söndag 7 juni 2020

Del 2 av 3 - ”Vanliga pengar” – svårare att förstå än Bitcoin

I denna andra delen (del 1 här) i mitt försök att förstå pengar tänkte jag titta på hur mycket kronor det finns. 

Men vi börjar med vår referens: just nu finns det 18.394.626 Bitcoin, om en vecka finns det 18.400.926, ökningstakten är 1,8% per år de närmsta 4 åren, sedan 0,8% och så vidare mot 0 om 140 år.

För guld är motsvarande siffror är 197.576 ton (allt guld ryms i en kub på 21*21*21 m) och varje år tillkommer det ca 3.000 ton, det vill säga en årlig ökningstakt på 1,5%.

Kontanter

Mängden kontanter är inget konstig, Riksbanken har full koll över hur mycket det finns, idag 63,5 miljarder kronor och mängden minskar med 4% per år.

Vanliga elektroniska pengar

För vanliga elektroniska pengar är det klurigare, redan från start på Riksbankens hemsida över hur mycket pengar det finns så glider man på orden och kallar det ”penningmängd som cirkulerar i samhället” och att det finns olika sätt att mäta detta med olika definitioner, alltså inte en entydig siffra som för kontanter eller Bitcoin.

Definitionerna, som är gemensamma för EU, är:
  • M0 = sedlar och mynt
  • M1 = M0 + pengar som finns på konton som man ka ut direkt hos det som kallas monetära finansinstitut, MFI och Riksgäldskontoret
  • M2 = M1 plus inlåning med vissa villkor i MFI
  • M3 = M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av MFI


Från SCB Finansmarknadsstatistik 2020-05-29 

Ja, jag sa ju att det är svårt!

M1-M3 definieras dels av vilka bolag och institut som pengarna finns hos, dels vad på deras skuldsida i balansräkningar som ska räknas in i de olika måtten (bankens skuld = ditt konto med pengar).

Även här finns det en EU-definition för vilka bolag som klassas som monetära finansinstitut, MFI. Som MFI är du skyldig att månadsvis redovisa ganska detaljerat in- och utlåning till SCB som sedan sammanställer siffrorna som blir filen Finansmarknadsstatistik som man hittar på SCBs hemsida.

På Riksbankens hemsida finns en förteckning över vilka företag som definieras som MFI i Sverige; 127 banker, svenska och utländska, stora och små (Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank är en av kandidaterna till att vara minst), 6 bostadsinstitut, 22 finansbolag, 7 klassade som Övriga och Riksbanken, totalt 165 bolag klassade som MFI.

M1 är ju inget konstigt, det är bara summan av löne-, transaktions- och sparkonton som privatpersoner, företag, föreningar, kommuner, regioner, staten med flera har på konton hos MFI som man kan ta ut när man vill. Riksgälden ansvarar för statens upplåning och tydligen kan man ha konto hos dem också, dock är Riksgälden inte en MFI men ska räknas med ändå.

Nyckeln i M2 är orden ” inlåning med vissa villkor” och detta kokar ner till att pengarna som är bundna hos MFI med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år (”3% ränta och du får tillbaka pengarna om 1 år”).

M3 är krångligt på riktigt, där lägger man till
  • vissa repor (”sälj en säkerhet men har avtalat att köpa tillbaka den om x dagar, Re-purschasing agreement”) mellan MFI och icke-MFI som inte clearas av central motpart
  • penningmarknadsfonder, det vill säga räntefonder som köper statsskuldväxlar (obligationer med kort löptid) och andra obligationer med kort löptid
  • obligationer utgivna av MFI som allmänheten äger och har en löptid på mindre än två år
Det intressanta här är kanske inte att förstå exakt vilka repor man lägger till utan att man har med flera finansiella instrument som man inte tänker på som pengar. Varför dessa och med dessa begränsningarna?

3.416 miljarder kronor i M1, är det mycket eller lite? 

Ingen aning, tabellen nedan några referenser.

Och här jämförelser mellan olika länder omräknat till svenska kronor.

Hjälpte inte, blev bara fler frågor, varför har USA så lite M1? Kan det vara så att deras besparingar till större del är i finansiella produkter som aktier, företagsobligationer m.m. och att de har mindre sparpengar på bankkonton?

Tittar man på storleken på komponenterna i M3 och vem som äger vad så får man bilderna nedan.

Hushållens del av bankkonto är 1.685 miljarder dvs ca 165.000 kr per person i snitt. Det är inte många av de 2 miljoner personerna under 20 som har så mycket sparpengar och med tanke på att man rätt ofta läser att många vuxna inte heller har några sparpengar så innebär det att det finns många som har mycket pengar stående på bankkonton.

Jag tror att förändringen är det intressanta och jag har ju visat bild nedan ett antal gånger, utvecklingen av totala M3 och förändringen år-mot-år (YoY).

Den genomsnittliga ökningen har sedan 2007 varit 6,0% men från årsskiftet 2018/19 har ökningstakten ökat och med siffrorna för april är årstakten nästan 14%.

Bankkonton står för i princip hela ökningen senaste året och företag och offentlig sektor står för största ökningen, ca 30% mer pengar på kontot jämfört med för ett år sedan och hushållen +10%. Stora delar av ökningen skedde mellan februari och mars, d.v.s. när coronan slog till.

Frågan om varför pengarna på bankkonton ökat senaste året och accelererat under corona har säkert många förklaringar med olika drivkrafter för de olika grupperna. Och var kommer pengarna ifrån? Jag hittar inget bra på internet så då gör jag som vanligt – jag killgissar.
  • Företag – sämre tider (se inköpschefsindex i förra inlägget), ökar likviditeten för att klara betalningarna. Pengarna kommer från en kombination av sålda kortfristiga placeringar, genom att avstå i repor till skuggbanker och ökade krediter hos banken. Flera storbanker har negativ ränta på konton för företag så det kostar att öka likviditeten så det måste vara någon allvarlig anledning
  • Offentlig sektor – har haft flera bra år med överskott, har valt att avstå att placera överskottet i kortsiktiga placeringar och repor och därmed ökat likviditeten när prognosera pekat mot lågkonjunktur. Även offentlig sektor har negativ ränta hos vissa banker
  • Privatpersoner – har ökat lite snyggt med knappt 1% per månad under en lång tid förutom februari till mars då saldona ökade med 4%. 1%-ökningen kan bero på att de försiktiga fortsätter att spara på bankkonto trots 0% ränta och hoppet till 4% tyder väl på att fler blev försiktiga och minskad konsumtion


Riksbankspengar

205 miljarder kronor i Riksbankspengar. Enkelt, entydigt, drygt 3 gånger fler än kontanterna och ca 6% av M1.

Siffran kommer från RIX tertialrapport som finns på Riksbankens hemsida och senaste rapporten är maj-augusti 2019. Äldsta rapporten på hemsidan gäller först tertialet 2018 och motsvarande siffra är 159 miljarder, det vill säga att mängden Riksbankspengar har växt med 29% på ett drygt år.

Beloppen i rapporten är stora, under andra tertialet 2019 så gjordes det 1.922.582 överföringar till ett totalt belopp på 48.051 miljarder kronor vilket blir ungefär 32.000 överföringar per dag på 25 miljoner kr per överföring. Överföringar kan bara göras mellan 7.00 och 18.00 bankdagar så tempot är högt. 

I slutet av rapporten finns flera olika sammanställningar på panterna som bankerna använt för att ”växla” till sig Riksbankspengar.

Det är en mix av svenska, danska, euro, brittiska, norska och amerikanska säkerheter. På Riksbankens hemsida finns en förteckning med 951 godkända säkerheter till exempel obligationen MALMO 325XS2072775500 med lösen datum 2025-03-14 som har ”växlingskursen” 96% från nominellt värde till Riksbankspengar, dvs 1 Riksbankskrona är mindre värd än en vanlig krona.

Två grupper fångar min uppmärksamhet, Riksbankscertifikat och kontotillgodohavande. Jag börjar med den senare med att konstatera att det inte står något om vad det är. Kan man trots allt använda ”vanliga pengar” som säkerhet?

Riksbankscertifikaten skrev jag om i första inlägget, det är betalningen som bankerna får när Riksbanken köper obligationer av dem och bankerna kan i sin tur använda dem som säkerhet i RIX. Totalt finns det Riksbankscertifikat för 315 miljarder och av dessa finns då ca 66 miljarder som säkerheter i RIX. 

I min värld är Riksbankscertifikaten väldigt likt Riksbankspengar. Det är inte enkelt att googla fram bra information om dem men det verkar som om de används både som säkerheter vid lån och repor samt att man köper och säljer dem mellan banker och mellan banker och Riksbanken. Så vi kanske ska lägga till 315 miljarder till Riksbankspengar? 

Kommentar och funderingar

Jag förstår varför det inte pratas så mycket om vad pengar är, var de kommer ifrån och hur mycket det finns, det går inte att förstå och förklara på ett enkelt sätt.

Det går inte att beskriva på 30 sekunder, inte ens på en ”toppnivå”, bara orden att det finns tre typer av pengar och att mängden pengar är en definitionsfråga dödar nog intresset hos de allra flesta. Men finns det något annat som präglar vår vardag lika mycket som vi kan lika lite om? Och varför läser jag ofta att Bitcoin är svårt att förstå när vanliga pengar är betydligt svårare? 

Fler funderingar i nästa inlägg där jag tänkte ta en titt på det som finns runt omkring pengar: skulder, räntor, inflation, växelkurser mellan valutor, spekulera kring om mängden pengar kan öka hur mycket som helst eller det finns en bortre gräns. Och varför läser jag flera gånger dagligen att centralbankerna skapar likviditet när det är helt och hållet upp till bankerna att göra det alternativt att allt jag skrivit hittills är fel. Och kanske lite om e-kronor






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar