Bitcoin – grattis på 11-års dagen!

Den 3 januari 2009 skapades Bitcoins första block - ”the genesis block”.

I blocket finns meddelandet ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, en referens till engelska tidningen The Times första sida från den dagen och huvudrubriken att finansministern kommer att ge ekonomiskt stöd så att bankerna kan överleva. 2009 var ju mitt i senaste finanskrisen och meddelandet tolkas av de flesta som ett ”statement” om att nu kommer det något som ska ersätta det trasiga pengasystemet.

Efter en trög start, andra blocket kom sex dagar senare, så har det skapats ett nytt block ca var 10 minut i elva år med endast två undantag och nu är det ca 2 minuter tills block 610 913 kommer att skapas. Undantagen skedde tidigt och om jag förstått det rätt så var det i det ena fallet en bug och i andra fallet en mjukvara som används som inte fungerade.

Så vill man signera och tidsstämpla ett dokument mellan två parter som inte kan träffas och utan att använda 3:e part så skapar man en multisig (flera signaturer) Bitcoin-transaktion innehållande en referenstext och i dokumentet skapas en referens till transaktionsnumret. Båda parter signerar transaktionen istället för dokumentet och nu finns signaturerna tidsstämplad i alla 10.000 kopiorna av Bitcoins blockkedja för alltid. Första gången jag läste detta kändes det som - "ok …" - men efter att ha funderat lite så är ju detta en unik lösning som inte går att göra utan Bitcoin.

Annars så har det varit en lugn Bitcoin-månad, nästan lite tråkig, men revolution tar väl tid. 

Jämfört med Internets utveckling så går det antagligen riktigt fort, ta musik som exempel. Först var det LP-skivor, sedan kassetter och CD-skivor i slutet av 1980-talet, sedan kom internet. 1991 skapade MP3 standarden och 1999 startades Napster där vem som helst kunde ladda ner musik från en central server, inget som musikindustrin tyckte var en bra idé. Napster stängdes ner 2001 men då blev fildelningsprogrammet Kazaa populärt istället. Som jag kommer ihåg Kazaa så var det mycket virus och problem och jag skulle gissa att det var en av anledningarna till att många bytte till BitTorent och Pirate Bay 2003. Först 2008 kom den första fungerande legala lösningen med Spotify.

Så 40 år efter att internet uppfanns och 15 år efter att flertalet kopplat upp sig så fanns det en bra tjänst på plats för att lyssna på musik. Även om Bitcoins genombrottet går mer än dubbelt så snabbt som Internet så är det nog några år kvar, så vi får helt enkelt ladda upp med mer tålamod.

En spännande Bitcoin-tjänst som jag tittat närmre på är BlockFi. BlockFi är den nya tidens bank, sätt in Bitcoin på deras sparkonto och få 8,6% årlig ränta utbetald månadsvis eller låna pengar med Bitcoin som säkerhet till 4% ränta. Och nu blir Bitcoins egenskapen Boarderless verklig, att spara hos en ”bank” i USA utan stora avgifter för att föra över pengarna, en massa papper och fördröjningar.

Detta är ju egentligen en återgång till gamla tiders bank, de som fanns fram till 1910-talet då guldet var pengar. Bankens verksamhet var in- och utlåning av guld och pengar och där kundernas förtroende för banken var det viktigaste. Vem vill sätta in eller låna hos en bank man inte litar på?

Angående att låna pengar med Bitcoin som säkerhet, många gissar att Bitcoin kommer att bli topp 2 av säkerheter för lån tillsammans med fast egendom som fastigheter. Skulle det bli så kommer räntan på ett lån med Bitcoin som säkerhet att bli samma som för en fastighet, idag under 1%. Lån blir då ett sätt för Bitcoin-ägarna att kunna använda sina pengar utan att sälja sina Bitcoin.

Saifedean Ammous skrev om de nya bankerna i ”The Bitcoin Standard” och att ett möjligt scenario är att bankerna använder Bitcoin som säkerhet för att ge ut sin egna cryptovalutor, precis som affärsbankerna gjorde fram till 1910-talet, nedan en tia från Christianstads Enskilda Bank från 1884.

Bitcoin skulle då bara användas av banker för transaktioner mellan dem (clearing) eller vid riktigt stora affärer medan vi gör våra dagliga inköp med Sparbanken Skåne Coin (SpaSkåCoin 😊) eller någon annan banks coin som vi litar på och har låg risk. Vi vill ju inte bli sittande med coins som inte går att växla mot Bitcoin så förhållandet mellan Bitcoin och SpaSkåCoin är något man håller ögonen på men ju högre förhållande desto högre inlåningsränta (större risk).

Jag är sugen på att sätta in lite Bitcoin hos BlockFi men även om de är uppbackade av flera kända investerare så känns det lite riskabelt, vi får se hur jag gör. 

EU-block chain släppte en rapport för några veckor sedan om Supply Chain. Jag har hittills haft svårt att fatta hur blockkedjan ska kunna revolutionera detta område men jag fick lite större förståelse kring varför det skulle kunna vara så.

Enligt rapporten vill alla komma ifrån dagens fragmenterade system med betalningslösningar, track & trace, tullklareringar m.m. och tittar då på blockkedjan för att få till standardiseringar. Fördelen med en blockkedja istället för en ”vanlig databas” skulle i så fall vara att man får en nystart i standardiseringsarbetet och att blockkedjan känns oberoende från något bolag.

Det känns som det är mycket man ska komma överens om: vilken data ska finnas och hur den ska se ut, metod för inmatning och tidpunkt rapportering ska ske; gods färdigt att plockas upp, innehåll och värde i leveransen, under transport, osv. Valet av blockkedja känns som en liten del, här kan jag till och med se flera olika blockkedjor som interagerar så att man som användare ser det som ett system. 

Jag har inte hittat några bra källor för hur området utvecklas men fortsätter att leta.

Månadens siffror

Priset ”bara” ner 4%.

 

Blockchain.info verkar ha problem med datan till antalet Wallets, förra veckans siffror borta.

 

Ingen nergång på >10% denna månaden heller. Känns som volatiliteten är låg vilket även siffrorna visar, både medelvärdena på den dagliga diffen och standardavvikelsen går ner.

Bitcoin ligger kvar på knappt 70% andel av värdet på alla cryptovalutor.

Indexet med 20-talet tokens visar inga tecken på att gå upp.

 
Nettot av Long and shorts på de största börserna har gått upp en aning. 

Hash raten (antal gissningar för att få skapa nästa block) är kvar på 100.000.000.000.000.000.000 h/s, galet stor siffra, upp 150% under senaste året.

All time high på alla världens börser varje dag!

Hur lång tid tar det att rensa och programmera om en gammal människas hjärna? I mitt fall minst 4 år, vet inte hur det är jämfört med andra men det känns som ganska länge. Fast när jag lyssnar på Nordea Market insights (de på svenska rekommenderas) eller Börspodden så förstår jag att vi är ganska många som har svårt att förstå det nya. 

Men nu anstränger jag mej: inga mer analyser av konjunkturen, diskontering av kassaflöden eller jämföra värderingar! ABB med PE35, AstraZeneca på PE60 (!), Microsoft (+55% i år) och Apple (+100% i år) är aktierna att äga.

Microsofts aktiekurs 2015-2019, +250% dvs 28% årlig avkastning. Idag PE 32 (nu är jag där igen …). 

Men hur ska man då tänka i den nya investeringsvärlden (åtta år efter de bästa …)? 

USA leder resten av världen skulle jag gissa är regel 1. Visst, där finns alltid undantag men i jag tror inte det spelar någon roll hur t.ex. den svenska ekonomin går om bara S&P500 går uppåt så följer OMX30 med. Situationen i Sverige m.fl. länder är ju ganska absurd, sida vid sida i DI står det om ökande arbetslöshet, lägre tillväxt och börsrekord. 

OMX30 upp ca 5% från det som varit ”taket” under tre år och +3% från tidigare all time high mars 2015. 1 månads korrelation med S&P500 – 97%!

PE talet (senaste 12 månaders vinst) för OMX30, justerat för Ericsson (>1000 i PE tal p.g.a av engångskostnader) och investmentbolagen. Upp 13% under Q4. 

Regel 2 är att Federal Reserve i det längsta kommer att ”rädda” ekonomin och/eller finansmarknaden (aktier, obligationer, valuta). En dipp i spreaden för junk och de kommer att rycka ut, en >5% dipp på aktiemarknaden så sänker de räntan och skapar mer likviditet och naturligtvis samma om det skulle visa sig att förhoppningarna om en fortsatt högkonjunktur är fel.

