Hur lång tid tar det att rensa och programmera om en gammal människas hjärna? I mitt fall minst 4 år, vet inte hur det är jämfört med andra men det känns som ganska länge. Fast när jag lyssnar på Nordea Market insights (de på svenska rekommenderas) eller Börspodden så förstår jag att vi är ganska många som har svårt att förstå det nya.
Men nu anstränger jag mej: inga mer analyser av konjunkturen, diskontering av kassaflöden eller jämföra värderingar! ABB med PE35, AstraZeneca på PE60 (!), Microsoft (+55% i år) och Apple (+100% i år) är aktierna att äga.
Microsofts aktiekurs 2015-2019, +250% dvs 28% årlig avkastning. Idag PE 32 (nu är jag där igen …).
Men hur ska man då tänka i den nya investeringsvärlden (åtta år efter de bästa …)?
USA leder resten av världen skulle jag gissa är regel 1. Visst, där finns alltid undantag men i jag tror inte det spelar någon roll hur t.ex. den svenska ekonomin går om bara S&P500 går uppåt så följer OMX30 med. Situationen i Sverige m.fl. länder är ju ganska absurd, sida vid sida i DI står det om ökande arbetslöshet, lägre tillväxt och börsrekord.
OMX30 upp ca 5% från det som varit ”taket” under tre år och +3% från tidigare all time high mars 2015. 1 månads korrelation med S&P500 – 97%!
Regel 2 är att Federal Reserve i det längsta kommer att ”rädda” ekonomin och/eller finansmarknaden (aktier, obligationer, valuta). En dipp i spreaden för junk och de kommer att rycka ut, en >5% dipp på aktiemarknaden så sänker de räntan och skapar mer likviditet och naturligtvis samma om det skulle visa sig att förhoppningarna om en fortsatt högkonjunktur är fel.
Skulle det vara så att regel 2 inte behöver användas så tolkas det positivt av finansmarknaderna och så länge som inflödet av pengar i aktier är positivt så kommer kurserna att fortsätta uppåt, risken är ju låg och värderingsmodeller spelar ingen roll. Eller så kan man ju alltid hitta på argument varför Netflix, Tesla, Beyond Meat, WeWork, Uber, Apple, AstraZeneca och Microsoft är bra köp trots att alla ”vet” att det inte kommer att sluta väl.
Jag tror att 2019 kommer att betraktas som en vändpunkt i den finansiella historien. Ända fram till i tidigt i våras så pratades det bland ekonomer om att ”allt skulle bli som vanligt” igen; inflation, räntorna skulle normaliseras, centralbankernas balansräkningar skulle avvecklas (mindre likviditet) och tillväxten skulle minska världens skulder. Istället så har det svängt 180 grader, alla tror att centralbankerna kommer att fortsätta vara kvar länge på det som tidigare var nödåtgärder samtidigt som centralbankerna är tydliga med att världens stater måste låna mer för att stimulera ekonomin, i en tid då statsskulden redan är extremt hög för många länder.
Professionella investerare är intelligenta och tänkande personer som jag är säker på ser stora risker men av olik själ väljer att spela med i hopp om att hinna ut bland de första när det väl vänder. På vägen dit så väljer man att bara prata om det positiva (kolla Placera eller DI varje morgon), att gå mot strömmen har ju varit en väldigt dålig strategi under de senaste 5 åren.
Så allt kokar ner till en enda fråga: när slutar illusionen och tron på centralbankerna att fungera? Här är vi många som är riktigt brända då vi trott att ”nu vänder det” ett antal gånger men ”tricket” har lyckats igen, nu senast i september i år.
Finansmarknaderna är otroligt komplexa och djupa, ju mer jag läser och förstår, desto mer förstår jag att jag inte förstår (precis som vanligt …) men tre punkter skulle jag vilja säga summera det jag förstått:
- ”allt” bygger idag på att aktier går upp i värde och räntorna sjunker
- likviditeten är global, t.ex. skapar ECB mer pengar så påverkar det alla börser
- finns väldigt mycket som kan och går fel men marknaden tillsammans med centralbankerna ”fixar” det alltid, hittills.
En utav två saker kommer förr eller senare att hända:
- Det uppstår ett problem som inte går att lösa med lägre räntor och mer likviditet; omfattande handelskrig, stora problem i banksektorn (t.ex. om nuvarande Repo-problem blir större), inflation (!), djup lågkonjunktur o.s.v.
- Flödet av pengar vänder och mer pengar tas ut än sätts in på aktiemarknaden t.ex. större utflöde än inflöde av pensionspengar eller aktieåterköpen avstannar
När investerarna förlorar tron på att marknaderna kommer att gå upp så vänder den uppåtgående spiralen och man börjar sälja; först några enstaka, sedan ”alla”.
Är vi där nu? Nä, jag tror inte det.
Visst, det kanske kommer en dipp men finns ju inga tecken på att ”centralbankstricket” inte skulle fungera en gång till även om effekterna verkar bli mindre och kortare för varje gång. Min gissning idag är att det behövs först ett åtgärdsprogram (räntor och/eller likviditet) när det inte blir någon reaktion och sedan ett andra som inte heller ”biter”, först då försvinner tron på Federal Reserve och världens centralbanker.
Då är det ju bara att leta upp köp-knappen igen!
Tyvärr så är jag inte fullt ut omprogrammerad än även om jag jobbar på det. Jag klara inte av att låta bli att kolla på värderingar och makrodata och påverkas av det jag ser. Effekten blir låg övertygelse och tighta stop losser och de gånger jag provat så jag stoppats ut kring 0 varje gång. Samtidigt så känns det jobbigt att sätta stoppen på t.ex. 25% med följden att jag inte vågar investera några större belopp. Till detta ska läggas att det är på gränsen till omöjligt att köpa dagara när kursen går ner, det kan ju vara idag det vänder ...
Men jag provar igen. Inga Microsoft än men väl en post i en gammal favorit, Investor. På listan finns även AMSL och Moet Hennessy Louis Vuitton, bolaget som äger många av världens lyxmärken. Och energisektorn lockar, främst olja och Equinor (f.d. Statoil).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar