiera uppstarten. Totalt kommer det att skapas 100 miljoner SLT, 50 miljoner som ska användas internt till löner och betalning av tjänster och 50 miljoner säljas externt för att få USD. Vid den externa försäljningen i höstas såldes 7,2 miljoner SLT för $0,5 per styck, oklart vad som kommer att hända med resterande 42,8 miljoner SLT.

Tid- och aktivetsplanen innehåller många punkter under de närmsta åren, ambitionen är hög med IT-projekten, marknadsavdelningar, legala avdelning, jordbruksexperter m.m. Nästa större milstolpe är första investeringsprojektet som ska vara klart under andra kvartalet.

Vid ICOn i höstas köpte jag några SLT, enbart av nyfikenhet kring ICO men samtidigt medveten om risken att pengarna skulle kunna gå rakt ner i ägarnas fickor. Nu har det gått 6 månader och informationsflödet från Smartlands har varit frekvent och med bra kvalité samtidigt som tidplanerna till största delen har hållits. Inga varningsflaggor har dykt upp kring själva bolaget när jag sökte på internet och de svara kvickt på mail när jag hade en fråga om upplägget.

Riskerna i Smartlands är mycket stora, listan är lång: inga kunder, inga investerare, förseningar och fördyringar i IT-projektet, crypto-krasch, legala problem är några, min gissning är att det är 25% chans att detta blir som det tänkt sig. Men jag tycker detta är väldigt intressant, både lånedelen och SLT och upplägget med coins och blockkedjan, så jag har köpt ytterligare några SLT via en börs. Det görs väldigt få affärer och spreaden mellan sälj och köp var 30%, vilket var en bra erfarenhet kring likviditeten i SLT 😊. Skulle Smartlands lyckas med sina planer så är sannolikheten stor att värdet på SLT kommer att öka en hel del, dvs ”high risk, high reward”.

SolarDAO

Och nu till nästa ”high risk, high reward” investering. 

SolarDAO ska bygga, driva, köpa och sälja solenergianläggningar i hela världen. För att utveckla bolaget och få pengar till finansieringen av solenergianläggningar har de gjort en ICO, totalt fick de in ca $5 miljoner då de sålde 1,2 miljoner SDAO där 80% av pengarna ska investeras i anläggningar tillsammans med andra externa finansiärer.

Vinsten för en solenergianläggning som är på plats anges till 7-12% på investerat belopp medan för helt nya anläggningar är siffrorna högre beroende på hur långt arbetet gått. Vinsterna kommer att distribueras i form av utdelning i förhållande till din investering.

Precis som för Smartlands så är grundarna för SolarDAO ursprungligen från Ryssland och Ukraina men verksamma i Israel, så projekten som de jobbar med nu är i Israel, Ukraina, Kazakstan, Ungern och Portugal. På listan över planerade projekt så är stora delar av världen med men en tyngdpunkt i östra Europa och Mellanöstern.

Man kan göra ”copy paste” från Smartlands på riskerna med SolarDAO. Utöver ovan finns en risk till med SolarDAO, informationen kring affärsupplägget är svårbegriplig och fråga man så får man snabbt svar men med referens till texten jag inte förstått. Men på samma sätt som Smartlands så har projektet rört sig framåt i bra fart och dimmorna minskar över tiden. 

I en risk/reward gissning så tror jag möjligheten att SolarDAO lyckas är högre än för Smartlands, affärsidén är mer rakt på (även om jag inte förstått upplägget …). SDAO liknar mer en aktie, utdelning och det borde bli möjligt att göra en ”vanlig” värdering av kassaflöden och tillgångar när verksamheten kommit igång.

Jag var med och köpte några SDAO vid ICO men även här har jag köpt några SDAO över en börs de senaste dagarna med samma erfarenhet som för Smartlands med stora spreadar, litet orderdjup och få avslut.

TRINE

TRINE investerar också i solenergianläggningar, här med inriktning på mikroanläggningar i afrikanska byar som saknar elektricitet. För familjen där solpanelen installeras blir det ett stort lyft, dieselgeneratorn och fotogenlampan försvinner och ersätts med elektricitet för lampor, mobilladdning, radio och kanske en TV. Allt detta till en lägre månadskostnad för dem och när anläggning är betald efter ca 2 år så ökar deras disponibla inkomst med ca 30%.

Solenergianläggningarna finansieras genom lån där varje projekt klassas med en risk. Ett exempel på ett lån med risk B ger 6% ränta och har en löptid på 24 månader med kvartalsvis amortering och räntebetalning. Lånen ges I EUR.

Utifrån ett investeringsperspektiv så tycker jag räntan är för låg, både i förhållande till kreditrisken men även valutarisken och en rimligare ränta hade varit 15%. Men detta är en mix av välgörenhet och investering. Berättelserna om bättre skolresultat då man kan göra läxorna på kvällen och små företag som expandera gör att detta känns riktigt bra samtidigt som man gör små bidrag till lägre koldioxidutsläpp.

Administrationen kring lånen fungerar bra, betalning med kontokort, lånehandlingar tillgängliga och återbetalningar enligt plan.

Vi kommer att fortsätta investera i TRINE.

Pepins

Att köpa aktier i onoterade aktiebolag har alltid varit svårt får småsparare och omvänt så har det varit svårt för företagen att komma i kontakt med småsparare. Här har Pepins hittat en nisch, förmedla kapital till onoterade bolag från småsparare. 

Upplägget liknar Tessins, nya bolag som ska genomföra finansieringar genom nyemissioner kommer upp på deras hemsida och man anmäler sitt intresse och sedan ungefär samma process som för Tessins. Idag finns det fyra bolag öppna för investering med mål att ta in 7-35 miljoner. 

På Pepins Market anordnas handel med aktierna efter emissionen. Handeln genomförs under en vecka varje månad genom en auktion där alla bud vägs ihop, ungefär som closing call på börsen. En snabb koll på utvecklingen för de 40-talet bolag som finns tillgängliga visar på stor spridning på kursutvecklingen, -75% för Barista till +75% för Garpco.

I princip tycker jag detta är intressant men har inte köpt något än. De bolagen jag tittat på så har värderingarna varit höga och jag har varit fundersam kring likviditeten i aktierna om jag skulle vilja sälja. Jag kommer att fortsätta bevaka för att se om det dyker upp något intressant eller en dipp i t.ex. Spiltan AB.

BitCoin

Att köpa BitCoin är också en ”high risk, high reward”-investering som är okorrelerad andra investeringar. På kort sikt så finns där stora möjligheter för trading och på lång sikt är det en förhoppning om att BitCoin är ”The internet of money”, dvs protokollet i botten på applikationer och tjänster som förmedlar värde på internet utan att tredje part inblandad. Som jag skrivit innan, värdet på BitCoin kommer att vara 0 eller $100.000 om tio år. Risken för att det blir 0 minskar för varje dag som BitCoin överlever men risken finns där fortfarande.

Som investering är BitCoin mycket likvid, handel sker på många börser runt om i världen (>50?) dygnet runt sju dagar i veckan.

Månadsuppföljning - februari

Utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Räntor

Samma denna månaden som senaste tiden - hela världen tittar på de amerikanska räntorna och undrar om den 35-åriga trenden har vänt? Bilden nedan visar de senaste 55 åren för den 10-åriga räntan. Uppgången startade 1945 då räntan stod i 1,7% för att peaka september 1981 på 15,41% för att nå hittills lägsta nivån i historien 1,46% i juni 2016. Idag är vi på 2,8%.

Räntan har senaste månaden stigit för alla längder på obligationer, mest i den korta ändan av kurvan.

Detta syns t.ex. i ”2y10y spreaden” som återigen har minskat efter förra månadens uppgång, idag 0,6%. 

Enorma mängder analyser, funderingar och spådomar kring utvecklingen om man tittar och lyssnar.

• Ökande inflation och därmed högre räntor är den vanligaste förklaringen
• Utbudet av nya amerikanska statsobligationer är mycket stort under 2018, p.g.a. budgetunderskottet och från 2017 uppskjutna försäljningar (budgettaket) i kombination med att bl.a. Kina har sagt att de ska minska sina köp driver upp räntan. Till detta att Federal Reserve inte ska återinvestera obligationer som löpt ut (QT).
• Enbart en temporär uppgång. Demografi, skuldberget och ny teknik fortsätter pressa inflationen och lägre räntor att vänta vid nästa lågkonjunktur enligt Raoul Pal, ”inget har förändrats så trenden ner fortsätter” enligt Jeff Schneider
• Jim Grant, som skrivit om räntor i 45 år säger att räntor ändrar trend ”utan orsak” och nu är det dags.

Om räntan ändrat trend så är det största som hänt på finansmarknaderna på 35 år och får enorma konsekvenser över tid för hur man ska investera.

Den tyska räntan har sjunkit tillbaka något under månaden vilket ökat gapet till den amerikanska räntan till 2,2%, se bilden nedan.

Valutor

Kronan har försvagats mot USD under månaden, ner ca 2,3% och med 2,6% mot EUR. Lägre inflation än förväntat här hemma vilket gör att förväntningarna på räntehöjning från Riksbankens minskade.

Om räntan är nummer 1 att bevaka så kommer dollarna som god 2:a. DXY är ett dollarindex som till stora delar består av EUR och japanska yen men även en korg med andra valutor, bl.a. kronor. Eftersom 80% av all världshandel sker i dollar, det finns drygt $10 000 miljarder i lån i USD utanför USA samt ungefär lika mycket i valutareserver hos världens centralbanker så får förändringar i dollarkursen mycket stor påverkan på många länder, positiva och negativa.

Dollarn har tappat drygt 10% av sitt värde på ett år, samtidigt har räntorna i USA stigit vilket normalt sätt ökar värdet på en valuta. Ovan ser vi att dollarn varit korrelerad med räntediffen mellan USA och Tyskland ända fram till förra våren. Börjar USA:s handels- och budgetunderskotten spela roll?

Det finns andra intressanta händelser som rör räntor men mycket väl kan vara tecken på att det händer något under ytan i valutavärlden.

LIBOR är räntan mellan banker och OIS (overnight swap rate) är den riskfria räntan vid korta lån. Skillnaden mellan dessa är normalt låg, typ 0,15% och stabil men vid finansiell oro eller likviditetskriser så ökar den, t.ex. började den röra sig upp något år innan Lehman-kraschen för att toppa på 3,5% när krisen var som störst. EUR-krisen och Brexit har skapat sina peakar, se nedan. Just nu spekuleras det mycket i varför den stiger igen. Saknas det helt enkelt dollar som de kan låna till varandra vilket driver upp LIBOR? Om så, kommer det att påverkan värdet på USD? Värt att följa.

För BitCoin:

• BitCoin överlevde en månad till, nu uppe i 110 månader sedan första blocket skapades 3 januari 2009
• Priset är upp något under månaden, rörelserna är något mindre än senaste månaden men ändå är +/- 10% under några dagar inga konstigheter
• BitCoin-börsen MtGox stod för 70% av all handel när den gick i konkurs 2014 efter att blivit av med 850 000 BitCoins (70 miljarder kronor i dagens kurs) genom hack eller stöld. 200 000 har ”hittats” och finns i konkursboet och konkursförvaltaren fick kalla fötter vid nergången i slutet av december och har sålt ut 40 000 BTC genom en börs. Detta är med stor sannolikhet en av orsakerna till prisnedgången
• I ett av valdistrikten i Sierra Leone användes en blockkedja vid presidentvalet i början av mars. Istället för att räkna rösterna så registrerades de i en blockkedja så att resultatet blev 100% transparant och inte möjligt att manipulera
• Även om Lightning Network inte är färdigutvecklat så växer det snabbt, idag 1006 noder. På https://lnmainnet.gaben.win kan man följa utvecklingen. Omedelbara betalningar som är i princip gratis (till skillnaden mot Visa och Mastercard som tar 1-2%)
• I Japan har ett elbolag börjat sätta upp laddningsstationer för elbilar där man betalar med BitCoin genom Lightning Network. Blippa QR-koden på stationen och laddningen börjar och betalningen sker direkt
• Lantmäteriet får mycket uppmärksamhet i världen för sitt projekt med att använda blockkedjan för att genomföra fastighetsaffärer, senast i Wall street journal. De är nu redo för första testen
• En koordinerad attack från centralbankerna? Mark Carney, Bank of England,  Chrisitine Lagarde, IMF, Agustín Carstens, Bank of International Settlements (BIS)(centralbankernas centralbank) och senast idag Riksbanken uttalar sig mycket negativt om BitCoin. Riskfyllt men ofarligt i stort och värdelöst är budskapet men varför då detta engagemang? Lite intressant med BIS, skulle gissa att det är lite dålig stämning i fikarummet där ibland för det har kommit flera positiva rapporter kring BitCoin från dem, nu senast att BitCoin skulle vara en bra lösning på clearing mellan banker
• Sålde lite BTC på den decentraliserade börsen Bisq under månaden. Man lägger upp antalet man vill sälja och hur man vill ha betalt, jag valde Swish. Efter några dagar var där en kille som köpte dem.

Bilden nedan över hur Lightning Network ser ut idag, med 1 006 noder och 1 853 betalkanaler.

Aktier

Världens börser har skakat av sig förra månadens nergång och volatilitet. Nasdaq slog all time high igen i måndags och S&P har bara några % kvar till toppen. OMX30 upp 4% men DAXS oförändrad.

VIX-indexet har stadigt sjunkit under månaden och är i dagsläget på 16.

Om räntan och dollarn är 1 & 2 på listan över fundering och analyser under månaden så är aktienergången och VIX-spiken nummer 3. Nedan tre möjliga triggers:

• Nergången utlöstes av en rapport om något högre löneökning än förväntat (som nu har reviderats ner) är den vanliga och enklaste förklaringen. Dock har ingen kunnat förklara hur just denna enskilda siffran kunde skapa nergången då det inte saknats ”dåliga” nyheter under en lång period.
• Den kraftiga uppgången på börsen ökade volatiliteten, först långsamt, sedan snabbt. Volatiliteten är inte enkelriktad neråt, den finns såklart även uppåt som i detta fallet. När VIX-indexet ökade var många tvungna att täcka sina korta positioner genom att sälja aktier och terminer
• Plötslig brist på likviditet. Banker och andra aktörer kunde under en kort period inte hitta likviditet för finansieringar och blev då tvungna att sälja aktier, obligationer, guld m.m.  

Spännande tider, kommer uppgången i USA att återtas eller markerade nergången något nytt?

Vad gäller OMX30 så har vi varit i spannet 1575 +/-5% i drygt ett år. Och för alla långsiktiga investerare så var vi på 1575 för första gången för tre år sedan.

Har man inte haft "rätt" aktier eller varit aktiv med sina placeringar och roterat mellan "rätt" aktier så har de senaste tre åren inte genererat någon bra avkastning.

Råvaror

Små rörelser på råvarumarknaden i dollar men den försvagade kronan ger förhållandevis stora prisökningar i kronor, t.ex. är oljan upp 5%.

Uranpriset rör sig inte, vi väntar fortfarande på det stora lyftet.

Månadens snackisar

• Ingen har väl missat USA:s tullar på stål och aluminium och det som verkar vara en start på ett handelskrig. Man ska ha ett par saker bakhuvudet
• Frihandel har bara funnits en kort tid i historien, det normala har ”alltid” varit handelshinder och USA har historiskt stått utanför resten av världen
• 8% av USA:s BNP kommer från export (Sverige 45%) där 4% går till Kanada och Mexiko så ett handelskrig drabbar dem inte så hårt
• USA har ett strukturellt problem med dollarn. Normalt sjunker en valuta i värde med stora handelsunderskott vilket i sin tur ökar konkurrenskraften. Men eftersom USD behövs av alla så behåller den sitt värde vilket försvårar för exporten.
• Berkshire Hathaway, Warren Buffets bolag, hade bolagstämma. Där framkom det att de har $116 miljarder i kontanter för att han inte hittar några prisvärda bolag
• Inför Lövens besök i Vita huset så hade Bloomberg en riktig kritisk artikel om Sverige och Riksbanken. Man ifrågasatte Riksbankens negativa ränta och köp av obligationer mitt under en högkonjunktur. De undrar vad Riksbanken ska göra nu när vi är i en nergång i konjunkturen samt hur vi ska hantera nergången i bostadspriserna från dagens bubbelnivåer.
• Bank of Japan köpte 75% av alla nya japanska statsobligationer 2017. Varför tar de inte bort alla skatter och enbart trycker nya pengar till statsbudgeten kan man ju undra … Detta kommer bara att fungera tills det slutar att fungera.

Utveckling i Sverige

Sveriges BNP steg med goda 3,3% under fjärde kvartalet, bättre än prognos och betydligt bättre än vår omvärld.

Konjunkturinstitutet har inte uppdaterat sin prognos än, ovan är från december. Tittar man på övriga som lämnat prognos i februari så finns det viss spridning, både upp och ner.

Inflationen var oförändrad i februari, både KPI 1,6% och KPIF 1,7%. Verkar svårt att få upp inflationen (varför nu det är så viktigt?).

Konjunkturbarometern dippade ner något men är fortsatt på höga nivåer.

Men inköpschefsindexet upp något.

Ökningstakten av penningmängden sjunker rejält, nu nere på 5,9%.

Mäklarförbundets boprisstatistik visade på något högre priser i februari. 

Utveckling av portföljen

Portföljen är något lite upp under månaden, mest p.g.a. av kronförsvagningen.

Lite ”gungor och karuseller” i portföljen; uranbolagen något upp, guldbolagen något ner, OMX säljoptioner något upp.

Jag har bestämt mej för att sälja av vår EFT som är kort tyska obligationer. Jag ser ingen trigger för ökande tyska räntor det närmsta halvåret efter senaste inflationssiffran. En helt OK affär, kursen upp några % och EUR 7%.

Precis som Buffet så har vi mycket kontanter igen 😊, vill se en tydlig riktning på räntan och börsen innan det blir några större investeringar.

Fick ett ”hett” tips om ett indiskt nätbaserat resebolag, MakeMyTrip. Köpte först en liten post för någon månad sedan men har köpt fler i takt med att kursen gått upp, i dagsläget 15% upp på de första och 8% totalt. Indien är mycket intressant, dags att titta närmre på detta.

I höstas köpte jag tokens vid två ICO:er, SolarDAO och Smartlands. SolarDAO ska bygga solkraftanläggning medan Smartlands ska förmedla pengar till investeringar i bl.a. jordbruk. Har inte följt detta så väl men det visade sig att Smartlands är upp 160% medan SolarDAO är ner 55%. Jag köpte väldigt lite, mest av nyfikenhet. Tänkte jag skulle ta en närmre titt på dem nu när man sett att det inte är ”scams”.

Kopparbolag - Hudbay Minerals

1915 registredes ett område i Manitoba, Kanada för gruvdrift som fick namnet Flin Flon. Flin Flon har idag 5 500 invånare och är fortfarande ett centrum för bolaget som sedan 2004 heter Hudbay Minerals. Den ursprungliga gruvan öppnades 1930 levde vidare till 1992 men under tiden hittades nya fyndigheter kring Flin Flon där Hudbay idag har tre gruvor med brytning av koppar, zink, guld och silver samt en anläggning för koncentrering av zink.
 

2011 köpte Hudbay Constancia-projektet i Peru som sattes i drift 2014 med brytning av främst koppar men även molybdenum och silver.

Under åren har ett antal möjliga områden för gruvdrift utanför Manitoba hittats eller köpts men idag finns bara Rosemont-projektet i Arizona kvar som köptes 2014.

Total bryter Hudbay ca 160 000 ton koppar, 135 000 ton zink, 108 000 oz guld och 3,5 miljoner oz silver vilket ger fördelningen av intäkterna enligt nedan.

75% av kopparn och 70% av silvret kommer från Constancia medan 100% av zinken och 90% av guldet från Flin Flon.

Livslängden för befintliga gruvor varierar, från 4 år för två av gruvorna kring Flin Flon medan Constancia har en beräknad livslängd på ytterligare 19 år. Exploatering sker kontinuerligt med ökande reserver i alla kategorier.

Risker

Att driva gruvbolag är riktigt högrisk, listan i årsredovisningen är på 10 sidor, 15% av innehållet. Några ”highlights” nedan:

• Metallpriset och valutarörelser. Största delen av kostnaderna för en gruva är fasta så hävstången på metallpriserna blir kraftiga för resultatet och kassaflödet, på båda hållen. Verksamheten bedrivs i lokala valutor, CAD och SOL medan intäkterna i USD vilket har sin ”charm”.
• Tillgången till kapital. $2 miljard för att starta en gruva är inga konstigheter och att hitta finansiärer till en bransch med stora svängningar i resultatet är naturligtvis en ständig utmaning.
• Mängden metall i gruvorna. Även om man genomför ett stort antal provborrningar och analyser innan man startar gruvan så skiljer sig verkligheten från analysen.
• Driften av gruvorna.
• Politiska och sociala risker
• Miljö, gruvor har stor påverkan på miljön
• Tillstånd kan ändras under tiden
• Skatter, gruvor är tacksamma skatteobjekt då de inte går att flytta och mycket pengar är investerade
• Förmågan att hitta nya fyndigheter

Ledning

Alan Hair har en gedigen erfarenhet av att driva gruvor, bl.a. som ansvarig för operations på Hudbay i fyra år innan han blev vd 2016. Han har arbetat i över 20 år på företaget.

Ledningsgruppen består av 13 personer varav 2 är kvinnor, många av dem med lång bakgrund i bolaget. Intressant är att det finns ett policydokument som lyfts fram tidigt i årsredovisningen och andra handlingar som handlar om jämställdhet och mångfald i bolaget inklusive styrelse och ledning.

Styrelsen är något mer jämställd, 3 kvinnor utav 10. Ordförande är Allan Ribben som är vd för ett av Royal Bank of Canadas dotterbolag. RBC är Kanadas största bank.

Kompensationen till de 5 i toppen av ledningen var totalt $17 miljoner 2016 varav 1/3 till vd i en normal mix av fast lön, bonus och optioner.

Ägare

Två ägare finns registrerade med mer än 10% av aktierna, båda kapitalförvaltningsbolag och med 11%, GMT Capital Corporation (U.S.) och Letko, Brosseau & Associates Inc. (Canada).

Båda skriver på sina hemsidor att de förvaltar pengar till privatpersoner och företag och är långsiktiga ägare av sina innehav. 30% av GMT:s kapital kommer från deras ledning.

Finansiellt

Hudbay har precis som hela gruvbranschen haft 10 år tuffa med förlust 5 av dem. Siffror nedan i tusen US-dollar.

Omsättningsökningen från 2014 beror på uppstarten av Constancia och vinsten 2017 på de stigande koppar och zinkpriserna som var upp 28 respektive 38% mellan 2016 och 2017.

Det fria kassaflödet (operationellt kassaflöde + återinvestering av avskrivningar) ser bra ut, trots de tuffa åren.

För att klara finansieringen av bl.a. uppstarten av Constancia och inköp av Rosemont har Hudbay gjort två stora finansieringsaktiviteter sedan 2012:

• Streamingavtal med Wheaton. Totalt har man tagit emot ca $1,1 miljarder mot att sälja 50% av guldet de utvinner för $400 och 100% av silvret för $3,9. ”Skulden” idag beräknas till $0,5 miljarder och står som ”Deferred revenue” i balansräkningen
• Lån som uppgick till totalt $1,2 miljarder 2015 som därefter amorterats ner till $1 miljard 2017. Nuvarande lån (flera) löper till 2023-2025 med ca 7,5% ränta.

Balansomslutning är $4,6 miljarder med eget kapital på $2,1 miljarder (soliditeten 46%) räntebärande lån $1 miljard, $0,5 miljarder till Wheaton, resten jämt fördelade mellan avsättningar, skatteskulder, leverantörsskulder och övriga skulder.