Skulle det vara så att regel 2 inte behöver användas så tolkas det positivt av finansmarknaderna och så länge som inflödet av pengar i aktier är positivt så kommer kurserna att fortsätta uppåt, risken är ju låg och värderingsmodeller spelar ingen roll. Eller så kan man ju alltid hitta på argument varför Netflix, Tesla, Beyond Meat, WeWork, Uber, Apple, AstraZeneca och Microsoft är bra köp trots att alla ”vet” att det inte kommer att sluta väl. 

Jag tror att 2019 kommer att betraktas som en vändpunkt i den finansiella historien. Ända fram till i tidigt i våras så pratades det bland ekonomer om att ”allt skulle bli som vanligt” igen; inflation, räntorna skulle normaliseras, centralbankernas balansräkningar skulle avvecklas (mindre likviditet) och tillväxten skulle minska världens skulder. Istället så har det svängt 180 grader, alla tror att centralbankerna kommer att fortsätta vara kvar länge på det som tidigare var nödåtgärder samtidigt som centralbankerna är tydliga med att världens stater måste låna mer för att stimulera ekonomin, i en tid då statsskulden redan är extremt hög för många länder.

Professionella investerare är intelligenta och tänkande personer som jag är säker på ser stora risker men av olik själ väljer att spela med i hopp om att hinna ut bland de första när det väl vänder. På vägen dit så väljer man att bara prata om det positiva (kolla Placera eller DI varje morgon), att gå mot strömmen har ju varit en väldigt dålig strategi under de senaste 5 åren. 

Så allt kokar ner till en enda fråga: när slutar illusionen och tron på centralbankerna att fungera? Här är vi många som är riktigt brända då vi trott att ”nu vänder det” ett antal gånger men ”tricket” har lyckats igen, nu senast i september i år.

Finansmarknaderna är otroligt komplexa och djupa, ju mer jag läser och förstår, desto mer förstår jag att jag inte förstår (precis som vanligt …) men tre punkter skulle jag vilja säga summera det jag förstått:

• ”allt” bygger idag på att aktier går upp i värde och räntorna sjunker
• likviditeten är global, t.ex. skapar ECB mer pengar så påverkar det alla börser
• finns väldigt mycket som kan och går fel men marknaden tillsammans med centralbankerna ”fixar” det alltid, hittills.

En utav två saker kommer förr eller senare att hända:

• Det uppstår ett problem som inte går att lösa med lägre räntor och mer likviditet; omfattande handelskrig, stora problem i banksektorn (t.ex. om nuvarande Repo-problem blir större), inflation (!), djup lågkonjunktur o.s.v.
• Flödet av pengar vänder och mer pengar tas ut än sätts in på aktiemarknaden t.ex. större utflöde än inflöde av pensionspengar eller aktieåterköpen avstannar

När investerarna förlorar tron på att marknaderna kommer att gå upp så vänder den uppåtgående spiralen och man börjar sälja; först några enstaka, sedan ”alla”.

Är vi där nu? Nä, jag tror inte det. 

Visst, det kanske kommer en dipp men finns ju inga tecken på att ”centralbankstricket” inte skulle fungera en gång till även om effekterna verkar bli mindre och kortare för varje gång. Min gissning idag är att det behövs först ett åtgärdsprogram (räntor och/eller likviditet) när det inte blir någon reaktion och sedan ett andra som inte heller ”biter”, först då försvinner tron på Federal Reserve och världens centralbanker.

Då är det ju bara att leta upp köp-knappen igen!

Tyvärr så är jag inte fullt ut omprogrammerad än även om jag jobbar på det. Jag klara inte av att låta bli att kolla på värderingar och makrodata och påverkas av det jag ser. Effekten blir låg övertygelse och tighta stop losser och de gånger jag provat så jag stoppats ut kring 0 varje gång. Samtidigt så känns det jobbigt att sätta stoppen på t.ex. 25% med följden att jag inte vågar investera några större belopp. Till detta ska läggas att det är på gränsen till omöjligt att köpa dagara när kursen går ner, det kan ju vara idag det vänder ...

Men jag provar igen. Inga Microsoft än men väl en post i en gammal favorit, Investor. På listan finns även AMSL och Moet Hennessy Louis Vuitton, bolaget som äger många av världens lyxmärken. Och energisektorn lockar, främst olja och Equinor (f.d. Statoil).

Bitcoin - månadsuppföljning

Innehåller

• Stock to flow-modellen
• Bitcoin och guld
• Internet of things och cryptovalutor
• Bitcoin-systemets utveckling
• Månadens utveckling av Bitcoin-nätverket och prisuppföljning

Stock to flow-modellen

Det är tur vi har PlanBs ”Stock to flow" -modell! Annars hade jag nog snart börjat tappa tålamodet med 6 månaders nergång från toppen kring midsommar. Om vi zoomar ut så har faktiskt Bitcoinpriset varit ner 18 av de senaste 24 månaderna.

