Räntor

I stort sett alla världens räntor vände uppåt den 1 september efter att ha fallit i 10 månader. Nedan räntan på svensk 10-årig statsobligation som precis är tillbaka över 0%.

Zoomar man ut riktigt långt, 30 år, och tittar på den amerikanska 10-åriga räntan så är uppgången knappt synlig men den stora frågan är om trend vänt. 

För att trenden med lägre räntor ska vända måste minst en utav två saker hända, tillväxten måste bli betydligt högre än idag eller så måste inflationen ta fart. Även om aktiemarknaderna tror att konjunkturen redan vänt uppåt så är det ingen som ser en kraftig tillväxt i ekonomin så då är det bara inflation som skulle kunna få räntan att ändra trend.

Inflationsförväntningar mäts kontinuerligt i undersökningar men det finns naturligtvis finansiella derivat för att tjäna pengar eller säkra sig emot inflation. Den viktigaste swapen som ”alla” tittar på är den jag nämnt tidigare ”5 year 5 year forward inflation expectations” dvs förväntad inflation år 6-10 från idag. 

Bilden ovan för USA och nedan för Euro-området.

Ingen förväntar sig någon inflation de närmsta 10 åren. 

En av mina absoluta favoriter i investeringsvärlden är Kevin Muir, “The Macro tourist - All I bring to the party is twenty five years of mistakes”. Han är en av de få som tror inflationen är på väg tillbaka, han ser små tecken djupt ner i detaljerna, början på ändrade förväntningar bland ränteinvesterarna samt att ofta så händer det som ingen tror ska hända.

Någonstans finns det en osynlig gräns när skapandet av stora mängder nya pengar tippar över och gör att värdet på dem sjunker, dvs inflation. Nedan utvecklingen av den svenska penningmängden där vi idag ligger på en årstakt på 9,6% per år medan tillväxten i ekonomin är 2%.

Senaste inflationsmätningen från SCB visar på låg inflation.

Det som hänt parallellt med skapandet av nya pengar är att omsättningshastigheten på dem sjunkit, dvs pengarna används inte, de ”parkeras” i t.ex. finansiella investeringar och bolån. Bilden nedan från USA.

Japan är det i-landet som testat längst och med störst belopp nya pengar för att skapa inflation, tätt följt av Euro-området, USA, Kina och resten av västvärlden. Många, inklusive jag, trodde gränsen var nådd 2016 men så var det inte och nu gör världens centralbanker ett nytt försök att med mycket mer nya pengar ge ekonomin en skjuts framåt.

Men det har skett något bland världens centralbanker under det senaste året. Amerikanska Feds försök att normalisera räntan och minska sin balansräkning (=dra tillbaka pengar) under 2018 resulterade i ett globalt börsras på 25% och nu har de svängt 180 grader. Resultatet av deras försök är att ingen centralbank pratar om normalisering men samtidigt så har de satt press på politikerna att dessa måste börja spendera mer pengar. På toppen av detta så har Riksbanken indirekt sagt att negativa räntor inte fungerar och kommer att höja sin styrränta till 0%.

Historien visar att när stater spendera med hjälp av lånade pengar som centralbanken finansierar så kommer inflation, oftast mycket när den väl kommit igång. Tanken på att centralbankerna då helt plötsligt ska kunna ”styra” inflationen känns konstig men det kanske fungerar.

Jag tror inte att vi är nära någon inflation utan möjligen en light-repris av 2016-2017 med lite bättre tillväxt. De närmsta veckorna blir väldigt intressanta, det är nu vi ska se om de tidiga indikatorerna jag skrev om i förra veckans aktie-inlägg ska visa sig i fakta.

Eftersom jag är så saktfärdig att agera när centralbankerna agerar (att jag aldrig lär mej …) så ligger jag helt fel i mina räntepositioner i optionerna och nu är de så lite värda att jag behåller dem. Kanske datan de närmsta veckorna skapar en vändning? 

Skillnaden mellan att äga obligationen istället för optioner blir väldigt tydlig när den inte rör sig på ”rätt” håll. Räntorna har inte rört sig särskilt mycket men även dagar då räntan står stilla så går optionerna ner i värde, man måste helt enkelt ha högre precision i både timingen och riktningen för att optioner ska fungera.

Nedan de ”vanliga” räntorna jag följer.

Amerikansk 10-årig ränta, idag 1,85% (1,74% i oktober).

Den amerikanska räntekurvan har för första gången sedan jag började följa den gått upp över all längderna på räntor.

10y-2y är kvar på samma nivå som i oktober 0,17% idag mot 0,13%.

3-månaders Libor rör sig lite neråt.

Eurodollar-terminerna har stigit från sedan september.

Jag har optioner på att Libor ska gå under 1% i juni 2020 men just nu är förväntningen 1,5%.

10y-2y swap spread har blivit positiv igen. Negativ spread har alltid tidigare visat på lågkonjunktur men kanske det var annorlunda denna gången?

10y swap spread över 0, ingen stress i finanssystemet.

Junk bond spread visar på stor riskvilja.

Men kanske den enda sprickan i annars solid ränteutveckling, de bolagen med lägst rating får högre lånekostnader.