tisdag 7 april 2020

Barcelona FC och mina pensionspengar!

Kristof Vogel har skrivit en riktigt bra bloggpost om fotboll och pengar som på ett utmärkt sätt beskriver komplexiteten i finansvärlden (och fotbollens problem). Jag tänkte utgå från bloggposten och sedan gissa ett par steg till för att komma fram till att jag kanske har finansierat Philippe Coutinhos övergång från Liverpool till Barcelona för 1,4 miljarder kronor med mina pensionspengar.

1,4 miljarder är ju rätt mycket så Barcelona och Liverpool kom överens om att Barcelona skulle få honom på avbetalning, 400 miljoner vid köpet och resten över några år. 

Barcelona bokför då transaktionen enligt konstens alla regler, tillgången (Coutinhos) är en immateriell tillgång värd 1,4 miljarder, en utbetalning på 400 miljoner från kassan och resterande 1,1 miljarder som en leverantörsskuld. Så länge som transferpriserna är oförändrade så är det inga problem men skulle dagens finanskris påverka transferpriserna eller övriga intäkter för Barcelona (biljetter, TV-intäkter, reklam, tröjor) så får de kvickt få stora problem att betala resterande belopp för köpet av bland annat Coutinhos. Min gissning är intäkterna för ett fotbollsföretag är ca 0 kr för tillfället, inte konstigt de vill komma igång att spela.

Liverpool var smarta, de ville inte vänta på pengarna så de sålde vidare resterande skuld på 1,1 miljarder. 

Nu är det gissningsdags! Allt nedan är påhittat men inte helt osannolikt.

En gissning (utav 100-tals möjliga) är att ett bankliknande finansbolag köpt skulden (tänk Klarna, Resurs bank eller Nordax) och de tycker de gjort världens affär, de betalade 1 miljard för skulden d.v.s. 100 miljoner kronor mindre än vad Barcelona ska betala de närmsta åren.

Finansbolaget finansierar affären genom att ge ut en företagsobligation. Ratingen på bolaget är OK, BBB+ hos S&P, affärerna har varit stabila under de senaste 10 åren så obligationen klassas som ”investment grade” och räntan på obligationen blir på 4%, den riskfria amerikansk 10 åriga räntan + 2% (”creadit spreaden”) och en löptid på tre år. Den totala räntekostnaden blir då 120 miljoner men de räknar med att återbetalningen sker som planerat årsvis och att de återbetalda pengarna ger samma ränta som obligationen vilket gör att vinsten blir 60 miljoner kronor för finansbolaget.

Köpare av obligationen är en dealer, d.v.s. ett bolag som köper för att sedan sälja vidare. Redan innan affären genomfördes hade de kontakt med en bank och banken hade bestämt att de skulle sätta upp ett antal CDO – Collateralized debt obligation (titta på The big short!!! Bästa utbildningsfilmen) – där obligationen skulle ingå. 

I en CDO tar men delar av flera olika obligationer och lägger dem som tillgångar i ett separat bolag. Banken finansierar 90% av obligationerna och resterande 10% är eget kapital i bolaget som säljs som aktier. Nedan ett exempel på hur det kan se ut.

CDO bolag 1 - tillgångar
Del av (10%) Obligation 1, ränta 5%          100 miljoner  årlig ränta 5 miljoner
Del av (5%) Obligation 2, ränta 6%            150 miljoner  årlig ränta 9 miljoner
Del av (15%) Obligationen ovan, ränta 4%  150 miljoner  årlig ränta 6 miljoner
Totalt                                                             400 milj.      ränta 20 milj.

Bolagets skulder
Lån från banken som skapat CDO, 4% ränta  360 milj,   årlig ränta 14,4 milj.
Eget kapital, sålda aktier                           40 miljoner
Totalt                                                            400 miljoner

Bolagets årliga resultaträkning
Ränteintäkter                            20 miljoner
Räntekostnader                         14,4 miljoner
Vinst                                          5,6 Miljoner

Avkastning på eget kapital      5,6 miljoner/40 miljoner = 14%

(nu saknas det ju ett antal 000 på alla belopp om detta skulle vara ett verkligt exempel från världen där miljarder $ är minsta beloppet)

Köpare av CDO kan vara ett pensionsbolag, t.ex. SPP där jag har en del av min tjänstepension!

Dessa är väldigt intresserade av att köpa CDO då det är riktigt bra avkastning jämfört med statsobligationer och eftersom alla obligationerna har bra rating så är ju risken låg, tills …

Fotbollen kommer att komma igång igen men med stor sannolikhet så kommer priset på fotbollsspelare att gå ner tillsammans med allt annat och detta kommet att skapa stora nerskrivningar i fotbollsbolagens balansräkningar och likviditetsproblem när man inte kan sälja spelar med vinst.

Den immateriella tillgången Coutinhos är inte värd 1,4 miljarder längre, om han går att sälja så är han ”bara” värd 700 miljoner och Barcelona behöver skriva ner värdet och stora delar av det egna kapitalet är borta. Vinsten borta och kassan är nästan slut. Kapitaltillskott är säkert nästan omöjligt i dagsläget, riskviljan är låg och enda sättet att undvika konkurs är att komma överens med långivarna/leverantörerna om skuldnedskrivning, Barcelona kommer bara att kunna betala tillbaka hälften och ingen ränta under närmsta året.

Finansbolaget klara inte av att tappa 500 miljoner så dessa måste föra vidare förlusten till sina långivare. Så CDO bolag 1 tappar 75 miljoner i tillgångar, mer än hela det egna kapitalet så SPP får skjuta till beloppet (så var avtalet med banken skrivit) och vinsten blir 0 det kommande året.

Och min pension blir lägre. 

Avslutningsvis två punkter:
  • Om du undrar vem som äger obligationerna med negativ ränta, kolla lite på dina pensionspengar, under rubriken räntebärande papper …
  • Ovan är kraftigt förenklat, SPP har säkert även valutasäkrat beloppen med valuta-swappar, förhoppningsvis även hedgat investeringen med CDS (credit default swaps) och troligtvis använt CDO som säkerhet i sina dagliga repor …



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar