Månadsuppföljning – maj

Även om jag förstår drivkrafterna så har jag väldigt svårt att ta till mej att dåliga nyheter kan vara bra för aktier. Detta hände med all tydlighet i fredags, den viktiga ekonomiska rapporten i USA om antalet nya jobb var riktigt dålig men världens börser går upp med >1%. Investerarna hoppas att den dåliga siffran ska tvinga Federal Reserve att sänka sina styrräntor och skapa mer likviditet, utan någon tanke på att försämring i ekonomin kan komma att leda till lägre vinster.

Obligationsinvesterarna håller inte alls med aktiemarknaden, i princip alla världens räntor har sjunkit dramatiskt under månaden. Räntemarknaden signalerar bred lågkonjunktur medan aktiemarknaderna är nära sina ”all time highs”, frågan om vem som har rätt har hittills alltid visat att ränteinvesterarna är att lita på. I stort sett alla ekonomiska rapporter visar på lägre orderingång och försäljning runt om i världen och Världsbanken, IMF och OECD reviderar ner sina tillväxtprognoser för 2019 och 2020.

Om det är så att det blir lågkonjunktur så sitter världens centralbanker i en stor knipa då de redan är på historiskt låga räntor och stora delar av världens statsobligationer redan ägs av dem så frågan är om & hur de ska kunna stimulera ekonomin och vilken effekt det får. 

Antalet varianter på svaren ovan och effekterna på de globala valuta, ränte- och aktiemarknaderna är riktigt kluriga att spekulera i, t.ex. skulle ännu lägre negativa räntor av Riksbanken få svenska kronan att tappa mer i värde som skulle kunna driva OMX30 högre. Och så Trumps agerande på detta som får världens aktiebörser att göra hopp på +/- 5%.

Jag har fortsatt att läsa och fundera kring hur aktiemarknaderna fungerar efter förra inlägget och bilden som jag hade tidigare har förstärkt. Finansmarknaderna är otroligt komplexa och konstruerade för ständig uppgång i aktier och jag tror det finns en stor nervositet för en kraftigare nergång då hela systemet kommer att gå baklänges, troligtvis med stor hastighet.

Som vanligt, utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

De för aktiemarknaden viktigaste parametrarna är på gränsen till negativa:

• Global likviditet är i princip oförändrad i maj (se nedan)
• Volatiliteten (mätt som VIX) har efter några veckor på riktigt höga nivåer (>20) fallit tillbaka så den är idag på 16, samma nivå som för en månad sedan, att jämföra med aprils 12
• Trenden är fortsatt otydlig, först kraftigt ner under månaden, sedan kraftigt upp de senast dagarna

Baltic dry index (båtfraktpriser) fortsätter uppåt, ett tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig som aktiemarknaden tror? Värt att hålla ögonen på.

Räntor

Räntorna har inte rört sig nedåt med sådan kraft sedan hösten 2007, inte bara i USA utan alla statsobligationer och Libor.

Den amerikanska 10-åriga räntan (världens riktmärke för den riskfria räntan) har gått ner med ca 0,37% till 2,08% (2,45%).

Alla räntorna på amerikanska statsobligationer, från löptiden 1 månad till 30 år har sjunkit, mest de mellan 6 månader och 10 år och många spreadar är negativa t.ex. 3m10y. I en ”normal” räntekurva så får man alltid högre ränta ju längre man lånar ut sina pengar, för att få del av periodens ekonomiska utveckling, täcka för inflationen och en riskpremie.

”2y10y spreaden” har ökat något, den 2-årig räntan har gått ner ännu mer än den 10-åriga, nu 0,24% (0,17%).

Efter två månader med stillastående 3-månaders USD Libor-räntan har den sjunkit till 2,50% (2,58%) under månaden.

Den mest dramatiska nergången har skett i Libor-terminerna för 2020, ner med >0,5% på en månad. Detta innebär att räntehandlarna ser minst 3 sänkningar av amerikanska styrräntor under närmsta året. Så sent som i mars sa Federal Reserve att de tänkte höja räntan under perioden men något har hänt i ekonomin som räntehandlarna upptäckt. Och då ska vi ha i bakhuvudet att denna räntemarknaden är betydligt större än aktiemarknaden.

2y10y swap-spreaden har stigit kraftigt de senaste veckorna. När den går under 0-linjen så har det ”allitid” blivit lågkonjunkur ganska omgående men flera ränteexperter tror nu att den inte behöver gå under 0 för lågkonjunktur på grund av de låga nivåerna jämfört med t.ex. 2007 då Libor låg på 5,5%

”10y swap spread”, skillnaden mellan den riskfria 10-åriga amerikanska räntan och den 10-åriga swap raten, är stiganden men ligger falrigt nära 0 som indikerar stress på finansmarknaderna.

Helt plötsligt försvann riskaptiten för junk-bonds, spreaden mot statsobligationer steg till 4,42% (3,89%).

Den svenska 10-års-räntan är nu negativ för första gången i historien -0,08% (0,06%). Så vill du låna ut pengar till svenska staten i 10 år så får du betala dem för att göra det … Historikerna kommer ha mycket att skriva om … ”Negativ ränta och alla fick låna så mycket de vill, hur trodde de att det skulle sluta lyckligt?”.

Den 10-åriga tyska räntan är idag -0,23%, också lägsta någonsin.

Valutor

Det är förrädiskt lugnt på valutamarknaderna medan aktier och räntor rör sig kraftigt upp och ner. Lugnet före stormen? Och vilken riktning tar USD? Billigare på grund av dåliga statsfinanser och lägre räntor eller starkare så alla med lån i dollar får det ännu jobbigare?

Och kommer Kina att devalvera sin valuta för att kompensera för USAs tullar?

