måndag 5 oktober 2020

Bitcoin – flugan flyger vidare - del 1 av 3

För ett år sedan skrev jag inlägget ”Bitcoin – en fluga?” och nu är det dags för en uppföljning.

Då trodde jag det var 80% sannolikhet att Bitcoin kommer att bli minst lika viktigt som Internet och att vi kommer att veta inom 5 år. Det kanske inte har hänt några spektakulära saker under året som gått men Bitcoin har mognat och jag har inga problem med att öka sannolikheten något till 83%. Uppfinningen Bitcoin är här, nu är det mer en fråga om hur mycket det kommer att påverka alla, hastigheten och omfattningen av ”revolutionen” och om Bitcoin är vinnaren eller om det blir något annat som bygger på uppfinningen Bitcoin. 

Rubrikerna är samma som tidigare:

  • Systemet Bitcoin
  • Är Bitcoin digitala pengar?
  • Ekosystemet Bitcoin
  • Status Bitcoin
  • Hoten mot Bitcoin
  • Framtiden

“Systemet” skapar Bitcoins egenskaper: peer-to-peer, decentralized, open, public, neutral, trustless, borderless, permissionless, immutable, censorship resistant, anonymous, programmable, scarce.

Dessa egenskaper gör Bitcoin till en kandidat till globala sunda pengar för alla och uppfinningen Bitcoin kan användas för att ersätta banker, aktiemäklare, försäkringsbolag och alla företag som fungerar som tredje part. Bitcoin har skapat helt nya affärsmodeller i nya decentraliserade, globala, autonoma organisationer, allt under full transparens och lika för alla. Uppfinningen Bitcoin kommer att ge oss säkrare, snabbare och billigare tjänster än idag.

Som vanligt – jag väljer bland det jag sett, objektiva fakta och subjektiva tolkningar är blandat så var försiktiga och läs på själva. En del är samma som förra gången jag skrev men med andra ord, min kunskap har ökat och blivit djupare.

Systemet Bitcoin

Systemet Bitcoin, eller kanske bättre nätverket, består av tre delar:

  • Utvecklarna
  • Mining
  • Användarna

Utvecklarna

Just nu testas två uppdateringar av Bitcoin med de fantasifulla namnen Schnorr och Taproot och när de är på plats så skapar det möjlighet för bland annat scriptless-scripts och bulletproofs’.

De verkar gå in i varandra och beskrivs hela tiden som ett stort steg framåt (eller rättare sagt flera små) i Bitcoins utveckling. Tidplanen är att de ska vara på plats inom ett år, beror väl på hur testerna går och när uppdateringarna är på plats så ska applikationerna för att använda dem utvecklas.

Schnorr signatures möjliggör att man kan skapa fler transaktioner i en huvudtransaktion med mer anonymitet. Ett exempel på en tjänst som skulle kunna utnyttja detta är en plånbok som inte gör skillnad mellan en vanlig transaktion eller Lightning network (LN). För att minimera transaktionskostnaden till/från LN lägger plånboken ihop många små transaktioner från flera användare till en transaktion mellan Bitcoins blockkedja och LN.

Scriptless-scripts gör att man betydligt enklare kan skriva ”smarta kontrakt” i Bitcoin, på samma sätt som i Ethereum och att man t.ex. kan införa MimbleWimble, helt anonyma transaktioner där man inte ser avsändare, mottager eller belopp. Bulletproofs är en annan teknik för att öka anonymiteten.

Viss utveckling av Bitcoin har inte varit möjlig på grund av patent. Twitter och Squares (betalningar) grundare och vd Jack Dorsey är en stor Bitcoin-fan och för att hjälpa Bitcoin så har han startat en stiftelse, Crypto currency Open Patent Alliance, som ska äga patent kring Bitcoin och crypto som alla ska ha fri tillgång till. Bland annat Blockstream, det mest inflytelserika bolaget inom utvecklingen av Bitcoin, flyttade sina patens till stiftelsen direkt, allt för att open source-tanken ska leva vidare och hindra IBM, Accenture och Goldman Sachs från att skapa barriärer.

En diskussion som det är helt tyst om är blockstorleken, debatten som infekterade 2015-2017 och ledde till forkarna Bitcoin Cash och den helt misslyckade och avbrutna Bitcoin Segwit 2X. I grunden var det en maktkamp mellan miners och utvecklare där miners ville öka blockstorleken för att klara fler transaktioner medan utvecklarna ville optimera transaktionerna så att blocken förblir små så att vem som helst kan vara miner.