Tillgångarna består till 85% av gruvorna och resterande är kortfristiga tillgångar. Kassan är 356 miljoner, minimalt lager och ingen goodwill.

Det fria kassaflödet för de senaste 5 åren har använts enligt nedan.

En symbolisk aktieutdelningen har utgått de senaste fem åren, USD 0,02 per aktie och år.

Antalet aktier i bolaget har ökat med i snitt 7,5% per år under samma period, dock betydligt lägre 2016 och 2017.

Prognosen för 2018 är en minskad produktion av både koppar och zink med ca 14% medan guld och silver beräknas gå upp med 30%. Priserna har i år redan stigit (genomsnittliga dagspriser) med 14% för koppar och 19% för zink. Om priserna blir oförändrade mot idag under resten av året kommer omsättningen att var oförändrad. Informationen kring kostnaderna är svårtolkad, jag uppfattar det som de kommer att vara oförändrade.

Värdering

Hudbay värderas idag till $1,9 miljarder. Aktiekursen har pendlat kring CAD 10 sedan 2012 med ett bottennapp på CAD 2,27 i januari 2016.

Korrelationen mellan aktiekursen i CAD och kopparpriset är höga 0,74 sedan 2000 och 0,91 sedan 2016, dvs i princip helt korrelerade de senaste två åren.

”Vanliga” nyckeltal fungerar inte på gruvbolag, vinsterna/förlusterna varierar kraftigt och tillgångarar i balansräkningen saknar värde för annat än gruvdrift. Allt fokus, utöver priset på koppar och zink, ligger på skulderna och kassaflödet.

Förändringen i värderingen av bolaget är enkel, går priset på koppar upp kommer värderingen att gå upp och vise versa.

Ett försök till analys av värdet är att prognostisera vinsten vid förändring av koppar- & zinkpriset. Antagandena är att produktionen är lika stor, kostnaderna och växelkurserna samma som 2017. Om priset sjunker med -10% sjunker vinsten per aktie (EPS) från dagens 0,67 till 0,2 medan +10% ger EPS 1,1 dvs +70%. Ett dubblerat pris ger EPS på 5,29.

Så med samma P/E (11) så får vi en aktiekurs på ca CAD 16 för +10% och alla scenarier med högre pris och ökad värdering blir såklart mycket bättre.

Sammanfattning

Mitt intryck av bolaget är att det är ett välskött ”mid tier” gruvbolag. Inga konstigheter eller utsvävningar utan man fokuserar på att vara en effektiv gruvoperatör och exploatör av nya fyndigheter. Balansräkningen ser OK ut, kommer att vara riktigt bra om några år när mer av lånen betalats tillbaka vilket inte ska vara några problem med dagens priser.

Som vanligt så är kompensationen till ledningen väldigt hög, det är väl bara att vänja sig. Och samma gäller antalet aktier, finns det inget annat sätt att hitta finansiering än att sälja nya aktier med rabatt så är det väl så.

Ett plus på ägarsidan är att de stora fondbolagen BlackRock och Vanguard inte är med som stora ägare. Skulle gruvbolag bli populära bland investerare och småsparar skulle deras ETFer kunna driva upp kursen rejält.

När jag först tittade på fördelningen av intäkterna mellan de olika metaller så tyckte det var lite väl mycket guld och silver, vi har redan tillräckligt med exponering mot dessa. Men långt ner i fotnoterna i årsredovisningen hittade jag streamingavtalen med Wheaton och insåg två saker; Hudbay tjänar inte mycket på prisförändringarna i guld och silver och vi är redan exponerade mot dessa prisvariationerna genom vårt ägande av Wheaton.

Uppsidan i aktien är stor om koppar- och zinkpriset går upp, det är bara att bestämma sig när man tror att priset ska ta fart igen. Kopparpriset har legat kring dagens $3,1 /lb i drygt ett halvår nu. På lite längre sikt är jag övertygad om att priset kommer att gå upp, min fundering är mer om det kommer en kortsiktig nergång drivit av oro på världens finansmarknader eller Kina-oro och att jag då kan plocka upp aktien till betydligt lägre pris.

$3,3 för kopparn känns i dagsläget som ett bra pris att börja köpa på sig Hudbay, bara att bevaka och vänta.

Koppar

Metaller som koppar, zink, nickel m.fl. rör sig prismässigt i kraftiga vågor. När priset är högt investeras det mycket i nya gruvor som ökar utbudet så att det överstiger efterfrågan och priset sjunker. Det låga priset leder till att gruvor stängs och utbudet går ner och vi är tillbaka i högre priser.
 

Efter att i princip alla metaller haft en topp 2008 så har det varit 10 tuffa år i branschen men nu har det kanske vänt?

Jag tänkte titta lite närmre på koppar då det dyker upp som förslag på ett sätt att investera i omställningen i energi och el-fordon. International Copper Study Group och deras årsbok visade sig vara en riktigt guldgruva (hehe …) så mycket nedan kommer från den.

Användningsområden

Kopparns främsta användningsområde är att leda elektricitet vilket står för ca 60% av förbrukningen, som elkablar i byggnader, kraftöverföring, i fordon (bilar, tåg, flyg, båtar), i elmotorer, generatorer, transformatorer, bränsleceller, batterier och elektronik m.m.

20% används i byggindustrin till VVS och tak och resterande används inom industrin i olika typer av utrustning.

En liten del används inom andra områden som medicin, jordbruk, textilindustrin, husgeråd och till mynt.

Efterfrågan

2016 förbrukade världen 23,5 miljoner ton koppar vilket motsvara ca 3,3 kg per person. Ökningstakten har varit i snitt 3,4% per år sett över flera decennier vilket är ungefär samma som ökningen i världens BNP.

Kina förbrukar 50% av all världens koppar och tillsammans med resten av Asien så förbrukar de 68%.

Vad kan påverka en förändring i efterfrågan i koppar? En komplex fråga men några tankar nedan.

• Världskonjunkturen. Tittar man lite närmre på efterfrågan per år ovan kan man se att den bromsat upp och till och med sjunkit något enstaka år kring 2000, 2007 och 2014. Men efter dessa perioderna så har tillväxten varit markant högre än snittet. Så en global lågkonjunktur påverkar men tillväxten återhämtar sig kvickt.
• Kina växer så det knakar och antalet människor som lyfts från extrem fattigdom är ca 10 miljoner per år och det kommer att ta ytterligare minst 10 år innan alla de extremt fattiga har fått det bättre. Samtidigt så fortsätter urbaniseringen och man räknar med att ytterligare 300 miljoner (!) människor ska flytta från landet in i städerna de närmsta 10 åren. Jag tror att oavsett vad som händer i Kina så kommer tillväxten att vara hög i bostäder och infrastruktur då detta kommer att prioriteras och behovet av koppar vara stabilt.
• Indien, Indonesien, Brasilien, Mexiko och Egypten förbrukar mycket lite koppar i förhållande till sina ekonomier. Befolkningen i dessa länder är ca 2 miljarder dvs nästan 1/3 av världens befolkning. De fem länderna ligger lite olika i utveckling och utvecklingstakt men en anpassning av kopparbehovet till västvärldens eller Kina skulle driva upp behovet av koppar rejält.
• Omställningen av världens energisystem mot förnybart kommer att kräva mer koppar, dels till utrustningen men även infrastrukturen i form av anpassning av kraftnät och förvaring. Har dock inte hittat någon som försökt uppskatta ökningen.
• En vanlig bil innehåller ca 25 kg koppar medan en elbil ca 75 kg. Som räkneexempel kommer världens kopparbehov att öka med 1% vid 5 miljoner elbilar. Gissningarna nu är att vi når detta om ca 5 år. Utöver detta kommer bussar och lastbilar.

Finns det inga punkter som pekar mot en lägre förbrukning av koppar? Det korta svaret är nej. Inom bygg och industri kan man säkert hitta alternativ om priset skulle gå upp rejält men för att leda elektricitet finns inga storskaliga alternativ. Grafen dyker upp igen men ingen har hittills knäckt hur det ska produceras (den främsta metoden verkar fortfarande vara att sätta en tejp på grafit, dra av tejpen och sedan ”pilla” bort grafenen)

Utbudet

Återvinning av koppar står för 20% av den årliga förbrukningen och resterande 80% från nyproduktion. Fördelningen har varit stabil under de senaste 20 åren.

Processen för att framställa koppar sker i flera steg

• Brytning av kopparmalm i gruvor, främst i dagbrott men även under mark eller genom lakning
• Kopparmalmen krossas och separeras till ett koncentrat på ca 20-40%, sker oftast vid gruvan
• Kopparn smälts till ”matte” som innehåller ca 50-70% koppar
• Nästa steg är konvertering till blisterkoppar med en kopparhalt på 98,5-99%
• Sista steget är raffinering då kopparhalten ökas till 99,99%

40% av världens kopparmalm bryts i Latinamerika med Chile som överlägsen etta.

Escondida i Chile är världens största koppargruva där man bröt 1,27 miljoner ton koppar 2017, motsvarande 5% av världens behov. Gruvan ägs av BHP Billiton (57%) och Rio Tinto (30%), världens två största gruvbolag.

Grasberg, Indonesien är näst största gruvan och Morenci, USA tredje störst.

Smältstegen i processen sker närmre förbrukningen så Kina ligger i topp med 40% av världens kapacitet och samma gäller för raffineringen med liten annan ordning på länderna efter Kina.

Jiangxi Copper Corp i Kina är störst inom både smältning och raffinering med 5% av världsmarknaden. Jiangxi ägs av kinesiska staten.

Tre saker händer i gruvbranschen när priserna faller:

• Bolagen inriktar sig i befintliga gruvor på malm med hög andel koppar
• Bolagen skär ner kostnaderna för exploatering
• Få/inga nya gruvor startas

så när behovet ökar så finns det inte reserver av malm kvar att bryta med lönsamhet.

International Copper Study group ser ingen risk för att kopparn tar slut men att förberedelserna för att öka produktionen släpar samt att man uppfattar det som att det kommer att bli dyrare att bryta de nya fynden.

Globalt uppskattas det att investeringarna i exploatering av nya fyndigheter har mer än halverats de senaste 6 åren och inga nya större fyndigheter har hittats de senaste 10 åren.

Med samma ökningstakt i behovet som tidigare så är vi nära att passera den andra cirkeln ”Mine Capacity” i år. Minsta störning i Escondida, Grasberg eller Morenci-gruvorna kommer direkt att slå mot priset. Med stor sannolikhet kommer behovet att vara större än utbudet redan nästa år och bilden nedan visar en beräkning på kända uppgifter.

Priset

Efter en djup botten i slutet av 2008 på 1,22 USD/lb gick priset upp med nästan 300% till USD 4,6 2011 för att sedan under fem år sjunka tillbaka till 2 USD. Sedan slutet av 2016 har priserna stigit med ca 50% för att idag ligga på ca 3,1 USD.

Prisökningen de senaste åren har drivits av främst två faktorer

• Förväntningar om ökad global tillväxt som driver upp behovet
• Störningar i produktionen, bl.a. strejk i Escondida, indonesiska regeringen krävde andel i Grasberg vilket störde produktionen, kinesiska staten stängde en av Jiangxi anläggningar p.g.a miljöskäl

32 större fackliga avtal vid Escondida ska förhandlas om i år och flera experter förväntar sig någon typ av konflikt vilket med stor sannolikhet skulle påverka priset.

Med ett ökat behov och stagnerat utbud så kommer kopparpriset att stiga, kanske inte i år men 2019-2020 och framöver ser det väldigt ljust ut för kopparpriset. Som vanligt kan man hitta vilket prismål man vill på internet och senast igår var ett av buden 7 USD 2020, låter bra, så det tar vi 😊.

Hur investera?

Det finns en mängd olika sätt och bolag att få exponering mot kopparpriset

• Terminer eller EFTer som följer kopparpriset
• Gruvor
• Smältverk och raffinering
• Leverantörer till ovan

Terminerna är ju mest ”straight forward” men är svåra, dels att handla (mäklare och storlek), dels att välja vilken månad kontraktet ska gälla för. Vad gäller EFT ”lider” vi fortfarande av MiFidi II, de amerikanska ETF är inte tillgängliga men även det strukturella problemet med rullning av kontrakten vid contango.

Gruvbolag är det som dyker upp först för de flesta, utbudet är stort, från BHP Billiton och Rio Tinto via Lundin Mining och Vale till exploateringsbolag. I princip alla gruvbolag bryter mer än en metall vilket skapar olika riskprofiler utöver de operationella riskerna.

De kinesiska smält- & raffineringsbolagen är inte enkelt tillgängliga, några finns noterade via Hong Kong. Däremot är tyska Aurubis, japanska Sumitomo Metal Mining eller indiska Vedanta några alternativ, dock så är koppar bara en del av deras verksamheter så man får en bredare exponering mot metallmarknaden.

Har inte lyckats hitta någon större underleverantör som har största delen av verksamheten riktad mot just koppar, många är mycket generella som CAT och Volvo för gruvor, Outokumpu till smältverken och ett antal mindre ingenjörsfirmor som ”bygger” gruvor.

Timing

Är det dags att investera i koppar? Eller kommer det att dyka upp bättre tillfälle lite längre fram?

Jag tycker det är svårt att värdera risken just nu. Bryter man ner beslutet till två parametrar, vinst och bolagsvärdering där

1. vinsten är en funktion av kopparpriset och
2. bolagsvärderingen en funktion av börsklimatet som helhet

så får man fyra möjliga scenarier som man kan gissa en sannolikhet på.

S&P500 gick ner 8% i början av februari följt av i princip alla världens börser, kopparpriset gick ner 5% men återhämtade sig på några dagar medan börsen bara har tagit tillbaka halva fallet. Kan detta vara en indikering på att kopparpriset inte följer börsen?

Tittar man på några koppargruvbolag så var skillnaderna stora, visa gick ner mer än index medan andra klarade sig bra så ingen vägledning här.

Jag lutar mot att det mest sannolika är att priset på koppar går upp över tid, i alla fall inte ner under en längre period vilket ger större vinster. Worst case skulle i så fall vara en utveckling på investeringen kring 0, högre vinst men lägre värdering, vilket känns OK. 

Vid en konfirmering av kopparpriset t.ex. genom att priset går över 3,3 USD, som är högsta pris sedan återhämtningen började, kommer jag att påbörja köpen av position av kopparrelaterade aktier.