Bitcoin och crypto-världen

Uppgången i Bitcoin fortsatte i början av maj men har avstannat de senaste två veckorna. Men även om priset kan röra sig neråt med 5% så känns det inte som det blir någon panik, efter några dagar så har kursen återhämtat sig. Det är svårt att veta vad som skapar rörelserna men ryktet säger att det är koordinerade attacker där några säljer stora mängder snabbt för att köpa tillbaka på lägre nivåer.

Crypto market cap är upp 30% till $247 miljarder (189) och Bitcoins dominans har sjunkit tillbaka något till 55,6% (57,2%). Mitt index över 18 tokens jag följer (med samma vikt och startdag den 15 december 2018) är på ungefär samma nivå som för en månad sedan.

CoinMarketCap.com har hittat 61 (17) nya cryptovalutor under månaden och DeadCoins.com rapporterar 1.665 (1.625) döda projekt.

Lightning Network har för första gången färre BTC än för en månad sedan, nu 946 (1.101). 

Lite smått & gott från BitCoin-världen

• Förslag i Indien att förbjuda att äga Bitcoin
• AT&T, USAs Telia, tar betalning i Bitcoin
• Ett år kvar till halveringen av skapandet av nya Bitcoins till miners, idag 12,5 var 10 minut. Hittills så har varje halvering ökat priset på Bitcoin
• Microsoft har satt upp ett team som ska skapa decentraliserade identiteter (typ BankID)

Aktier

Kraftiga rörelser på aktiemarknaderna, ner flera veckor i sträck för att sedan studsa tillbaka, som ”vanligt” håller vi oss innanför kanalen 1500-1680 i princip hela tiden som vi gjort i 2,5 år nu.

1 månads korrelationen mot S&P500 ligger kvar på mycket höga nivåer, d.v.s. går USA upp så går OMX upp.

Råvaror

För drygt en månad sedan så toppade oljepriset kring $65 för att sedan gå ner med 20% till idag ca $53.  En mix av flera parametrar men i botten finns alltid minskad efterfråga och/eller ökande produktion.

Basmetallerna koppar, zink och nickel är ner ca 10% under månaden, hoppet om ekonomin ska ta fart andra halvåret börjar försvinna? 

Guldet sjönk sakta i början av månaden för att sedan helt plötsligt stiga varje dag i två veckor. Tack vare den höga dollarkursen så hade vi ”all time high” för guldpriset i svenska kronor förra veckan 405 kr/gram. Att notera är även att centralbankerna i Kina och Ryssland fortsätter att köpa guld istället för amerikanska statsobligationer.

Små, små tecken på att uranpriset vaknat till liv, kanske är 2 års väntan är över?

Månadens snackisar

• Bästa aktiemarknaden i världen 2019: Grekland! +30%
• Trump har verkligen hittat sitt vapen för att få andra länder att gå med på hans krav: handelskrig. Nu senast Mexiko och förhandlingarna med EU och Kina går inte så bra
• Extremt fokus på vad världens centralbanker kommer att hitta på
• Inflationsförväntningarna i världen har sjunkit till samma låga nivåer som 2015-2016, långt under målet på 2%
• Vinsterna för amerikanska bolag sjönk under första kvartalet med 0,4% jämfört med samma period 2018 och estimaten för q2 sänks kontinuerligt. Med högre aktiekurser innebär det att värderingarna gått upp, allt i hopp om ett bättre andra halvår
• Bank of Japan äger idag 73% av alla EFTer i Japan … Börjar likna socialism …
• Italien fortsätter att hota med att införa en parallell valuta. Under månaden skickade de ut en pressrelease där de berättade att alla förberedelser är klara. Den nya liran ska bygga på korta, små statsobligationer (mini-BOT) som man ska kunna betala med
• Portugal gav under månaden ut en statsobligation i kinesiska yuan
• Deutsche Banks aktiekurs slår nya bottenrekord varje vecka, nu -93% från toppen 2007.

Utveckling i Sverige

Sveriges BNP för första kvartalet kom in något över förväntningarna på 2,1%, samtidigt så gjordes stora korrigeringar för tidigare kvartal (röda punkterna tidigare beräkningar). En snabb titt på bankerna och regeringens prognoser visar inte på några större justeringar, kring 1,5% tillväxt i år och något högre 2020.

Inflationen i april på samma nivå som tidigare, fortsatt under Riksbankens mål.

Konjunkturbarometern droppade ner under 100, dvs man tror på sämre tider. Förra gången vi var här varade det bara en månad i april 2015, ska bli intressant och se om vi vänder på samma sätt denna gången.

Under stor uppståndelse i ”hela världen” så vände inköpschefsindexet upp. Svenskt inköpschefsindex har historiskt alltid legat några månader före större delen av världen och tolkades av vissa som att ekonomin är på väg att återhämta sig.

Nedan en summering av alla globala inköpschefsindex.

Ökningstakten av penningmängden fortsätter ner. 

Bopriserna fortsätter upp, Mäklarförbundets statistik för maj visar på fortsatt uppgång.

Utveckling av portföljen

En hyfsad månad igen! 

Guld- och silvercertifikaten fortsatte upp, förra månaden p.g.a. av kronan men denna månaden var det priset som skapade uppgången. Guldgruvebolagen har haft två bra veckor i slutet av månaden men har inte kommit tillbaka till årets topp i slutet av februari. Victoria Gold är ett mysterium, de ligger före i tidsplanen och håller kostnaderna men aktien fortsätter ner. Förhoppningsvis vänder det senast i höst då de ska sälja sitt första guld.

Jag kan göra ”copy-past” på förra månadens kommentar av uranaktierna: de fortsätter sin berg-och-dalbana inom samma spann som tidigare. En effekt av detta är att jag helt enkelt tappat intresset, känns som man läst samma argument för uppgång många gånger nu. Dock kvarstår faktum, det produceras mindre uran än det konsumeras, flera nya kärnkraftverk startas och håller på att byggas och priset måste upp ca 100% för att täcka produktionskostnaderna. Kommer att bli bra på sikt men känns ”drygt” för tillfället.

Optionerna i nergång i amerikanska räntor har hittills varit en riktigt bara affär. Jag hade flera köpoptioner i ETF-erna IEF (5-7 år) och TLT (>10 år) med slutdag 19 juni som jag sålde förra veckan med stor vinst. Under månaden så har jag köpt fler optioner med slutdag under oktober och december i IEF, TLT och SHY (1-3 år) så jag har nu i princip täckt hela räntekurvan och tror alltså att hela kurvan ska gå ner. 

Jag provar även med optioner i några andra fonder och bolag på temat nergång: koppar genom säljoptioner i Southern Coppar (ner hittills), olja i ETFen SCO (++), junk bond spread genom HYG ( - ), får se, känns som timingen är lite fel för tillfället.

Avanza har ett certifikat i BitCoin (XBT) som jag handlat små poster veckovis sedan i början av januari. Tanken är att följa strikta ”regler” för när jag ska sälja (ner 35% från högsta priset) men vi har faktiskt inte varit nära det under 2019 så positionen har bara byggts på. Hittills en bra affär.

Såhär fungerar aktiemarknaden!

Dags för det mest pretentiösa inlägget hittills – nu ska jag berätta hur aktie- och finansmarknaden fungerar! 

Eller mer rätt, en av versionerna, det finns oändligt med faktorer som påverkar och komplexiteten är stor så där finns inte en beskrivning som är ”rätt”.

Källorna för inlägget är många men generellt så är MacroVoices, RealVision, The MacroTourist och Nordea Markets Insights utmärkta ställen för att lära sig om marknaderna och ekonomi. Formatet på de två första är liknande, djupintervjuer av person som jobbar med investeringar eller ekonomi och för att nämna några namn som står ut lite i min värd: Daniel Lacalle, Jeff Schneider, Danielle DiMartino-Booth, Brian Reynolds, Michael Howell och Lacy Hunt.

De flesta av källorna är amerikanska så det blir mycket referenser till USA men jag är säker på att de rakt av går att överföra till svenska förhållanden.

Inlägget kommer bl.a. att innehålla följande punkter:

• Likviditet
• Företagsobligationer
• Belåning
• Aktieåterköp
• Volatilitet & trend
• Systematisk handel
• Kopplingen till ekonomi
• The Fed put
• ETF

Det som triggade mej att skriva nedan var en mycket intressant intervju med Brian Reynolds, en riktig veteran som började sin beskrivning utifrån att berätta om de största placerarnas, pensionsfonderna, sätt att investera.

Pensionskapital är grunden för sparandet, antingen genom staten, arbetsgivaren eller eget. Det är svårt att få fram någon total siffra men om vi bara tittar på AP-fonderna 1-6 så förvaltar de 1.400 miljarder kronor som kan ställas mot börsvärdet på hela OMX30 på ca 5.400 miljarder. Utöver AP-fonderna så finns ju premiepensionssystemet, tjänstepensioner och privat sparande till pensionen och såhär ser det ut i hela världen, att spara till sin pension på ett eller annat sätt dominerar alla andra sparformer.

Pensionsfonder behöver en viss avkastning för att klara av sina utlovade utbetalningar, i USA är snittet ca 7,5% och med dagens låga räntor så är detta en hög avkastning. Normalt vill pensionsfonderna ha låg risk genom mycket räntebärande investeringar som t.ex. statsobligationer men har tvingats ta högre risk och detta gör de bl.a. genom att köpa företagsobligationer.

Som jag skrev om här (under Räntor en bit ner) delas företagsobligationer in i två grupper, investment grade och high yield (annat namn är junk) men pensionsfonder får bara köpa investment grade enligt lag.

Snittränta på dessa obligationerna är idag ca 4% så för att nå upp till 7,5% så lånar de pengar med korta löptider och låg ränta som de tillsammans med eget kapital investerar.

Så ett exempel skulle kunna vara

    Eget kapital                             100 kr

    Lånat kapital                           200 kr till 2% ränta = räntekostnad 4 kr

    Total investering                      300 kr

    Ränta företagsobligationen         12 kr, 4% ränta på 300 kr

    Avkastning på Eget kapital         8 kr, 8% på investerade 100 kr 

Pengarna lånas upp genom det systemet som oftast kallas skuggbanker och upplåningen sker genom en repa (Repurchasing Agreement). Vårt finansiella system är uppbyggt på repor och swappar och marknaden för dessa derivaten är ca 15 gånger större än världens börsvärde. (kolla här, är alltid en aha-upplevelse.)

I en repa så avtalar två parter, t.ex. en pensionsfond och ett företag om att pensionsfonden säljer statsobligationer till företaget men köper tillbaka dem imorgon till ett högre pris, dvs återköper dem med ränta t.ex. 2% (årsränta). För företaget är detta en bra affär, alternativet för dem är att ha pengarna på banken och få 0,1% eller som i Sverige -1%.

