Guld – ”inget för nybörjare”

Citatet i rubriken är en kommentar av Joakim Bornold från slutet av augusti och det har gnagt i mej sedan jag läste det.

Joakim Bornold är sparekonom (till skillnad från slös-ekonom? 😊) på Söderberg & Partners, tidigare på Nordnet och har alltid varit en förnuftig röst i finansmarknaderna för mej så jag var förvånad över hans uttalande.

” – Det är ingenting för nybörjare. Det krävs att man läser på väldigt mycket om hur guldpriset förändras och vilka förutsättningar som gäller, säger Bornold.”

Så det är enklare att prognosticera ett bolags framtida fria kassaflöden och bestämma vilken diskonteringsränta man ska använda? Eller någon annan värderingsmodell man använder för aktier.

Nja, känns lite som 40-årig man i kostym som säger ”lita på mej”. Kan det vara så enkelt som att guld inte genererar några intäkter till ett finansbolag som Söderberg & Partners?

Den intressanta frågan är ju hur guld står sig som investering och det korta svaret är riktigt bra! Siffrorna och analysen i slutet av inlägget.

Jag har tittat på avkastningen de senaste 30 åren och under 60% av tiden så har guld i svenska kronor varit en bättre investering än OMX30, snittet under perioden är 1,5% högre avkastning än OMX30 (inklusive 3% direktavkastning). Dessutom till lägre risk, mätt som största årliga nedgång, -51% mot -29% för guld. Lägsta avkastning för guld är om du köpte 2012, då har du fått 5,2% per år, bästa avkastningen är om du köpt de senaste åren, ca 15% per år.

Sedan 2014 så är vi i en period då guldet ger klart bättre avkastning än OMX30, investerade du 1.000 kr i början av 2014 så är guldet värt 2.200 kr och OMX30 1.650 kr, återigen med lägre risk.

Min gissning är att det är räntan som gjort att guldet gått bra sedan 2014. I december 2011 så började Riksbanken sänka styrräntan från 2% till negativ i början av 2015 tills den blev 0 i januari i år och där den med stor sannolikhet kommer att ligga kvar de närmsta 3-5 åren. Den svenska 10-åriga räntan har gått ner under hela perioden, från 12% 1990 till dagens -0,1%.

Och räntan är låg för de ekonomiska utsikterna inte är bra; rekordmycket skulder och vare sig förväntad tillväxt eller inflation under lång tid framöver. Alternativet att äga guld, som inte ger någon direktavkastning, känns tryggt och behåller med stor sannolikhet sin köpkraft framöver också.

Angående att guldet behåller sin köpkraft över tid så gjorde jag en liten rolig tanke- och räkneövning.

Tänk om vi konsekvent växlat till oss guldmynt när vi fått lön (ett mynt är oftast 1 troy ounce, 31 gram, ovan ett svenskt mynt som pryds av Oscar II) och sedan ”betalt” med dem:

• köpt 100 stycken OMX30-aktier (eller Avanza Zero) 1990 som då kostade 7 guldmynt som idag är värda 11 guldmynt. 1% årlig avkastning (+ ca 3% direktavkastning). Största årliga nergången -59%, största uppgången +70%
• 1997 köpte vi vårt hus för 775.000 kr vilket då motsvarade 340 guldmynt, idag är det värt 220 guldmynt, det vill säga -2% värdeminskning per år. Värdeminskningen låter lite hög, huset är idag nästan 50 år och borde rimligtvis stå kvar i alla fall 50 år till vilket då innebär att värdet borde gå ner med i snitt 1% per år. Eller så betalde vi 20% för mycket när vi köpte det …. Eller så är det idag värt 30% mer än min gissning …
• 2001 köpte vi en ny Volvo V70 för 265.000 kr vilket då skulle kostat oss 100 guldmynt, skulle vi köpa en ny Volvo V90 idag skulle det kosta oss ca 30 guldmynt. Nybilspriset har alltså gått ner med 7% per år, snacka om deflation. Kan det vara så att priset är lägre för att kvalitén på nya bilar gått ner? Vår V70 står kvar på garageinfarten och har rullat 38.000 mil utan några reparationer, tveksamt om dagens bilar klarar det 😉

Tankeväckande!

Men framtiden då?

Ingen som vet men min gissning är att guldet kommer att fortsätta trenden att vara en bättre investering är aktier, minst lika bra som det varit sedan 2014. Jag är nästan helt säker på att guldet kommer att bevara sin köpkraft, i alla fall över en längre tidsperiod, så kanske man ska köpa guld istället för att ha pengar stående på bankkontot, det är ju samma ”ränta”.