Genomsnittsavgiften för en transaktion har gått upp mycket under året, från $1 till $3 men med stora variationer under dygnet och över tid. Min gissning är att detta kommer att bli nästa stora utvecklingssteg, att man hittar en metod för att öka blockstorlek på ett förutsägbart sätt som går i takt med utvecklingen av datorkraften och utrymmet på hårddiskar. Risken är annars stor att vi kommer att få se riktigt dyra transaktioner i framtiden. 

Den andra delen i uppskalningen av Bitcoins transaktioner är ”2nd layer solutions” som Lightning network och sidokedjor.

I Lightning network kan man skicka Bitcoin så att mottagaren har dem direkt och i stort sett gratis. Skillnaden mot vanliga transaktioner är att Bitcoins blockkedja inte uppdateras utan bara balansen i din LN-plånbok.

Lightning network är fortfarande i beta och nya versioner av koden släpps med jämna mellanrum, nu senast släpptes Wumbo som gör att begräsningarna i beloppen som kan skickas försvinner. De som jobbar med Lightning Network är mycket positiva och ser LN som grunden i ”Microearning, Micropayments,Private messaging, Dynamic wireless telecom, Data vendors, #LiFi - LightningFinance”. Utvecklingen av LN är helt nödvändig för att Bitcoin ska kunna bli ett betalningsmedel, redan idag är transaktionskostnader för hög för att Bitcoin ska kunna användas för att betala för en kopp kaffe.

Antalet Bitcoin i LN har växt från ca 800 förra ett år sedan till 1.100 idag. Skulle gissa att det är en bra mätning på utvecklingen av LN. 

Under året så har Blockstream släppt ett utvecklingskitt för sidokjedjor. Man flyttar helt enkelt ut Bitcoin till en annan blockkedja som har andra egenskaper och kan sedan flytta tillbaka Bitcoin till huvudkedjan när man vill.

Den enda sidokjedjan till Bitcoin jag känner till är Liquid med idag 2.600 BTC, kallade L-BTC, där ett 50-tal kryptobörser samt privatpersoner använder sidokedjan för att snabbare och anonymt kunna skicka Bitcoin mellan sig. Liquid har en annan ”koncensusmodell” än Bitcoins proof of work och kortare blocktider, 1 minut.

Detaljerna i Liquid är kanske inte så viktig men konceptet sidokedja är. Man använder Bitcoin som bas i en annan blockkedja med andra regler och man kan skapa den flexibilitet man behöver. Så istället för att skapa en helt ny token så använder man Bitcoin, t.ex. i systemet för bonuspoäng på flygbolaget eller för att batcha information kring digitala ID till Bitcoins blockkedja. En pusselbit för att Bitcoin ska bli ”Operating system of internet of value”.

Som sagt, det händer mycket inom Bitcoin men går förhållandevis långsamt då säkerheten går först. Det experimentella sker många gånger inom Etherum-världen och verkar komma till Bitcoin när det visat sig bra.

Mining

Datorkraften i Bitcoin-systemet är ofattbar – 140.000.000.000.000.000.000.000.000.000 gånger per sekund beräknas hashen (resultatet av krypteringen) i det nya blocket som håller på att skapas. Om jag räknat rätt så innebär det att finns ungefär 2,5 miljoner ASCIs stående runt om i hela världen för att säkerställer att samma Bitcoin bara spenderas en gång – världens säkraste databas som dessutom finns i drygt 10.000 kopior som vem som helst kan ladda ner och hålla uppdaterad på sin hemma-PC.


Samma data men som årlig ökning.

Den 11 maj halverades blockbelöningen vilket är ca 90% av intäkterna för en miner men hash raten fortsätter att öka, upp ca 15% sedan halveringen. Transaktionsintäkterna har dessutom halverats sedan början av augusti till dagens ca 60 BTC/dag att jämföra med 900 BTC/dag i blockbelöning.

En av anledningarna till att hash raten ökar är att världens största tillverkare av Bitcoin-ASICs Bitmain har börjat skeppa sin senaste modell Antminer S19 med betydligt bättre prestanda. Att det investeras kraftigt i ny utrustning kan bara betyda en sak, miners tror på ett högre Bitcoin-pris, blockbelöningen är känd och även om transaktionskostnaderna ökar med 100% så ökar det intäkten med 7% så den enda parametern kvar då är BTC-priset.

För att kunna tjäna pengar på mining så måste du ha tillgång till riktigt billig elektricitet, idag lägre än 0,2 kr/kWh att jämför med ca 1,5 kr/kWh som man betalar i Sverige med moms, överföringsavgifter, elcertifikat och skatt. Därför finns alla mining-företag där de kan köpa överskottsel eller har byggt egna solenergianläggningar; vid vattenkraftanläggningarna vid de stora dammarna i Kina eller i Kanada, Island i närhet av termoenergianläggningar, i USA vid nerlagda aluminiumsmältverk, i australienska öknen med 360 soldagar per år osv. 

Det senaste är mobila mining-enheter där man använder gasen från oljekällor som bränsle i en turbin som driver utrustningen. Min gissning är att många energibolag runt om hela världen tittar noggrant på Bitcoin mining för att se om det är ett alternativ när elpriserna är riktigt låga och på det sättet skapa en större intäkt.

Från Twitter

Kinesiska bolag dominerar Bitcoin mining, idag med ca 65%, enbart för att de har tillgång till billig el men det pågår en expansion i t.ex. USA av ett antal företag, återigen Blockstream men även börsnoterade Riot plus några till som investerar förhållandevis stora belopp.

Om Bitcoin blir viktigt så kommer mining med stor sannolikhet att betraktas som en nationell säkerhetsfråga och embryon till statliga strategier har börjat dyka upp, dock enbart från ”skumma” länder som Belarus, Iran och nu senast Kazakstan som ska satsa ytterligare $750 miljoner på mining.

Användarna

Bitcoin startade som en gräsrotrörelse så de enda användarna i starten var privatpersoner till skillnad från idag och jag delar här upp dem i:

  • Privatpersoner
  • Investerare
  • Företag
  • Banker
  • Stater

grupper som visar på helt olika utveckling.

Privatperson

Det går inte att veta hur stor tillväxten är bland privatpersoner som äger Bitcoin, speciellt inte med utvecklingen under senaste året. Utöver att ha Bitcoin i en egen plånbok så finns det idag en mängd sparprodukter liknande Bitcoin XBT på Avanza, Grayscales fonder, bankliknande tjänster där 3:e part tar hand om dina Bitcoin eller att man har dem på Bitcoin-börsen där man köpte dem.

Google trends är ju troligtvis en bra indikator på hur hett Bitcoin är.

 "Bitcoin", 2015 till 2020-09-28, hela världen

Iskallt skulle jag nog vilja tolka det som. Ungefär samma som man ser om man tittar på antalet Bitcoin-plånböcker, en tillväxt på ca 15% per år, inte direkt exponentiellt på årsbasis. En av anledningarna tror jag är att det fortfarande är alldeles för svårt att köpa och förvara Bitcoin, här måste det hända mycket framöver om Bitcoin ska utvecklas till något för alla. 

Tittar man på Bitcoin XBT på Avanza så har antalet ägare legat stabilt på 12.000 sedan slutet av maj när jag började följa det. Däremot så rapporterar alla amerikanska Bitcoin-företag att de har stor kundtillströmning men det är svårt att veta om det är marknadsföring, om man gått från 10 till 20 kunder eller det verkligen är stor tillströmning.

Sammanfattningsvis så tycker jag att det inte hänt så mycket vad gäller privatpersoner som användare under senaste året, det känns som det bara är vi redan ”troende” som hänger kvar.

Investerare

Det är på gränsen till omöjligt att få en objektiv bild hur gruppen professionella investerare utvecklats under året men snacket i poddar och i rapporter är att de på allvar börjat titta på Bitcoin som investering. Ett exempel är en av mina viktigaste källor för investeringar RealVision som skapat en särskild produkt bara för crypto, enligt de själva för att de blivit ombedda av deras investeringskollegor för att de ska kunna öka sin kunskap.

Infrastrukturen som börser, förvaring, terminer, optioner m.m. finns på plats men storleken på Bitcoin-marknaden är för liten för många av dem för att det ska kunna köpa tillräckligt mycket för att påverka avkastningen i deras portföljer. Till exempel bedömer nog Norges oljefond med $1.000 miljarder att Bitcoins market cap på $200 miljarder är en för liten marknad för dem att ge sig in på.

Jag befinner ju mej i en Bitcoin-bubbla så allt jag hör är hur ”alla” investerare köper Bitcoin privat, personer lämnar sina jobb inom finansindustrin för att bara hålla på med Bitcoin och crypto, ”den största investeringspotentialen i min karriär” och så vidare. Men hittills så är det bara Paul Tudor Jones bland de riktigt stora som sagt att han köpt Bitcoin i sina fonder och förhoppningsvis så bryter detta isen för många inom branschen.

Min gissning är att det behövs mer tid. De med mycket kapital att förvalta, typ pensionsfonder, rika privatpersoner, försäkringsbolag, statsfonder etc. köper förvaltning genom bland annat placeringsexperter och hedge fonder. De sätter upp ett regelverk för vilken riskprofil de vill ha och köper sedan in tjänster från många förvaltare samtidigt. Processen för dem att lägga till Bitcoin som något de vill ha exponering mot är långsam: idén ska initieras av någon, sedan ska de förstå vad Bitcoin är (riktigt svårt), besluta på ett kvartalsmöte att de ska prova, hitta vem som ska hjälpa dem, testa, utvärdera, ändra sitt regelverk, besluta att de ska allokera pengar och sedan genomföra köpen. Detta kan lätt ta ett år och min gissning är att flera kapitalförvaltare är mitt uppe i denna process.

Det finns två anledningar för dem att titta på Bitcoin: ny teknik som kan bli större än Internet och en möjlighet att det är digitalt guld och därmed ett alternativ till obligationer som ger 0% eller mindre.

Företag

Drivkraften för ett företag att använda Bitcoin är att spara pengar genom att minimera bankkostnader och kunna automatisera betalningar och bokföring när pengar blir digitalt. Hittills så har jag inte läst om något bolag som testat även om ryktena periodvis varit många.

Nasdaq-noterade MicroStrategy köp av 38.000 BTC för $500 miljoner har en helt annan bakgrund. Bolaget har en stor kassa, inga lån, har en strategi som innebär att de ska växa organiskt, det vill säga inte förvärva andra bolag, begränsade möjligheter att köpa tillbaka aktier (liten ”float”) och behövde placera pengarna. Bankkonto och obligationer ger 0%, negativ ränta om räknar med inflationen, och efter en del funderande så blev det Bitcoin. Vd, grundare och huvudägaren Michael Saylor är en riktigt karaktär och verkar ha en förmåga att tänka (och prata …), lyssna på honom t.ex. här. Utöver varför de köpte så var det väldigt intressant att få en liten inblick i hur de köpte Bitcoin själva på börserna vilket visar att det går att handla större mängder utan att påverka priset.

I Bitcoin-världen är detta såklart en stor nyhet men jag skulle tro att i det satt avtryck i företagsvärlden också. Om priset på Bitcoin börjar gå upp så är det nog rätt så stor sannolikhet att fler börjar fundera på samma sak, att ha en del av kassan och finansiella tillgångarna i Bitcoin för att generera avkastning.

Banker

Två av årets viktigaste nyheter är att amerikanska banker får ha Bitcoin i sin verksamhet tillsammans med att Wyoming som första delstat har ändrat sina lagar för att attrahera Bitcoin-världen att sätta upp sin verksamhet där. Ett första exempel på det senare är att Kraken, en de första och största cryptobörserna, har fått banklicens i Wyoming. Detta innebär att kunder kommer att ha samma säkerhet som hos andra banker och göra det betydligt enklare att flytta pengar till och från Kraken.

Schweiz, Tyskland, Nederländerna, Estland, Singapore, Japan m.fl. har redan banker som jobbar med Bitcoin men som vanligt så är USA det viktigaste landet. När JP Morgan kommer att erbjuda Bitcoin-tjänster kommer det med stor sannolikhet att få stora följder, t.ex. kan alla traditionella investerare använda sina vanliga kanaler för att köpa Bitcoin och att alla andra banker runt om i hela världen kommer att behöva erbjuda samma tjänster.

Detta är lite motsägelsefullt i Bitcoin-världen, Bitcoin behöver ju inte bankerna men vägen till en Bitcoin-värld går med stor sannolikhet genom bankerna.

Stater & lagstiftning

Nä, ingen centralbank har köpt Bitcoin än. De är helt inne på att utveckla sina egna digitala valutor men hittills har det bara varit snack. Jag tror att de har stora problem, dels tekniskt, dels i förhållandet till bankerna då de är inne på att ta en del av spararnas pengar som är bankernas billigaste finansiering och genom att betalningar kommer att ske utanför bankerna som är en stor inkomstkälla för dem.

EU la fram ett omfattande förslag förra veckan kring lagstiftning kring cryptovalutor som i grunden var positiv, de vill att finansindustrin ska digitaliseras men att man samtidigt vill skydda privatpersoner från risker. Om jag uppfattat det rätt så innehåller förslaget även riktlinjer för hur man ska se på t.ex. smarta kontrakt legalt. Planen är att lagarna ska gälla från 2024.