Några kommentarer till repor:

• alla typer av säkerheter förekommer: obligationer, guld & koppar, skuldebrev osv, Desto bättre säkerhet, desto lägre ränta
• alla tidperioder finns men oftast är reporna riktigt korta, en dag eller vecka men man gör om samma repa dag efter dag under långa perioder
• ”alla” är med i denna typen av affärer: stat och kommun, företag, banker, försäkringsbolag, fonder osv över hela världen
• detta är en anledning till att investerare köper obligationer med negativ ränta, de vill använda dem i repor
• de som köper obligationerna i en repa kan i sin tur göra en repa så det skapas långa kedjor av ”ägande” och i vissa fall uppfattar jag det som att de använder samma säkerhet flera gånger samtidigt
• repor är den bärande delen av det som kallas Eurodollar-systemet (här finns en mycket bra beskrivning, efter tredje genomlyssning förstår jag i alla fall lite)
• det var bl.a. reporna som slutade att fungera i samband med husbubblan i USA och Lehman-kraschen 2007, de med kontanter bedömde risken vara för stor så man slutade att låna ut. De som behövde kontanter tvingades då att sälja sina säkerheter på marknaden där det fanns få köpare

Avslutningsvis angående upplåningen som pensionsbolagen gör – ”alla” gör på samma sätt på alla finansmarknaderna för att öka sin avkastning, oavsett om de handlar med aktier, valutor, råvaror eller räntor. Så tillgången på likviditet är nog den viktigaste parametern för stigande aktiekurser.

Nu till företagsobligationerna som pensionsfonderna är storköpare av. 

Upplåningen i företag i USA är tillbaka till samma nivåer som 2007, ca 75% av BNP, upp från ca 60% vid sekelskiftet (Sverige idag 150% …) men det som skiljer mot tidigare är att företagen använder större delen av pengarna till återköp av sina egna aktier. 

Vinst per aktie är ett av de vanligaste nyckeltalen för ett företag och som används bl.a. i P/E-talet där E är vinst per aktie (earnings) och P aktiepriset (price). Vid samma P/E-tal så ger en högre vinst ett högre aktiepris och därmed avkastning till investerarna.

Drivkraften för företagen till aktieåterköpen är att företaget bedömer det enklare att få upp vinsten per aktie genom att köpa tillbaka och makulera aktierna än att öka vinsten (vinsten 100 kr fördelat på 90 aktier (1,11 kr/aktie) istället för 100 aktier (1 kr)).

För bolagen fungerar detta bra så länge räntorna är låga, påverkan på resultatet av de extra räntekostnaderna är små. Till detta ska läggas att de flesta bolagen har stora optionsprogram till ledningen som därmed vill driva upp kursen så mycket det bara går. 

Återköpen har mycket stora effekter på aktiemarknaden, du har en köpare som inte är priskänslig utan handlar oavsett värdering av bolaget. Dessutom så minskar bolagens återköp volatiliteten i aktien, vid minsta tendens till nergång så ökar man köpen, mer om volatiliteten senare.

Ett exempel är Apple, som sedan 2012 ger ut företagsobligationer och har köpt tillbaka ca 25% av sina aktier (de har dock väldigt mycket kontanter men inte i USA).

Två kommentarer kring pensionsfonder och företagsobligationer:

• Många företag finns i gruppen med lägst rating inom gruppen investment grade, lite sämre resultat och lite högre räntor skulle få dem att bli klassade som junk och pensionsbolagen måste då sälja, på en marknad där den största aktören, pensionsbolagen, inte finns
• Pensionsbolagen har mandat från sina ägare att ta paus från att köpa företagsobligationer. Effekten av detta såg vi i q4 2018 när det var mycket svårt för bolag att ge ut nya obligationer med följden att räntan på dem stack iväg.

Nu byter vi ämne och pratar om systematisk handel på finansmarknaderna (aktier, räntor, valutor och råvaror).

Uppskattningsvis 90% av all handeln på de amerikanska marknaderna bygger på någon typ av systematik dvs ”när A, B och C händer så gör vi såhär”.

Modellerna är oftast avancerade och inputen kan vara precis vad som helst: rörelser på aktiemarknaden från senaste sekunden till 10 år, ekonomiska data, företagshändelser, twitter från ”The Donald”, politiks nyheter, väder, satellitbilder på Wal-Marts parkering, uppdaterade ekonomiska prognoser osv. och naturligtvis specifika företagsnyheter om modellen är för ett bolag.

Sambanden och avancerade matematiska beräkningar mellan parametrarna har testats ordentligt på historiska data så man vet vilken avkastning man kan förvänta sig, detta är anledningen till att det är gott om doktorer i matematik och data i investeringsvärlden.

Två parametrar som är med i de flesta modellerna, eller kanske rent av alla, är volatilitet och trend.

När volatiliteten (svängningarna) i en aktie är låg eller sjunkande, så blir resultatet av modellen mer pålitligt och därmed minskar risken vilket gör att man vågar ta en större position. Och detta köpet ger lägre volatilitet som gör att nästa systematiska investerare vågar sig på sin affär så vi hamnar i ett läge där man köper mer och mer aktier för att volatiliteten blir lägre och lägre.

Nedan utvecklingen av volatiliteten i aktier 1990-2019, mätt som VIX. Samma index finns för räntor, valutor och råvaror och samtliga är på riktig låga nivåer tills för några dagar sedan.

Trenden fungerar på samma sätt, är trenden uppåt så minskar risken och man vågar ta en position som gör att trenden blir ännu starkare.

Men i något läge så tippar systemet över, kan vara en stor eller liten händelse, och volatiliteten ökar, trenden vänder och likviditeten går ner för fler ser ökande risk i utlåningen och avstår. Och helt plötsligt så går allt baklänges, istället för att köpa aktier så säljer man.

Så den stora viktiga frågan är då – vad är det som kan få till en vändning? 

Svaret är: precis vad som helst.

Nedan några tankar kring vad som kan skapa de stora rörelserna:

• Konjunkturen vänder vilket leder detta till förändringar i företagsvinsterna
• Kreditcykeln, någon gång kommer företagen och privatpersoner att låna mindre och därmed minska den ekonomiska aktiviteten
• Minskad världshandel, är på gång sedan flera år men kan ta rejäl fart ner om handelskrigen blommar ut
• Inflation
• Förändringar i räntan

Flera av punkterna ovan försöker världens centralbanker att styra (skrev jag om här). Sedan 1987 finns ”The Fed put” dvs en förväntning om att centralbankerna alltid kommer att rädda aktiemarknaden genom att skapa mer pengar (ökad likviditet) och sänka räntan så fort det händer något. Hände bl.a. i juni 2016 då de fick fart på världsekonomin igen och i december 2018 där vi väntar på resultatet.

