Nya tider!?

Jag får vara försiktig med orden, det är ju möjligt att det blir ännu mer extremt och vi kanske rent av står i ett historiskt vägskäl där aktiekurser frikopplas helt och hållet från verkligheten och aktier handlas mer som ett – Pokemon-kort. Den kompletta samlingen består av Facebook, Amazon, Netflix, Google, Microsoft, Apple, Tesla och NVIDA men sen finns där ju en mängd kompletteringskort beroende på var du bor, just nu i Norden så är Norweigan riktigt inne att ha.

Kursen upp med 119% sedan botten. Norwegian har ”alltid” haft ekonomiska problem och senaste räddningen kom från största innehavaren av lån till bolaget.

Eller så är det precis som vanligt och som jag skrev om i mitt mest pretentiösa inlägg – ”Såhär fungerar aktiemarknaden”:

• Trenden är otvetydigt uppåt på de amerikanska börserna
• Volatiliteten sjunker
• Likviditeten är (eller upplevs som jag skrev om i förra inlägget) på all time high

och då är det köpsignal för väldigt många stora och små investerare.

S&P500 från 2000, nära all time high igen.

VIX, volatilitetindex för aktier, från hösten 2019, nere på 27 idag efter att ha toppat på 82, ganska exakt samma nivå som toppen 2008. Trenden på volatiliteten är tydligt nedåt.

Från Michael Howell, Cross Boarder Capital som jag läser allt av, egen “hemlig” beräkning av förändringen i likviditeten i världen. Han ser betydligt högre priser på aktier, den svarta linjen, som följer likviditeten.

Det finns många faktorer som talar för att uppgången fortsätter men kopplingen till bolagsvärderingar är svag, det jag försökt lära ut här på bloggen att ”ett företag är värt summan av alla framtida fria kassaflöden diskonterat till ett nuvärde” verkar vara helt utspelat. 

Nedan några punkter som talar för fortsatt uppgång på börserna:

• Svenska börsen och resten av världen följer USA, går det upp i USA så går det upp nästan lika mycket utanför USA
• Likviditeten i världen ska placeras någonstans, med räntor på alla världens viktiga statsobligationer kring eller under 0% så är aktier och junkbonds ”enda” alternativet att få en hyfsad avkastning (”TINA – There Is No Alternative”)
• Dynamiken i den amerikanska ekonomin kommer som vanligt att göra att de klarar återhämtningen snabbare vilket gör att företagsvinster där återhämtar sig snabbare som driver aktiekurserna uppåt. Detta gör att kapital utifrån investerares i USA vilket driver upp aktiekurserna och dollarn (”The milk shake theori” av Brent Johnson)
• För de som fortfarande räknar på kassaflöden – den riskfria diskonteringsräntan är rekordlåg vilket gör att nuvärdet av framtida vinster är rekordhög och därmed värderingen av bolagen
• Flödena in på aktiemarknaden fortsätter – pensionspengar in är fortsatt högre än ut och annat månadssparande fortsätter att komma med automatik
• Risken upplevs som låg, Federal Reserve har vid flera tillfällen sagt att de har oändliga resurser att stötta finansmarknaderna även om de hittills inte köpt aktier (till skillnad från Schweiz centralbank, lista över deras innehav i slutet av inlägget)
• ”Vanliga” privatpersoner har börjat köpa aktier i en betydligt större omfattning än innan kraschen. Flera anledningar bl.a. att de såg nedgången i mars som deras chans att tjäna pengar (”BTFD – Buy the fucking dip”), det finns Reddit-trådar där man kommer överens om att ”köra upp” kursen i t.ex. Tesla, sportsspelarna har bytt till aktier, man har allmänt långtråkigt och vill daytrade osv. Bland dessa är även mer exotiska ”investeringar” populära som att sälja volatilitet, dvs. tjäna pengar på att volatiliteten ska fortsätta nedåt eller bottenfiska i konkursade Hertz i hopp om rekonstruktion
• Förhoppningar om att stimulanserna från världens stater och centralbanker minst kompenserar för det ekonomiska bortfallet och vi kommer att få en snabb återgång till hur det var innan korona och det kommer inte att bli några bestående förändringar av människors beteende. Företagsvinsterna 2020 kommer att vara dåliga men 2021 och framåt minst lika höga som prognosticerades innan kraschen

På andra sidan finns minst fem av världens tio mest framgångsrika investerare: Buffet, Druckenmiller, Dalio, Rodgers och Tudor Jones, de säger samma sak, aktier är övervärderade och världens ekonomi har tagit stor skada som spär på nergången som började 2018 och 180-graders svängen i synen på globalisering och Kina kommer att få stor påverkan de närmsta åren på toppen av de rekordhöga skulderna i hela världen.

Listan över professionella investerare och ekonomer som är negativa till utvecklingen av ekonomin (Bank of England – värsta nergången de senaste 300 åren) och aktier är lång men som någon skrev på Twitter, de är bara bittra för att de missade uppgången. 

Jag tror det är precis som jag skrivit tidigare - de som hade en positiv syn på utvecklingen av aktiekurser i början av året är fortsatt positiva och omvänt, ingen har bytt åsikt och båda lägren hittar argument för sin inställning. Så det är kanske det som ändrats de senaste åren, investerare har svårare att byta åsikt? (Undantaget de allra bästa …). För mej finns det ett tecken på att det är så, priset på guld. Även om det gått upp rätt mycket så känns dagens världspolitiska och ekonomiska läge som den perfekta stormen för att vilja äga guld men samma här, de som tycker guld är en dålig investering fortsätter att tycka att ”gold a barbarious relic” som Keynes kallade det 1923 eller att det är den i särklass bästa investeringen framöver.

Jag har inte heller ändrat åsikt även om jag börjar mjukna … FOMO (”Fear of missing out”) är helt uppenbart en stark drivkraft även i investeringsvärlden. Och vem vill inte vara med på vägen upp i en kanske historisk bubbla? 😊

Lite blandade bilder

Nasdaq, 2019 till idag, nära all time high!

Koncentrationen på S&P500 har aldrig varit högre, fem aktier står för över 20% av värdet av indexet.

Estimaten för vinsten de närmsta 12 månaderna för S&P500 (svarta linjen) har justerats ner med i snitt med 14%, prognoser från 2010 till idag.

Men skillnaden i analytikernas prognoser har bara varit större en gång, 2009.

Med prognostiserade vinster för de kommande 12 månaderna så har vi den dyraste aktiemarknaden sedan 2000 mätt som P/E tal, 24. Aktieinvesterarna ser förbi 2020 och vinstprognoserna för 2021 gör att P/E talet då sjunker tillbaka mot mer normala nivåer, d.v.s. det är fullt ut in-prisat att vinsttillväxten går tillbaka till att hur det såg ut i början av 2020. 

Motsvarande P/E-tal för småbolagsindexet Russel 2000 är 62, medel ca 20 de senaste 20 åren.

För tillväxtaktier som Netflix, Amazon, Tesla osv. som prioriterat tillväxt före vinst så fungerar ju inte P/E tal, då brukar man använda PEG, Price to earnings growth, nedan PEG-talet för alla aktier på S&P500.

Eller Buffets favoritindikator, totalt marknadsvärde av aktier i förhållande till BNP. 152% i början av året var all time high och bildens 140% var innan BNP för Q1 var på plats så dagens siffra är nära eller över all time high.

Två bilder från ”verkligheten”. Den första är ett index över lastbilstransporterna i USA vilka vände under 2018 och den andra Bloombergs index för råvaror (olja, koppar, vete, osv.) från 1950, signalera ju inte högkonjunktur precis.

Avslutningsvis, listan över Schweiz centralbanks (SNB) aktieinnehav. SNB skapar alltså ”vanliga elektroniska schweizerfranc” som de växlar till dollar som de använder för att köpa aktier … Detta för att få ner värdet på den schweiziska francen.

De äger aktier i Microsoft för $4,5 miljarder, Apple för lika mycket osv och de handlar för ett förutbestämt belopp varje månad utan hänsyn till hur bolagen går eller vad kursen står i. Jag tror att detta är det mest märkliga som händer i finansvärlden, kanske att Bank of Japan äger 72% av landets ETF är märkligare, svårt att välja … 

Del 1 av 3 - ”Vanliga pengar” – svårare att förstå än Bitcoin

Beskrivningen av hur nya Bitcoin skapas är enkel: var 10:e minut skapas 6,25 nya Bitcoin och var fjärde år så halveras antalet så dagens 18,4 miljoner kan aldrig bli mer än 21 miljoner. 

Motsvarande beskrivning om ”vanliga pengar” är på gränsen till omöjlig att göra, dels finns där en ”tekniska” nivå som man som lekman har mycket svårt att sätta sig in i, dels en definitionsnivå om ”vad är pengar” som saknar ett entydigt svar och en massa följdfrågor kring hur hänger alla valutor ihop och varför ändras värdet, skulder, räntor och varför ska ekonomin bli bra om bara inflationen kommer osv.

Dessutom så verkar det som om den allmänna bilden av centralbanker och deras påverkan på penningmängden inte är korrekt, eller så har jag bara fått hybris när jag tror att jag förstått mer än Keynes och Fridman om pengar och ekonomi …

Att jag lägger förhållandevis mycket tid på att förstå och fundera kring detta tror jag har flera anledningar:

• är rätt säker på att det är en ”edge” i mitt investerande, fattar man detta så är det enklare att ha en åsikt om utvecklingen av de viktigaste grunderna i investering - pengar & ekonomi
• riktigt intressant att förstå och jag tvingas att anstränga hjärnan 😊
• tillsammans med miljöfrågorna är utvecklingen av penningsystemet det viktigaste som händer i världen, tyvärr hittills utan någon Greta som skapat intresset hos de som påverkas mest dvs vanligt folk, vi som har det på radarn kommer att klara oss bättre

Jag börjar med slutsatsen, det centralbankerna skapar, till exempel Riksbanken, är inte ”vanliga” pengar och effekten av deras ”penga-trrrryckande” på penningmängden och i slutändan inflationen är små! Även effekten på ekonomin och långa räntor är tveksamt.

Källorna till nedan är främst tre: Riksbankens hemsida och årsredovisning (rekomenderas), Jeff Snider, Alhambra Investments och Lacy Hunt, Hossington Capital. Men var försiktiga när ni läser, detta är riktigt svårt så jag har säkert missförstått en del, gissat fel på annat och presenterat en del åsikter som fakta men om inte annat så fungerar detta nog som en lektion i att det är svårt och komplicerat.

Olika typer av kronor

Det finns tre typer av pengar i Sverige och i alla världens länder:

• Kontanter
• ”Vanliga elektroniska pengar” som finns på våra bankkonton
• Riksbankspengar

Kontanter

Kontanterna ges ut av Riksbanken och idag finns det totalt 63,5 miljarder i omlopp fördelat på 60 miljarder i sedlar och resterande i mynt. Utslaget per person i Sverige så motsvarar detta 6.350 kr per person.

5 miljarder av sedlarna som finns är ogiltiga, de byttes aldrig in när vi bytte till nya säkrare sedlar för något år sedan (eller var det för att de med oskattade/stulna kontanter skulle bli oanvändbara?).

I Riksbankens årsredovisning så redovisas kontanterna som en skuld, d.v.s. har man en sedel i plånboken så man en fordran på Riksbanken.

"Vanliga elektroniska pengar"

Vanliga elektroniska pengar skapas av banker när de ger ut ett lån.