Modellpriset är idag $8.188 (365 dagars), något högre än dagspriset på $7.300. ”Prisavvikelse * tid” ska vara under modellpriset lika mycket som över för att cointegreringen av ”stock-to-flow” och priset ska vara intakt och under senaste halvåret har vi legat över en del så det är väl dags att ligga under ett tag.

PlanB får rätt mycket frågor och ifrågasättande av modellen som han och två andra matematiker tålmodigt svarar på. I princip kokar de ner i två kategorier:

• När vet vi om modellen slutat fungera?
• Modellen är för enkel, den tar inte hänsyn till tillväxten i antalet användare, utbudet av Bitcoin osv och intervallet priset kan röra sig i för sort för att vara användbart

På den första frågan finns det inte något exakt svar men enligt PlanB kommer han själv att sluta tror på modellen om priset inte någon gång varit uppe på $50.000 innan slutet av 2022. Däremot om priset är $50.000 men varit uppe på $200.000 och vänt vid den tidpunkten så lever modellen. Med andra ord så kan vi hoppas i tre år till.

Jag skulle gissa att de som ifrågasätter modellen har en sak gemensamt, de kan inte tillräckligt med matematik. De förstår inte att modellen bygger på 3.500 datapunkter (10 års dagspris) och är just det, en matematisk modell, den har inget specifikt med Bitcoin att göra utan skulle kunna vara vad som helst. Att intervallen kring modellpriset är stort beror på att modellen är logaritmisk (10-100-1000 som y-axel i graferna) vilket är varför vi alla har ett stort hopp om att modellen fortsätter att vara korrekt. Det finns inga andra modeller i investeringsvärlden som har en logaritmisk funktion (Model price (USD) = exp(-1,84) * S2F ^ 3,36) med en korrelation på 94,7%.

Det dyker upp en hel del varianter av modellen med andra eller fler parametrar men de andra två ”hang around”-matematikerna testar dem tålmodigt och förkastar dem. 

Nedan ett annat sätt att visa på avvikelsen mellan verkligt pris och modellpriset av Michael Goldstein. I princip så han tagit ”trappstegen” som modellfunktionen ger och ritat den som ett rakt streck på 0-linjen och sedan plottat avvikelsen (2 veckors medelvärde) på tidsaxeln. Eftersom värdena är logaritmiska så får en diff på $100 för 4 år sedan samma värde som en diff på $1.000 idag.

Utöver att man knappt ser dagens avvikelse så verkar det som om avvikelserna blir mindre över tid även om vi upplever stor volatilitet i priset.

Bitcoin och guld

Digitaliks hemsida är en guldgruva!

Mitt på sidan i vänsterkanten finns en knapp med den kryptiska beskrivningen Dormant coins och är en graf över hur länge sedan det är sedan en Bitcoin rört sig (eller rättare sagt ”unspent outputs” (UTXO), mer om det någon annan gång). Idag finns det 1,024 miljoner Bitcoin som inte rört sig på 10 år och ”alla” utgår från att det är Satoshis Bitcoin.

Men det som jag tycker är riktigt intressant är att det finns 10,5 miljoner Bitcoin som inte rört sig på ett år, dvs. mer än 55% av alla Bitcoin kan betraktas som ”sparpengar”, dvs de som äger dem har stoppat undan dem och tror på högre priser framöver. Ungefär som man gjorde för 5.000 år sedan när man hoppades på att guldklimpar skulle bli ”nästa grej” och ersätta ”de fina snäckorna” som pengar.

Det är ganska exakt ett år sedan priset på Bitcoin bottnade på $3.200 så ägarna till de 10,5 miljoner Bitcoin har valt att inte sälja trots högre pris. 

Internet of Things och crypto

Sakta men säkert börjar jag förstå hur stort det kan komma att bli att sälja sin IoT-data (Internet of things) och samspelet med cryptovalutor och det är Swash-pluginen som triggat igång tänkandet.

Varje dag är det någon som köper min anonyma surfdata och jag får betalt direkt i DATA-coin.

Idag är det ca en månad sedan jag installerade pluginen och gissningsvis så är vi väl ett par tusen som testar så pengarna har hittills varit små men mycket större än jag trodde, 40 DATA vilket är ca 8 kr. Priset på DATA coin är det enda av de coinen som jag följer som har ökat i pris de senaste månaderna så det kan ju vara så att coins med en praktisk användning har ett värde.

Pluginen hade inte fungerat utan en cryptovaluta:

• utbetalningarna är i storleksordningen 10-öringar och det funkar inte om det ska göras med bankbetalningar
• utvecklingen av appen är såklart open source och det är omöjligt att fördela intäkterna (de får en % av betalningarna) mellan utvecklare utan att starta ett företag om betalningen skulle ske i ”vanliga elektroniska pengar”.

Det är enkelt att styra och kontroller datan jag säljer och när jag dubbelkollar så ser jag att där inte finns någon personlig information: inga användarnamn, inga IP-adresser eller MAC-nummer osv. På Streamr market säljs min data tillsammans med alla andras data så det är omöjligt (?) att särskilja mina uppgifter från de andras. Dessutom så litar jag på att open source-koden kontrolleras av andra för att leta efter eventuella konstigheter, det sprider sig fort på internet om något ser skumt ut.

Så länge jag är trygg med att jag styr över anonymiteten kan jag tänka mej att sälja i princip all data jag genererar idag och i framtiden: information från bilen, cykeln, vart jag går, träningsdata, vad jag handlar, el- och vattenförbrukning, tv-tittandet, hur ofta jag öppnar kylskåpet osv. 

Viss information kan jag till och med tänka mej att koppla till viss nivå av personlig information (man, 55 år, 100 kg, bor i villa, kör Volvo osv) eller rent av all (personnummer, registreringsnummer på bilen) om jag inte tycker det spelar någon roll och intäkten är betydligt större. Förhoppningsvis kan jag styra allt via min nya ”digital twin”-identitet på en krypterad blockkedja genom några enkla inställningar.

Undra hur mycket intäkter det kan ge när miljarder människor är med och hundratusentals projekt, företag, universitet och offentliga verksamhet köper datan?

Och vad kan de som köper datan utveckla för revolutionerade tjänster? En grupp som direkt kommer att vara väldigt intresserade är investerare, t.ex. tänk att kunna se bränsleförbrukningen på alla världens bilar i realtid eller fastighetsutvecklaren som ser att det kommer fler och fler av en viss grupp människor till ett specifikt område. Och då är kanske detta exempel på ”kokböcker” 😊.

Bitcoin-systemets utveckling

Lucas Nuzzi har gjort en bra och intressant överblicksbild över vad som händer med och kring Bitcoin tillsammans med en kort beskrivning av varje huvudområde. 

Inte konstigt det är svårt att hålla sig uppdaterad, dessutom kryddat med Merkleized Abstract Syntax Trees (MAST), Taproot och Scriptless Scripts (såg dock inget om Zero knowledge proofs ..)

Utveckling av Bitcoin-nätverket

Antalet wallets fortsätter att växa med ca 40% i årstakt.

Hash raten är fortsatt hög trots det sjunkande priset på Bitcoinpriset.

Lärde mej i Lucas rapport ovan att de flesta av Lightning Networks kanaler är privata, d.v.s. de syns inte i någon statistik. Kanske därför där har varit ca 800 BTC i datan under senaste halvåret?

Terminerna på Bakkt har tagit riktig fart under månaden, över 5.000 BTC byte ägare en dag förra veckan.

Prisutvecklingen

Ytterligare en jobbig månad.

Bilden visar det som CoinMarketCap registrerar som daglig stängningskurs. Dagslägsta den 25 november var $6.617 men priset återhämtade sig något under dagen och stängde på $7.040.

Nettopositionen av long/shorts på de största cryptobörserna är ner från $300 miljoner till $200, inget bra tecken då korrelationen mellan pris och nettot är hög.

 

Räntor

I stort sett alla världens räntor vände uppåt den 1 september efter att ha fallit i 10 månader. Nedan räntan på svensk 10-årig statsobligation som precis är tillbaka över 0%.

Zoomar man ut riktigt långt, 30 år, och tittar på den amerikanska 10-åriga räntan så är uppgången knappt synlig men den stora frågan är om trend vänt. 

För att trenden med lägre räntor ska vända måste minst en utav två saker hända, tillväxten måste bli betydligt högre än idag eller så måste inflationen ta fart. Även om aktiemarknaderna tror att konjunkturen redan vänt uppåt så är det ingen som ser en kraftig tillväxt i ekonomin så då är det bara inflation som skulle kunna få räntan att ändra trend.

Inflationsförväntningar mäts kontinuerligt i undersökningar men det finns naturligtvis finansiella derivat för att tjäna pengar eller säkra sig emot inflation. Den viktigaste swapen som ”alla” tittar på är den jag nämnt tidigare ”5 year 5 year forward inflation expectations” dvs förväntad inflation år 6-10 från idag. 

Bilden ovan för USA och nedan för Euro-området.

Ingen förväntar sig någon inflation de närmsta 10 åren. 

En av mina absoluta favoriter i investeringsvärlden är Kevin Muir, “The Macro tourist - All I bring to the party is twenty five years of mistakes”. Han är en av de få som tror inflationen är på väg tillbaka, han ser små tecken djupt ner i detaljerna, början på ändrade förväntningar bland ränteinvesterarna samt att ofta så händer det som ingen tror ska hända.

Någonstans finns det en osynlig gräns när skapandet av stora mängder nya pengar tippar över och gör att värdet på dem sjunker, dvs inflation. Nedan utvecklingen av den svenska penningmängden där vi idag ligger på en årstakt på 9,6% per år medan tillväxten i ekonomin är 2%.

Senaste inflationsmätningen från SCB visar på låg inflation.

Det som hänt parallellt med skapandet av nya pengar är att omsättningshastigheten på dem sjunkit, dvs pengarna används inte, de ”parkeras” i t.ex. finansiella investeringar och bolån. Bilden nedan från USA.

Japan är det i-landet som testat längst och med störst belopp nya pengar för att skapa inflation, tätt följt av Euro-området, USA, Kina och resten av västvärlden. Många, inklusive jag, trodde gränsen var nådd 2016 men så var det inte och nu gör världens centralbanker ett nytt försök att med mycket mer nya pengar ge ekonomin en skjuts framåt.

Men det har skett något bland världens centralbanker under det senaste året. Amerikanska Feds försök att normalisera räntan och minska sin balansräkning (=dra tillbaka pengar) under 2018 resulterade i ett globalt börsras på 25% och nu har de svängt 180 grader. Resultatet av deras försök är att ingen centralbank pratar om normalisering men samtidigt så har de satt press på politikerna att dessa måste börja spendera mer pengar. På toppen av detta så har Riksbanken indirekt sagt att negativa räntor inte fungerar och kommer att höja sin styrränta till 0%.

Historien visar att när stater spendera med hjälp av lånade pengar som centralbanken finansierar så kommer inflation, oftast mycket när den väl kommit igång. Tanken på att centralbankerna då helt plötsligt ska kunna ”styra” inflationen känns konstig men det kanske fungerar.

Jag tror inte att vi är nära någon inflation utan möjligen en light-repris av 2016-2017 med lite bättre tillväxt. De närmsta veckorna blir väldigt intressanta, det är nu vi ska se om de tidiga indikatorerna jag skrev om i förra veckans aktie-inlägg ska visa sig i fakta.

Eftersom jag är så saktfärdig att agera när centralbankerna agerar (att jag aldrig lär mej …) så ligger jag helt fel i mina räntepositioner i optionerna och nu är de så lite värda att jag behåller dem. Kanske datan de närmsta veckorna skapar en vändning? 

Skillnaden mellan att äga obligationen istället för optioner blir väldigt tydlig när den inte rör sig på ”rätt” håll. Räntorna har inte rört sig särskilt mycket men även dagar då räntan står stilla så går optionerna ner i värde, man måste helt enkelt ha högre precision i både timingen och riktningen för att optioner ska fungera.

Nedan de ”vanliga” räntorna jag följer.

Amerikansk 10-årig ränta, idag 1,85% (1,74% i oktober).

Den amerikanska räntekurvan har för första gången sedan jag började följa den gått upp över all längderna på räntor.

10y-2y är kvar på samma nivå som i oktober 0,17% idag mot 0,13%.

3-månaders Libor rör sig lite neråt.

Eurodollar-terminerna har stigit från sedan september.

Jag har optioner på att Libor ska gå under 1% i juni 2020 men just nu är förväntningen 1,5%.

10y-2y swap spread har blivit positiv igen. Negativ spread har alltid tidigare visat på lågkonjunktur men kanske det var annorlunda denna gången?

10y swap spread över 0, ingen stress i finanssystemet.

Junk bond spread visar på stor riskvilja.

Men kanske den enda sprickan i annars solid ränteutveckling, de bolagen med lägst rating får högre lånekostnader.