Sista delen handlar om fonder, mer specifikt de som heter ETF.

ETF står för Exchange Traded Fund och handlas som en aktie. Innehållet i fonden är regelstyrt t.ex. aktier i bolag som växer, aktier i energibolag, ett land, långa amerikanska räntor, guld och silver osv. Det finns idag 1.000-tals ETFer och samma bolag kan vara med i många, t.ex. ingår Apple i 154 stycken.

Beräkningar visar att ca 40% av handel med aktier I USA går genom en ETF. 

Konsekvensen av detta är att värderingen av ett enskilt bolag inte spelar någon roll om de ingår i en ETFer. Finns aktien med bland kriterierna för ETF så köps och säljs aktien beroende på flödena till ETFen dvs vi har en köpare av en enskild aktie som inte tar hänsyn till företagsvärderingen. 

Sammanfattning

Likviditet, aktieåterköp, systematiks handel, volatilitet och trend, ETFer och centralbanker skapar ett komplext system men jag tror att om man har detta i bakhuvudet så blir investeringsbesluten lite lättare. 

Investerar man i enskilda aktier så tillkommer naturligtvis förväntningarna på bolaget och bra bolag kommer alltid över tid att värderas högre än snittet inom en bransch.

Ovan har hjälpt mej att förstå kursrörelser på ett bättre sätt, t.ex. häromdagen så gick OMX30 upp 1% på en timme och förklaringen kan ha varit ett twitter från Trump där han sa att han inte ska införa tullar på europeiska bilar. 

Händelsekedjan skulle du kunna varit:

• Investerare har Trumps twitter i sina systematiska modeller, budskapet tolkades positivt med hjälp av algoritmer
• Köporders exekverades automatiskt i en bil-ETF, ca 1 sekund efter twittret
• Köpen sänkte volatiliteten och ändrade trenden för OMX30
• Andra systematiska traders hängde på trenden och köpte alla bolag i OMX30

De stora rörelserna i q4 & q1 är kopplade till förändringar i likviditeten, förväntade ränteförändringar och konjunkturen.

Under q4 minskande likviditet, högre räntor och lågkonjunktur vid horisonten men på julafton bestämdes det att öka likviditet i världen och räntorna sänktes med förhoppningar om att detta skulle få fart på konjunkturen. Just nu står vi i en punkt då ekonomiska data borde visa tecken på återhämtning och börsen pendlar just nu beroende på utfallet.

Som vanligt, spännande läge.

Månadsuppföljning – april

Förväntningarna på att centralbankernas stimulanser i december och januari ska få fart på ekonomin andra halvåret är stora även om börsen varit ner de senaste dagarna. Investerarnas tes för 2019 är ”Goldilock”, dvs nästan OK fart i ekonomin, låga eller rent av lägre räntor och förnyade stimulanser av centralbankerna. Alla nyheter tolkas mot detta scenariot och kan då få effekten att dåliga nyheter som normalt skulle få aktiemarknaden att tick ner istället går upp, nyheten kan ju leda till mer stimulanser och lägre räntor. Vinstestimaten i USA (och Sverige) har sänkts samtidigt som kurserna gått upp, dvs de redan extremt höga värderingarna har blivit ännu högre.

I ekonomkretsar i Sverige har tonen mot Riksbanken blivit riktigt skarp och i vissa fall direkt fientlig, t.ex. lyssna på Nordea Markets podcast från den 28 april eller läs vad DI och Placeras makroekonomer skriver. För 28 kvartalet på rad så har Riksbanken överskattat inflationsförväntningarna och flyttat fram aviserade räntehöjningar. Frågan är när de ska inse att deras åtgärder, negativ ränta och köp av statsobligationer, inte fungerar?

Effekten av Riksbankens beslut har gjort att kronan är på lägsta nivån någonsin (enligt Nordea) och till och med Carl Bildt reagerar på kronförsvagningen. Svensk ekonomi är dopad och problemen kommer att bli stora när normaliseringen kommer: exportbolagen har tjänat stora pengar på växelkursen och de låga räntorna utan att ha behövt öka produktiviteten och hushållen är i världstoppen när det gäller skulder. Samtidigt så har det skett stora förskjutningar av svenskarnas förmögenheter, från de som varit försiktiga med låg risk till de som har tagit risk genom att öka sina skulder och investerat.

För aktiemarknaderna är de stora frågorna som vanligt

• Vart är konjunkturen på väg?
• Hur kommer centralbankerna att agera/reagera?

När man funderar på kombinationen av de olika alternativen ovan och hur börsen reagerar på dem så är min gissning att det mest troligt är att amerikanska börsen går in i samma mönster som den svenska och europeiska, den kommer att stå stilla med med perioder av nergångar och uppgångar, ungefär som vi sett det sista halvåret.

Som vanligt, utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Arbetslösheten i USA är på lägsta nivån sedan 60-talet.

De för aktiemarknaden viktigaste parametrarna är mixade för tillfället:

• Global likviditet är oförändrad i april (se nedan)
• Volatiliteten (mätt som VIX) var rekordlåg i början av månaden men har sedan stigit
• Trenden är otydlig de senaste dagarna

Baltic dry index (båtfraktpriser) rör sig med samma mönster som aktiemarknaden.

Räntor

Den amerikanska 10-åriga räntan (världens riktmärke för den riskfria räntan) är i princip oförändrad under månaden och är idag 2,45%. 

6-månaders till 3-års räntorna har rört sig svagt neråt och där är negativa spreadar på 3-månaders jämfört med alla räntor mellan 6-månaders upp till 7 år, inget bra tecken.

”2y10y spreaden” ligger kvar på samma nivå som den gjort hela året, nu 0,17% (0,18%).

3-månaders USD Libor-räntan ligger stilla för andra månaden, idag 2,58%.

Räntan i Libor-terminer vände upp något efter 6 månaders nergång. Förväntningar på en höjning av styrräntan i USA under 2019 med 0,25% och en sänkning 2020 med 0,25% är kvar i terminspriserna.

2y10y swap-spreaden visar inte på att marknaden tror på en lågkonjunktur i USA den närmsta tiden, (när den går under 0-linjen så hard det ”allitid” blivit lågkonjunkur ganska omgående).

Lägger till ytterligare en spread, denna gången ”10y swap spread” som visar skillnaden mellan den riskfria 10-åriga amerikanska räntan och den 10-åriga swap raten, (10-åriga swap raten är skillnaden du behöver behöver betala för att byta mellan rörlig ränta och den 10-åriga Libor räntan). I teorin så ska den inte kunna vara negativ, det finns inget säkrare än att låna till amerikanska staten men efter finanskrisen så har den under långa perioder varit negativ. Ingen vet varför men de flesta är överens om att det indikerar stress på finansmarknaderna.

Riskaptiten i junk-bonds har avstannat, spreaden är kvar på samma nivå som senaste två månaderna 3,89% (3,95%). 

Den svenska 10-års-räntan har sjunkit ytterligare till 0,06% (0,2%).

Den 10-åriga tyska räntan pendlar kring 0%, idag negativ.

Valutor

Efter Riksbankens räntebesked så sjönk den svenska kronan som en sten mot i princip alla världens valutor. 

Dollarindexet DXY (korg mot EUR, yen, pund, SEK osv) stärktes kraftigt i början av månaden men har sedan fallit tillbaka. 

Bitcoin och crypto-världen

Bitcoin har fortsatt upp under månaden (20%) och det verkar som den 15 december var lägsta noteringen sedan peaken i december 2017. Nergången från toppen till botten var 83% och uppgången sedan botten är 85% (behöver gå upp ytterliggare 300% för att nå tillbaka till toppnoteringen).

Crypto market cap är upp till $189 miljarder (174) och Bitcoins dominans är upp rejält till 57,2% (50,8%), övriga cryptovalutor som ETH, BCH, XLM och i princip alla tokens hänger inte alls med i uppgången. Nedan ett index över 18 tokens jag följer med samma vikt och startdag den 15 december 2018.

CoinMarketCap.com har hittat 17 (49) nya cryptovalutor under månaden, nu 2.164 (2.147). DeadCoins.com rapporterar 1.625 (1.564) döda projekt.

Lightning Network växte lite mindre denna månaden är under första kvartalet, 26 (250) nya BTC överförda, nu upp i 1.101 (1.075). 

Lite smått & gott från BitCoin-världen

• Fidility, en av världens största förvaltare av pengar, kommer att starta handel med Bitcoin de närmsta veckorna
• Tre amerikanska kongressledamöter har på kort tid lyft fram förslag om att förbjuda amerikaner att köpa och använda Bitcoin
• IMF och Världsbanken har skapat en egen token som de använder internt för att bättre förstå tekniken och användningsområdena

Aktier

Under några dagar såg det ut som om OMX30 skulle slå all time high från 27 april 2015 på 1.719 men nådde inte riktigt ända fram utan vände på 1.691 den 25 april för att sedan sjunka tillbaka till dagens nivå på 1.608.

Resultaten i delårsrapporterna har varit mixade och prognoserna samma vilket gett kraftiga kursrörelser för bolagen som rapporterat, antingen upp eller ner.

De amerikanska börserna har slagit nytt all time high under månaden men har backat tillbaka något de senaste dagarna.

Korrelationen mot S&P500 är tillbaka till samma höga nivå som i början av året.

Råvaror

Uppgången i oljan (WTI), världens viktigaste råvara, har avstannat och priset ligger kring $60.  

Priset på koppar och nickel är ner under månaden.  

Guldet ligger kvar på samma nivå i dollar vilket innebär att det är upp i kronor och riktigt nära all time high, 12.395 kr, 170 kr från toppen. Det skrivs mycket om guld för tillfället:

• Vissa av världens centralbanker fortsätter att köpa guld. Enligt några experter skapar detta en press på priset neråt, har dock inte förstått hur
• Guld används som säkerhet i repor (re-purchasing aggrements) och enligt samma logik som ovan så pressar detta priserna

Dvalan i uranpriset fortsätter, bra träning för att förbättra sitt tålamod.

Månadens snackisar

• IMF, Världsbanken och EU sänker sina tillväxtprognoser för 2019 & 2020
• Trump fortsätter att sätta press på Fed att sänka sin ränta, allt för att få igång ekonomin inför nästa års val.
• Mycket skriverier om MMT, Modern Monetary Theory, som i korthet säger att stater kan låna upp i princip hur mycket som helst så länge som inflationen är låg
• Från tre månaders positiva rapportering kring förhandlingarna om handelsavtalet mellan USA och Kina twittrade Trump att det gick dåligt och börsen vände ner
• Kina har återinfört hårdare kapitalkontroller samtidigt som de sänkt kapitalkraven på bankerna. Tolkningen är att ekonomin inte tar fart som förväntat
• Brexit försvann från listan, återkommer nog till hösten ….  
• Turkiet återigen i fokus, liran faller kraftigt
• Riksbanken lämnade nytt räntebesked, inga räntehöjningar på länge
• Riksbanken har bett riksdagen att göra en utredning om vad begreppet lagliga betalningsmedel är. Bakgrunden är den minskande användandet av kontanter, de enda pengarna som Riksbanken skapar

Utveckling i Sverige

Inflationen i mars oförändrad, långt under Riksbankens mål.

Konjunkturbarometern gick upp lite.

Inköpschefsindexet ner. 

Ökningstakten av penningmängden vände ner. 

Bopriserna fortsätter upp, Mäklarförbundets statistik för april visar på fortsatt uppgång.

Utveckling av portföljen

Efter tre bra månader så slutade portföljen oförändrad i april.

Guld- och silvercertifikaten är upp p.g.a. av kronan medan guldgruvebolagen är ner kraftigt, de dras ner kvickare än index när börsen går ner. 

Uranaktierna fortsätter sin berg-och-dalbana inom samma spann som tidigare, idag ner men förra veckan var det upp.

Har fortsatt att köpa optioner för nergång i amerikanska långa räntan, hittills en bra affär.

En konsekvens av att jag förstår mer kring marknaderna och dess drivkrafter och komplexitet har hittills varit att jag blivit allt mer försiktig. Förhoppningsvis så når jag en punkt då detta vänder, att jag får tillräckligt med övertygelse kring en längre rörelse i något där jag bedömer att jag förstå risken, typ det som hänt med amerikanska räntor. Kortare affärer eller köp utan den riktiga övertygelsen har jag provat och det har varit kostsamt så det avstår jag, i alla fall tills vidare.

Månadsuppföljning – mars

Bästa första kvartal sedan 1998 på börserna och nära all time high i USA! Olja, koppar och många andra råvaror stiger i pris, allt i förhoppning om att uppgången i världsekonomin bara har en kort paus under första halvåret 2019. 

Sceneriet för världsekonomin är tillbaka till ”Goldilock”, dvs nästan OK tillväxt, rekordlåga räntor och stimulanser från centralbankerna. Detta är samma scenario vi hade innan 2018:s ”Global syncronized growht”, det svänger fort … 

Världens centralbanker har gjort en helomvändning sedan slutet av 2018. Från att höja, eller planera för höjning, av styrräntorna och minska sina balansräkningar så viskas det om sänkningar av räntorna samtidigt som de ökat likviditeten i världen genom att expandera balansräkningarna. Och detta har varit bra för aktier under de senaste 10 åren.

Samtidigt signalerar marknadsräntorna att det är lågkonjunktur på gång, båda kan inte ha rätt. Tidigare har svaret alltid varit räntemarknaden men det kan ju faktiskt vara annorlunda denna gången. Eller kan vi rent av få se högre aktiebörser och lägre räntor samtidigt?

Effekten på globala räntor är att vi är tillbaka på rekordnivåer för obligationer med negativ ränta.

Även om jag ser att de tre viktigaste parametrarna för fortsatt uppgång på aktiemarknaden; likviditeten ökar i världen, volatiliteten är låg och trenden positiv, så skulle jag vilja förstå på vilka ekonomiska indikatorer de stora förvaltarna tittar på och väger in.

I stort sett allt jag ser är negativt: utfall av senaste perioden av t.ex. BNP, inflation, huspriser, bilförsäljning, världshandel etc. och de framåtriktade som orderingång till industrin, räntespreadar, inflationsförväntningar m.m. visar på att världen är på väg in i en period av lägre tillväxt. 

Men de stora fonderna och bankerna ser något annat som inte jag ser, annars hade de inte köpt aktier. 

Som vanligt, utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Inflationen fortsätter att sjunka i världen och förväntningarna på inflation sjunker. Samtidigt är arbetslösheten i Tyskland och USA är rekordlåg och det skrivs mycket kring att det inte finns någon löneinflation trots att de flesta är i arbete.

Baltic dry index något upp under månaden.

Räntor

Efter en avvaktande februari så blev det stora rörelser neråt bland världens räntor i mars.

Månadens nergång en den amerikanska 10-åriga räntan (världens riktmärke för den riskfria räntan) var som störst -0,35% men har återhämtat sig något de senaste dagarna och är idag ner -0,2% på en månad, en stor rörelse.

Det är bara 3-månadersräntan som legat stilla under månaden, alla andra räntor har gått ner på räntekurvan. En av effekterna av detta är många spreadar är negativa vilket många tolkar som att USA är på väg in i en lågkonjunktur. Stämmer detta så är nästa steg sjunkande korta räntor så att spreadarna vänder.

”2y10y spreaden” ligger kvar på samma nivå, 0,18% (0,21%).

3-månaders USD Libor-räntan har efter några månaders nergång stått stilla under månaden.

Räntan i Libor-terminer har fortsatt sin nergång efter förra månadens paus. Libor-terminerna visar på att räntemarknaden förväntar sig en höjning av styrräntan i USA under 2019 med 0,25% och en sänkning 2020 med 0,25%.

2y10y swap-spreaden nosar återigen på den viktiga 0-linjen då det ”allitid” blivit lågkonjunkur ganska omgående efter att den blivit negativ.

Riskaptiten i junk-bonds har avstannat, spreaden är kvar på samma nivå som förra månaden 3,95% (3,92%). 

Den svenska 10-års-räntan har halverats under månaden, från 0,4% till dagens 0,2%.

Den 10-åriga tyska räntan har sjunkit till 0%.

Jag kollade förresten med Riksgäldskontoret hur det praktiskt fungerar med negativa räntebetalningar och de som köper obligationerna får betala in ”räntan” när de köper obligationen, t.ex. så betalade någon 6,25 miljoner ”extra” när de köpte en 3-månadeders obligation på 5 miljarder i veckan. En möjlig köpare av en del kan vara en kommun som ”tjänar” på denna affären då de får betala banken ännu mer för att ha pengar på kontot. En helt galen värld!