Enklast sättet att förstå detta är att tänka i termer av en balansräkning för en bank, när de beviljat ett lån så får banken en tillgång då de har en fordran mot dej samtidigt som de ändrar beloppet på ditt bankkonto som är en skuld för banken. 

För i stort sett alla lån som en bank beviljar så kräver de att det finns en säkerhet för lånet; ett hus, en bil, en fabriksbyggnad, maskin för tillverkning etc. och värdet för säkerheten måste överstiga lånet med en säkerhetsmarginal. Så snacket om att pengar bara skapas ur tomma intet är ju både rätt och fel, det finns ju något med värde som backar upp de nya pengarna.

Just detta med säkerheter har minst två viktiga aspekter

• Fastigheter och mark är den vanligaste säkerheten och ha ordning och reda på vem som äger vad är nyckeln till ekonomisk tillväxt. Nu är det ju inte så många som tänker på att våra lagar och Lantmäteriverket är nyckeln i vårt ekonomiska system men motsatsen blir tydlig i länder där det saknas entydiga och erkända ägarregister eller där lagarna gör att ägande är osäkert. I dessa länder så fungerar bankerna sämre, det är svårt att få lån och på det sättet skapa dynamik i ekonomin
• Om värdet på säkerheterna börjar sjunka så är risken stor att bankerna får problem. Tanken är ju att om en låntagare inte kan betala ränta och amortering så kan banken ta in säkerheten och sälja den och få tillbaka pengarna de lånat ut. Om värdet på säkerheten är lägre än lånet så minskar bankens egna kapital och vid tillräckligt stora låneförluster så måste fodrings- och aktie ägare skjuta till mer pengar för att undvika konkurs. Och du är en av fordringsägarna genom ditt konto men du behöver inte betala in, de ”bara” reduceras din fordran.

Tricket för banken är att se till att ha en tillräckligt stor kassa när du börjar använda ditt lån och din betalning sker till en kund i en annan bank. Med exemplet ovan och om du ska betala en kund i Bank B så behöver vår exempelbank ”ordna” likviditet, t.ex. genom att låna från Bank C med lånet till dej som säkerhet.

Bankers balansräkningar blir snabbt komplicerade och man ser enkelt kopplingen mellan bankerna vilket gör att får en bank problem så sprider det sig snabbt.

Nyckeln i att se till att bankerna inte skapa för mycket lån kokar ner till två lagar: hur mycket eget kapital de behöver i förhållande till sina övriga skulder och hur mycket likviditet de behöver ha i förhållande till sina tillgångar. Regelverken är extremt komplicerade och det finns både statliga, EU och globala regler som ska följas. Ord som riskvikter, kontracykliska kapitalbuffertar, kärnprimärkapitalrelation, CRR och CRD 4 kan få vem som helst att somna …

Som jag skrivit om några gånger innan så lånar du 100 kr av Handelsbanken så är 5 kr eget kapital och resterande 95 kr pengar de lånat in, antingen från sparkonton eller lån från andra banker. Krävs inte många lån som inte betalas tillbaka förrän kapitalet försvunnit. Och angående likviditeten så har det skrivits många rapporter från Riksbanken att svenska bankers upplåning sker med lån på extremt kort löptider (billigaste lånen) och ”försvinner” likviditeten i bankvärlden så blir det snabbt problem. Det finns en anledning till att ordet Risk är väldigt vanligt i Handelsbankens årsredovisning.

Riksbankspengar

Den tredje typen av pengar i Sverige är helt okända för de flesta och saknar ett eget namn, Riksbanken själva kallar dem Riksbankspengar. 

Användningsområdet är mycket begränsat, dessa pengar kan bara användas av bankerna när de ska betala varandra eller affärer mellan banker och Riksbanken. Om man förenklar verkligheten väldigt mycket (för mycket?) så finns det även en variant av Riksbankspengar som heter Riksbankscertifikat som fungerar på ungefär samma sätt som beskrivs nedan.

Ett av Riksbankens uppdrag är att hantera betalningar mellan banker och detta sker genom betalningssystemet RIX. Idag har 34 banker konto i RIX: Swedbank, Nordea, Citibank, BNP Paribas, Klarna och JAK (Jord, Arbete, Kapital) Medlemsbank är några exempel på svenska och utländska banker som tillsammans med Riksbanken och Riksgälden (sköter statens upplåning) är anslutna. 

Arbetsgången är att ett par gånger varje bankdag så sammanställer till exempel Swedbank betalningarna som deras kunder gjort till kunder i Nordea och det totala beloppet flyttas mellan bankernas konto i RIX. Såklart är där en annan massa arbete som görs i det som kallas clearing där det säkerställs att beloppen finns på avsändarens konto och att pengarna når fram men själva flyttande av pengar görs mellan bankernas konton i RIX i Riksbankspengar.

För att kunna överföra Riksbankspengar så måste Swedbank ju ha ett saldo på kontot och man kan säga att Swedbank ”köper” Riksbankspengar av Riksbanken och betalar med värdepapper. Riksbanken har en lista med godkända värdepapper och här finns mest obligationer utgivna av staten och kommuner eller andra värdepapper som staten garanterar, dock så kan bankerna inte sätta in ”vanliga elektroniska pengar”.

Saknar banken pengar på kontot så lånar Riksbanken ut till den berömda styrräntan eller reporäntan (0% idag) + 0,75% och har man kvar pengar över natten så får man ”ränta”, repo minus 0,1%. Japp, bankerna får betala för att ha pengarna hos Riksbanken med tanken att de då hellre lånar ut dem till företag och privatpersoner istället. 

Ett annat uppdrag Riksbanken har är att skapa prisstabilitet och detta har de tolkat som att vi ska ha 2% inflation. För att styra ekonomin (om det går …) så har de i princip två verktyg till sitt förfogande, ändra styrräntan och köpa/sälja obligationer och på det sättet påverka marknadsräntorna. 

Utifrån perspektivet Riksbankspengar så är det köp (& teoretiskt sälj) av obligationer som är den intressanta delen. För att få ner marknadsräntorna som har sin bas i räntan i statsobligationer så köper Riksbanken statsobligationer, d.v.s. de minskar utbudet för alla andra och det ökar priset på obligationen och räntan går då ner (läs här om du glömt hur det hänger ihop). Riksbanken köper obligationerna av bankerna och betalar med Riksbankspengar (eller Riksbankscertifikat för att vara korrekt) som sedan bankerna kan använda för att betala varandra. 

Skapandet av Riksbankspengarna för att betala för obligationerna sker på samma sätt som när en bank skapar ett lån men med andra benämningar på balansposterna, tillgången blir ju obligationen de köpt (Värdepapper nedan) och skulden blir Riksbankspengar (certifikat) på kontot knutet till banken de köpt obligationen av (Penningpolitiska transaktioner).

Som en del i bekämpningen av de ekonomiska effekterna av korona-epidemin så skapade Riksbanken två program där bankerna kan låna 500 miljarder i Riksbankspengar eller dollar i amerikanska centralbankspengar, skrev några rader om det för några veckor sedan.

Riksbankspengarna syns i bankernas balansräkningar som en tillgång, för Handelsbanken längst upp som den mest likvida tillgången under rubriken ”Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker”, totalt 10% av balansomslutningen men utan uppdelning mellan ”vanliga pengar” och Riksbankspengar.

Kommentar och funderingar

Det är den sista typen av pengar som är superintressant, i princip allt som Riksbanken och övriga centralbanker skapar är pengar som har ett begränsat användnings-område, de kan bara användas mellan banker som är knutna till Riksbanken.

Omvandlingen av Riksbankspengar till ”vanliga” pengar sker genom bankerna, inte med automatik utan när där finns två parter som vinner på affären: banken som vill låna ut pengar och en kund som vill låna. För banken gäller som vanligt alla regler samt risk- och affärsanalys innan de omvandlar Riksbankspengarna till ett vanligt lån.

Det har varit mycket press på bankerna sedan finanskrisen 2008-2010. Nya lagar och regler för att öka motståndskraften vid nedgångar i ekonomin vilket gjort att bankernas ökning av utlåningen varit låg, återigen Handelsbanken vars balansomslutning ökat med i snitt 3,0% per år sedan 2008 och Swedbank 2,3% de senaste 5 åren.

Jag är helt övertygad om att bankernas riskvilja är ännu lägre för tillfället, det är ju i princip helt omöjligt att bedöma framtiden. Redan innan koronan så var Sveriges och världens ekonomi på väg ner, man kan ta vilken relevant uppföljning som helst så såg den ut som det svenska inköpschefsindexet nedan, ekonomin toppade under andra halvåret 2017 och har sedan dess sakta gått ner för att droppa kraftigt i mars och april. Analyserna av världens BNP-siffror för första kvartalet visar på att ekonomin var kraftigt nedåt i januari och februari, innan koronan slog till.

Så risken att kunderna inte kan betala tillbaka sina lån har ökat samtidigt som det finns en möjlighet att säkerheterna minskar i värde. Senast igår (2020-05-25) presenterade Handelsbanken sin senaste prognos som pekar på en återhämtning i ekonomin under andra halvåret 2020 men inte till tidigare nivåer, över tid hög arbetslöshet och 20% lägre bostadspriser. 20% tror jag är en siffra de valt med omsorg, då är deras säkerheter i princip 100% av lånen de gett …

Men varför är då korrelationen mellan centralbankernas balansräkningar och aktiemarknadens uppgång så hög om inte centralbankspengarna fullt ut blir ”vanliga pengar”? 

Röda linjen S&P500 och blå linjen det tre största centralbankernas, Fed, ECB, BoJ (Bank of Japan) balansräkningar. 

Min gissning är:

• Placeboeffekt - aktieinvesterare tror att likviditeten i världen ökat och ökar därmed sin riskvilja. Nu tror jag att professionella investerare förstår betydligt mer än jag men där uppstår någon typ av gruppdynamik och en känsla av att centralbankerna har kontroll på ekonomin och alltid kommer att se till att aktier går upp
• En del av centralbankspengarna omvandlas till vanliga pengar, bankerna behöver inte låna upp ”vanliga pengar” från t.ex. företag som i sin tur kan låna ut till andra
• Punkten ovan leder till ett större lånesystem utanför det traditionella banksystemet, det som kallas skuggbanker där företag, stat och kommuner m.fl. lånar mellan varandra i repor (om repor en bit ner här)

Jag tänkte återkomma till dessa tre punkterna längre fram, här finns det mycket att fundera kring, till exempel den totala avvikelsen mellan på ena sidan den verkliga ekonomin och obligationsmarknaden och på andra sidan aktiemarknaden som aldrig värderat aktier högre.

Avslutningsvis, om nu inte storbankerna ökat sin utlåning så mycket, varför skriver Riksbanken ständigt att privatpersonernas skulder är den största risken för Sveriges ekonomi, t.ex. under rubriken ”Fortsatt låga räntor och fortsatt oro för hushållens skulder?” på sidan 4 utav 120 i Riksbankens årsredovisning?

Svenska privatpersoners total skuld i förhållande till BNP, topp 3 i världen!

Återigen lite gissningar men

• Fler små banker som vuxit upp de senaste 10 åren som Avanza, Nordnet, Skandia, Länsförsäkringar, Klarna, listan är lång
• Fler finansbolag som Resurs, Nordax, Wasa kredit (Lendify?) som finansierar bilköpen, konsumtionen och andra lån utan säkerhet

I del två av detta inlägg så tänkte jag skriva om hur mycket pengar det finns, då blir det svårt på riktigt …

Länk till del 2