Siffrorna och analysen

Analysen är lite annorlunda, jag har tittat på hur mycket avkastning man fått om man köpt ett visst år och sedan behållit investeringen tills idag.

Kurserna kommer från Investing.com och årsvärdena är öppningskursen för året.

Som grafer

Och den svenska 10-åriga räntan som referens (tänk på att obligationer går upp i värde när räntan går ner, har varit en fantastisk investering).

Nästa steg är att räkna ut hur mycket årlig avkastning investeringarna gett. På engelska kallas det flera saker, bl.a. Compound Annual Growth Rate – CAGR, hittar ingen bra svensk översättning mer är ”ränta-på-ränta.

Vi tar ett exempel. Tänk att du köpte guld första handelsdagen 2018, priset var då 10.711 kr. Idag är det värt 17.081 kr vilket ger 16,8% årlig ränta (nästan sant, vi saknar 3 månader på 2020 men det struntar vi i).

Formeln för att räkna ut räntan är (17081/10711) upphöjt till 1/3 - 1

Tabellen nedan visar CAGR för guld i kronor och OMX30 där jag lagt till 3% årlig direktavkastning.

Så köpte du guld 2 januari 2012 så har du fått 5,2% årlig avkastning på den investeringen tills idag medan om du köpt OMX30 istället så har du fått 9,9%.

Tar man lite medelvärden så får man nedan

 

Och avkastningstabellen som graf

Bilden nedan visar differensen i avkastningen, samma som ovan.

 

The Zero Marginal Cost Society

Boken The Zero Marginal Cost Society: The Internet of Things, the Collaborative Commons, and the Eclipse of Capitalism från 2014 av Jeremy Rifkin målar upp en ljus bild av framtiden och är tankeväckande.

Rifkin skriver om de riktigt stora förändringarna i samhället som tar långa tid och därmed är svåra att se när man lever mitt upp i dem. Han kallar det tiden vi lever i den tredje industriella revolutionen och han menar att utvecklingen just nu är exponentiell, det vill säga riktigt snabb, där det nya sättet att organisera samhället kommer att vara fullt ut på plats om sådär 30 år.

Tesen är att den andra industriella revolutionen i slutet av 1800-talet skapade dagens kapitalism med stora företag och där ägande, förvaltning (engelska management) och arbeta är separerade. Just nu håller detta på att ersättas av det han kallar ”Collaborative Commons”, typ ”samarbetande allmänhet”, som man skulle kunna beskriva som löst sammansatta närverk kring uppgifter som ska utföras eller produkter som ska tillverkas och att vi går från ägande till tillgänglighet.

En av drivkraften för förändringen är att den rörliga kostanden (”marginal cost”) för fler och fler produkter närmar sig 0, det vill säga det kostar nästan inget att tillverka en enhet till. Det finns massor med exempel redan idag, främst på Internet, som att

• släppa en låt till på YouTube som förr kostade miljoner när skivan skulle produceras, tillverkas, distribueras, marknadsföras och säljas
• utbildning, från klassrum till Internet, för alla överallt
• crowed funding istället för dyra banklån
• alla typer av tjänster där vi delar redan befintliga produkter (über, AirBnB t.ex.)

3D printing är en stor dela av tredje industriella revolutionen där vi inte ens har lämnat första fasen. Rifkin lyfter fram många exempel där vi om 10-20 år kommer att 3D-printa med open scource mjukvara med riktigt låga materialkostnader utan spill med energi från förnybar energi utan marginalkostnad, till exempel hus, stora delar av en bil, medicinska hjälpmedel, ”allt” för köket osv. Från massproduktion till produktion för massorna.

Infrastrukturen för The Zero Marginal Cost Society är Internet of Things (IoT). Rifikin delar upp IoT i tre delar:

• Energi – förnybar och småskalig där överskottet säljs direkt till någon annan. ”Alla” företag, byggnader, privatpersoner kommer att bidra och marginalkostnaden för energin är 0 när utrustningen är på plats
• Data och kommunikation – när ”allt” är uppkopplat; människor, maskiner, naturtillgångar, energiförbrukning, produktionslinjer, logistiknätverk, konsumtionsvanor, återvinningscykler m.m. och analysen sker med hjälp av avancerad AI så kommer produktiviteten att öka dramatiskt när prognoser och beslut är programmerade att göras i realtid och energieffektiviteten kommer att öka kraftigt. När all data är tillgänglig för alla kommer dagens affärmodeler att ersättas av intelligenta infrastrukturer
• Logistik – dagens vertikalt integrerade företag med ca 60% utnyttjande av sina resurser för leveranser från dörr till dörr ersätts med ett distribuerat, internetbaserade samarbete i öppna informationssystem som fungerar som Internet: hitta bästa och billigaste sättet att ta detta paketet från A till B där paketet byter transportör flera gånger på vägen (som internet routing), hela tiden fullt spårbart och synligt

Samtidigt som jag läser boken så dyker det upp en artikel i Sydsvenskan som är precis i linje med hans tankar, en matvarubutik som installerar solpaneler på taket. Och om jag inte missminner mej så är det precis detta som IKEA håller på med i syfte att bli självförsörjande på elektricitet och uppnå målet om 0 utsläpp av växthusgaser.

Boken är fylld med exempel som visar på ett mönster i utvecklingen som stödjer hans teori (såklart …) om att dagens kapitalism med stora företag är på väg att till delar ersättas av något annat. En av anledningarna till att jag tyckte boken var bra är att hans tankar och idéer är precis det som bygger Bitcoin-världen; open, decentralized, peer to peer, o.s.v. Dock så nämns Bitcoin bara lite snabbt på några rader i slutet av boken vilket med stor sannolikhet beror på att boken skrevs 2013 när Bitcoin var något nästan helt okänt.

Jag tror att boken kommer att hjälpa mej som investerare, främst att kanske tänka till kring vilka underliggande drivkrafter det kan finnas som gör att t.ex. Exxons eller FedExs nuvarande affärsmodell kommer att behöva utvecklas för att bolaget ska bli fortsatt framgångsrika och om besluten de tar ligger i linje med bokens slutsatser.

Men främst tror jag boken ger mig ett ramverk att sätta in händelser och utveckling i, ungefär som Peter Zeihans bok The accidentalsuper power spelat en riktigt stor roll för mej (läs den!) för att förstå Trumps och USAs agerande eller som när polletten ramlade ner när jag delade upp Bitcoin i ”uppfinningen Bitcoin” och vad den kan användas till.

Boken är lång, drygt 400 sidor men inte svårläst och ett alternativ till att läsa är att lyssna på någon av Rifkins föreläsningar som finns på YouTube, t.ex. här.

Bitcoin – månadsuppföljning

”Normaliseringen” av Bitcoin fortsätter eller som PlanB kallar det i sin analys från i april, Bitcoins femte fas.

Först var det Paul Tudor Jones som öppnade dörren till Bitcoin för alla världens stora och små professionella investerare och sedan fick amerikanska banker klartecken på att ha Bitcoin i sin verksamhet.

Denna månads händelse är precis lika stor – det Nasdaq-noterade bolaget MicroStrategy har växlat stora delar av sin kassa från dollar till Bitcoin, totalt ca $250 miljoner som blev drygt 24.000 BTC, det vill säga mer än 0,1% av alla Bitcoin. VD skriver detaljerat kring beslutet i halvårsrapporten och pratar om det på presskonferensen:

 “Our investment in Bitcoin is part of our new capital allocation strategy, which seeks to maximize long-term value for our shareholders”.

Detta är riktigt intressant utifrån två perspektiv, dels är det med stor sannolikhet många bolagsledningar och styrelser som kommer att titta på aktiekursutvecklingen och om det faller väl ut ta samma beslut, dels ett nytt sätt att få exponering mot Bitcoin genom att köpa aktier i MicroStrategy.

Den kortsiktiga effekten på MicroStrategys aktiekurs var neutral men under förhållandevis stor volym. Någon skrev på Twitter att något pensionsbolag sålde för de tyckte risken i bolaget blev för hög medan småsparare köpte vilket känns logiskt, Bitcoin är en gräsrotrörelse och är fortfarande ”det dummaste jag hört” eller i alla fall ”konstigt” för många institutionella investerare.

MicroStrategy verksamhet är lite som svenska Qliktech (ägs av amerikaner men Lund är fortfarande basen för bolaget), det vill säga analys och visualisering av stora datamängder. Bolaget grundades 1989 och

• omsätter knappt $500 miljoner per år, dock svagt minskande
• minskande vinster de senaste åren, från 20% vinstmarginal 2015 till 7% 2019, vinsten då $34 miljoner och ännu lägre i år men säger att de håller på att minska kostnaderna och att vinsten ska öka
• mycket bra balansräkning med 55% av balansomslutningen i eget kapital och nästan inga lån, mycket stor kassa, $670 miljoner och ingen goodwill bland tillgångarna. Total balansomslutning på drygt $800 miljoner vilket innebär att 30% är Bitcoin
• kommer att använda $250 miljoner av kassan för att köpa tillbaka ca 15% av aktierna
• högt värderat precis som alla andra bolag, P/E på 60 (!) och P/S på 3,0 (vilket är lägre in median, se förra inlägget) och P/B 2,9

Bara prisuppgången på Bitcoin sedan de köpte dem för ca $10.000 för någon månad sedan är $40 miljoner (!), dvs mer än en normal årsvinster på typ två månader. (Detta var sant tills gårdagens ras i Bitcoin-priset …)

Genom att köpa aktier i MicroStrategy så får man exponering mot

• utveckling av bolagets operativa vinst
• Bitcoin-priset
• förändringar i värderingen av bolaget

Sista punkten först, värderingen. När jag analyserar (på den tiden då man gjorde bolagsanalyser …) mjukvarubolag så tittar jag nästan alltid bara på kassaflödet och hur det varierar över tiden och tar typ ett 5-års medelvärde + eventuell trend och ställer aktiepriset mot kassaflödet. Men detta fungerar ju inte om stora delar av vinsten kommer från (orealiserade) Bitcoin-vinster så jag tror att aktiekursen mot eget kapital (P/B) är det bästa sättet att värdera bolaget, i alla fall tills Bitcoin-vinsten överstiger dagens egna kapital. Idag är P/B ca 3, aktiekursen är $140 och det egna kapitalet per aktie är $47.

Jag (och ingen annan) har någon ingen aning hur marknaden kommer att värdera bolaget, fortsätter värderingen av alla aktier upp och aktiemarknaden är positiv till Bitcoin-investeringen så kan P/B säkert dubbleras, eller halveras. I min analys så behåller jag P/B till 3.

Resten av analysen blir då en matris med operativ vinsten per aktie och utvecklingen av Bitcoin-priset.

 Aktiens utveckling från dagens $140 vid olika vinster och Bitcoin-priser

Så med P/B 3, $40 miljoner i årsvinsten och Bitcoin $25k så skulle aktiepriset vara upp ca 85% upp från idag, från $140 till $260. Vinsten per aktie, verksamhet + Bitcoin, skulle då vara $41 och P/E blir då 6, riktigt, riktigt lågt men Bitcoin-vinsten är inte någon återkommande vinst och ska exkluderas i P/E.

Jag har nu lagt 30 min på att försöka förstå hur Bitcoin kan gå upp 150% och hög vinst i bolaget och aktiekursen ”bara” går upp med 85% och det är befintligt eget kapital som dämpar utvecklingen ända tills Bitcoin-vinsterna blir betydligt större än befintligt eget kapital. Två slutsatser på detta, volatiliteten i aktien borde bli betydligt lägre än volatiliteten i Bitcoin-priset och min gissning att bolaget kommer att värderas med stabilt P/B kan komma att gälla under en längre period.

Jag har tagit en liten position i MicroStrategy, dels några aktier, dels optioner. Det som håller tillbaka mej är att jag bränt mig flera gånger på ”turn around cases”, det är riktigt svårt att vända verksamheter. Vänder inte bolaget till tillväxt så blir ju denna investering ”bara” ett sätt att köpa Bitcoin. Jag har inte läst på särskilt mycket om bolaget, kanske bilden ändras kring deras utveckling när jag förstår varför omsättningen minskat de senaste åren medan kostnaderna funnits kvar.

Månadens siffror och grafer

Suck, prisutvecklingen såg ju så bra ut. Tja, är ju inte precis första gången som det går ner och ska vi nå $100.000 så måste Bitcoin visa att det ”tål” nedgångar.

Som Bitcoin-maximalist så förstår jag inte alls varför Bitcoins andel av crypto-världen går ner, linjen och högra y-axeln. Som jag skrivit innan, jag tror att där finns värde i någon enstaka tokens, alla andra kommer inte bli någon bra investering. Men det kanske ligger i tiden att köpa tokens och hoppas på samma osannolika uppvärdering som i t.ex. Tesla (igår tappade aktien värde som motsvarade BMWs market cap)

 

 

Andelen Bitcoin som inte rört sig på ett år har börjat gå ner men jag tycker det behövs rätt många fler veckor innan jag börjar fundera på varför och om det är viktigt.