Valutor

Fortsatt små rörelser på valutamarknaden, kronan har försvagats med någon % mot EUR under månaden.

Turkiska liran har efter en period av starkare kurs försvagats kraftigt: låg tillväxt, hög inflation, handels- och budgetunderskott och mycket lån från utlandet har skapat ett ohållbart läge.

BitCoin och crypto-världen

Plötsligt händer det, upp ur den flera månader långa dvalan mellan $3.000-$4.000. Och med detta kommer alla ”BTC är värt $100.000” på Twitter upp ur sitt ide samtidigt som BitCoin-hatarna skriker att detta bara är brus på vägen till 0. Pick a side!

Crypto market cap är upp 41% under månaden till $174 miljarder (125) och BitCoins dominans är ner något till 50,8% (52,6%). CoinMarketCap.com har hittat 49 (36) nya cryptovalutor under månaden, nu 2.147 (2.098). DeadCoins.com har vaknat till liv igen (he he) och rapporterar 1.564 döda projekt, upp från 934 i december.

Lightning Network växte ännu kraftigare under mars än tidigare månader, 250 (100) nya BTC överförda, nu upp i 1075 (742). 

Lite smått & gott från BitCoin-världen

• Den som köpte terminerna jag skrev om förra månaden gjorde en bra affär. $85 miljoner i vinst på satsade $320 miljoner
• Ytterligare delstater i USA som acceptera BitCoin som betalning av skatter
• Ferrari meddelar att de uppmanat sina återförsäljare att öppna för betalning med BTC
• Hotellbokningstjänst där man betalar med BitCoin håller på att rullas ut samtidigt som BitRefil har lagt till fler presentkort bland det du kan handla med BitCoin
• Bank of international settlements (BIS), centralbankernas centralbank, har i flera tal pratat om digitala valutor som ges ut av respektive länders centralbanker, bl.a. för att kunna införa negativa räntor på vanliga sparkonton

Aktier

OMX30 fortsätter upp med stor kraft, nu närmar vi oss taket i kanalen.

Många bolag har stora förväntningar på sig att leverera riktigt bra resultat under lång tid, t.ex. Alfa Laval med ett P/E tal på 20, Ericsson P/E 99 osv.

Den nästan 100% korrelationen mot S&P500 som vi haft i januari och februari är bruten och OMX30 har levt sitt egna liv under månaden.

Råvaror

Oljan (WTI) är upp 10% på en månad. 

Koppar och nickel fortsätter sin uppgång, allt i en förhoppning kring att handelsavtalet mellan USA och Kina ska få fart på Kinas ekonomi. 

Guldet är oförändrat under månaden medan uranprisetär ner.

Månadens snackisar

• Trump har satt hård press på Fed att sänka sin ränta, allt för att få igång ekonomin inför nästa års val.
• Samma historia kring handelsavtalet med Kina - varje dag twittrar någon i amerikanska regeringen att förhandlingarna med Kina går bra och börsen går upp på nyheten
• ECB har avslutat sina köpa av stats- och företagsobligationer men har beslutat att återuppstarta sin utlåning till banken inom ramen för TLTRO-III
• Brexit … 1 vecka kvar …
• Turkiet återigen i fokus, liran faller kraftigt
• Riksbanken har betalt ut årets utdelning till staten, 3,8 miljarder och som vanligt gjordes detta genom att de skapade nya pengar för utbetalningen
• Basel III-reglerna ändrades i månadskiftet så att riskvikten för guld är 0 i bankernas balansräkningar. Vissa tror att detta kommer att innebära att vissa banker kommer att köpa mer guld
• Det skrivs mycket om kärnkraft, bl.a. om en snabb utveckling av små reaktorer som byggs på fabrik och sedan sätts upp t.ex. i avlägsna områden med behov av elektricitet eller som ersättning för kolkraftverk. Kina ligger långt framme men även USA och Kanada lägger ner mycket pengar på detta
• Det samma gäller oljan med två stora nyheter. Saudiarabiens statliga oljebolag Aremco ska bli publikt och släppte för första gången en årsredovisning som visar att de är världens största bolag och oljereserverna räcker i minst 50 år. Detta samtidigt som USA har återigen blivit världens största oljeproducent

Utveckling i Sverige

Inflationen i februari är fortsatt låg.

Konjunkturbarometern har nu legat stilla i tre månader.

Inköpschefsindexet tickade upp ytterligare en månad. 

Ökningstakten av penningmängden kvar på ca 3 ggr BNP-ökningen. 

Mäklarförbundets boprisstatistik för mars visar på uppgång för villor men liten nergång för lägenheter. Jag ser uppgifter om att det är få affärer men hittar inga siffror.

Utveckling av portföljen

En helt OK månad, guldbolagen något lite ner, uranaktier upp och ränteoptionerna upp.

Hade inte tillräckligt bra övertygelse för att köpa och behålla kopparaktierna så de är sålda med ett litet minus.

Har under månaden köpt på mej lite mer optioner i nergång i amerikanska långa räntan, kommer troligtvis att köpa några till närmsta tiden.

Uranaktierna fortsätter sin vågrörelse men förhoppningsvis så har vi sett de lägsta kurserna för i år. ”Alla” väntar på att USAs regering ska bestämma sig om man ska införa skyddstullar på uran och som jag förstått det kommer beslutet nu i april.

Victoria Gold har genomfört en ny finansieringsrunda genom emission, något som många investerar inte tyckt om och sålt aktien som pressar kursen. Victoria har blivit riktigt duktiga på att skicka ut uppdateringar, bilder och filmer kring slutförandet av gruvbygget och uppstarten av gruvan, är riktigt roligt att följa. 

Sammanfattningsvis en lugn månad i portföljen.