På samma sätt så pågår där arbete i USA på olika nivåer om att klargöra hur man ska se på cryptovalutor och där är fortsatta utfrågningar i kongressen och senaten kring ämnet.

Sakta men säkert så blir lagar och regler kring Bitcoin och cryptovalutor tydligare. Detta har varit en av punkterna som hållit tillbaka många investerare och företag som nu håller på att försvinna.

Sammanfattning Systemet Bitcoin

Jag tycker att systemet Bitcoin utvecklas i hög fart under året men det har inte lett till någon stor anstormning av nya ”sparare” eller investerare. Kan det vara så att det behövs ett nytt all time high i priset för att få många att ta steget att köpa Bitcoin?

Är Bitcoin digitala pengar?

Frågan om Bitcoin är pengar kokar ner till en enda punkt: finns ”digitial scarcity” (begränsning, knapphet), om svaret är ja, har det något värde?

Bitcoin har ju ett värde, idag $10.700 så den rätta frågan är om Bitcoin minst kommer att behålla sitt värde över tid?

Tja, de första 11 åren så har det ju varit så, årslägsta priset har varit högre varje år utom ett.

 
Bitcoin har värde sedan den 22 maj 2010, dagen då Laszlo Hanyecz köpte sina två pizzor av en kompis för 10.000 BTC. Då grundades ett nätverk av personer som tycker Bitcoin har ett värde som sedan växt exponentiellt till dagens kanske 50 miljoner användare.

Nätverket är som olika lager där yttersta lagret kan vara personer som vet att Bitcoin finns, nästa steg inåt de som funderar på att köpa Bitcoin, nästa de som äger Bitcoin, jobbar med Bitcoin osv. och tillväxten kan under en period vara större i en grupp än en annan utan att man på ett objektivt sätt kan visa att nätverket växer.  

Min gissning är att nätverket har växt mycket under året men jag hittar inga siffror som stödjer det. Det jag har är anekdoter som en kvinna i 70-års åldern som ringde till Grayscale och ville köpa Bitcoin för hon tror att det är en säker investering när man skapar mycket nya vanliga pengar, Jim Cramer, USAs mest kända TV-kommentator inom finansmedia, säger att han ska köpa Bitcoin för hans barn inte vill ha guld. Samtidigt så visar CoinMarketCap att antalet token gått från 2.000 till 7.200 under de senaste 18 månaderna och det känns som det kommer nya Bitcoin-poddar varje vecka, finansiella poddar pratar om Bitcoin och nya siter som analysera Bitcoin-blockkedjan. Många små pusselbitar.

Bitcoins utveckling till ”digitala pengar” har enligt mej fått stå tillbaka under året till förmån för ”digitalt guld”. I princip alla pratar om Bitcoins egenskap av att vara begränsad till 21 miljoner och att det är detta som skapar värdet. Katalysatorn i diskussionerna är centralbankernas skapande av nya pengar, alla statliga stödprogram med lånade pengar och 0% ränta som många tror kommer att skapa inflation så framstår en investering i något som är strikt begränsat som väldigt attraktiv.

Det är en hel del infrastruktur som ska på plats innan Bitcoin blir ett betalningsmedel: Lightning Network måste vara på plats med plånböcker där man enkelt, helst automatiserat, kan växla mellan vanliga pengar, Bitcoin och LN, både för de som ska betala och för de som ska ta emot betalningen. I just växlingen mellan vanliga pengar och Bitcoin så skulle en centralbanksutgiven valuta vara till stor hjälp, man slipper då interfacet till många olika banker. Kan man få detta att fungera så tror jag att volatiliteten i Bitcoin-priset kommer att spela mindre roll, de som vill ha mindre risk har inga Bitcoin och omvänt.

Drivkraften för att använda Bitcoin som betalningsmedel i fas 1 kommer att vara att varorna och tjänsterna blir billigare när man tar bort bankernas och kortföretagens avgifter. Tänk dej en kassaapparat med två belopp: 1.000 kr i ”vanliga pengar” eller 960 kr i ”det där Bitcoin”, det kommer att locka till sig många användare.

I fas 2 kommer det nog att vara andra betalningsmodeller som driver på, t.ex. att betala i realtid för varje lystnad minut på Spotify som helt enkelt inte går att göra idag.

Vi såg utvecklingen av smart phones, på bara något år så blev internet mobilt så det går fort när det väl händer men det är svårt att veta hur nära vi är, gissningsvis fortfarande några år kvar innan Bitcoin blir ett etablerat betalningsmedel.

 

Till del 2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar