onsdag 12 augusti 2020

Investera i klimatförändring

Tänk om klimatet blir väldigt kallt de närmsta 20 åren, vilka enorma investeringsmöjligheter det skulle ge, ingen är positionerad för det idag, tvärt om.

Eftersom vinklingen är minst sagt kontroversiell så börjar jag med min åsikt kring klimatförändring.

Att det bara finns en möjlighet att människan påverkar klimatet gör att jag tycker att vi ska fixa till det som kan fixas, snabbt, främst reducera beroendet av fossila bränslen. Det är ändå hög tid att effektivisera den 200 år gamla tekniken med att bränna kol och den 150-åriga förbränningsmotorn.

Är sannolikheten 0% att vi står inför ett kallare klimat? Nu när jag börjat leta så finns det finns förhållandevis många som tror att möjligheten finns, det finns även lite texter från NASA som säger ”kanske men troligtvis inte”.

Ingången för min del var en intervju på RealVision i januari med Shawn Hackett. Shawn, kemist i grunden, investerar i jordbruksprodukter och är därmed väldigt intresserad av väder och klimat och har under drygt 30 år lagt ner mycket tid på att försöka förstå vad som påverkar det. Han har skapat ett ramverk som han delvis delar med sig, det är bara att ladda ner från hans hemsida eller lyssna på honom i denna podcast

Jag uppfattar Shawn som agnostisk till den konventionella forskningen, han vill ”bara” tjäna pengar och inget snack om någon konspirationsteori ”från eliten” som annars är väldigt vanligt bland amerikanska investerare som kritiserar klimatforskningen.

Hans modell bygger på:

  • Klimatet förändras hela tiden i korta och långa cykler (vikingarna hade vindruvsodlingar och 500 år senare så gick Karl X gick över isen på Stora Bält, vintrarna på 1980-talet var kalla medan de är milda idag)
  • Ytvattentemperaturen styr temperaturen i luften (tänk på ett badrum med ett hett eller kallt badkar)
  • Solen är källan för all energi som påverkar ytvattentemperaturen
  • Mängden energi som solen avger varierar i kända mönster
  • Solen och planeterna i solsystemet har gravitation och magnetfält som påverkar mängden energi som jorden tar emot från solen. Till exempel så är Jupiters magnetfält ca 19.500 gånger större än jordens och månens gravitation är orsaken till tidvattnet
  • Effekterna av solens och planeternas magnetfält och gravitation tar ibland ut varandra, ibland samverkar de men eftersom rörelserna är systematiska så är de förutsägbara
  • En analys av klimatet på jorden under ca 2.000 år jämfört med effekten av solens och planeternas rörelser har väldigt hög korrelation

Slutsatsen av ovan blir att vi just nu står i ett skifte från ett förhållandevis varmt klimat i världen till ett extremt kallt och volatilt, ett klimat som vi inte haft sedan början av 1600-talet. Långa kalla vintrar med start i år eller senast nästa år och med korta, heta, torra somrar under mycket volatilitet.  Precis som på 1970-talet så kommer vi om 10 år att på fullt allvar prata om att vi är på väg in i en ny istid enligt Shawn. Först om 40 år kommer vi tillbaka till någon typ klimat som vi idag pratar om som normalväder.

Solens och planeterna rörelser är kända sedan flera tusen år och att det har påverkan på klimatet verkar ”alla” vara överens om, det som skiljer mellan konventionella klimatmodeller och ovan är om koldioxidhalten i atmosfären är den dominerande faktorn eller inte. I stort sett alla konventionella klimatmodeller har satt väldig hög påverkan av koldioxiden och väldigt låg/ingen på påverkan från solen och planeterna i kombination med att de tittar på relativa kort tidperiod (75-50 år). Shawn säger att historien visar att människan har väldigt liten påverkan på klimatet.

Jag lagt några timmar på att googla hans teori och sammanfattningsvis så kan man säga att det han skriver om solen och planeterna verkar stämma. Mycket av medhållet kring hans slutsatsen finns på minst sagt suspekta hemsidor (chem trails någon?) men även vissa seriösa forskare verkar hålla med medan statlig finansierad forskning inte alls håller med.

En sak som återkommer hos de kritiska är att de konventionella modellerna är väldigt känsliga för riktigt små förändringar i indata. Annan återkommande kritik är att många använder NASAs data för historiska temperaturer som är justerad för olika parametrar men använder man rådata så blir resultatet från många modeller ungefär samma som Shawn kommit fram till.

Jag har ingen aning vad som är rätt eller fel!

Å ena sidan så är det för mycket konspirationsteorier hos de som är emot den konventionella forskningen, å andra sidan tycker jag det är riktigt konstigt när ”alla” är 100% säkra på något så komplicerat som klimat.

Såhär tänker jag kring detta som investering - om jag sätter sannolikheten till att Shawn har rätt till 1% och därmed investerar förhållandevis lite pengar så kan det ändå få stor påverkan på avkastningen i portföljen (om han har rätt …), det vill säga hög risk/reward, lite som Bitcoin för 5 år sedan.

Det är ju inte heller så att alla kommer att byta sida i positioneringen efter en kall vinter utan som vanligt blir det först långsamt, sedan fort och det är i den senare delen man tjänar de stora pengarna, små vinster i början som jag återinvesterar så att jag har en större position när förändringen blir uppenbar för flertalet.

Vad ska man då investera i?

Jordbruksprodukter som veta, majs, soja är det som dyker upp först bland tankarna. Skulle klimatet ändras så kommer skördarna att bli betydligt mindre och priserna betydligt högre.

Andrahandseffekterna är många, till exempel ger högre pris på jordbruksprodukter högre matpriser och därmed inflation som ger högre räntor. Annat skulle kunna vara högre energipriser då efterfrågan för uppvärmning ökar, mindre konsumtion av kläder och prylar (mindre pengar över när maten, uppvärmningen och räntan är betald), stora delar av byggindustrin får stänga på vintern, ändrat semesterbeteende med riktigt kalla vintrar (-25 grader i fjällen) och osäkert sommarväder (40 grader och ständiga kraftiga åskväder vid Medelhavet) osv.

All omställning har sina vinnare och förlorare och just när det gäller klimatet så är väl detta extra tydligt. Detta gäller väl både för högre eller lägre temperatur, utsikterna för högre temperatur på jorden känns ju inte alls bra och scenariot med betydligt kallare känns ju inte heller bra, med högre matpriser för alla tills jordbruket anpassat sig och utvecklat nya metoder och ny odling där det inte är möjligt idag. Är det något historien visar tydligt så är det att högre matpriser skapar stor oro, som franska revolutionen eller nu senast arabiska våren.

Med stor sannolikhet så kommer jag att återkomma till ovan, på något obekvämt sätt så känns det spännande.  

måndag 3 augusti 2020

Bitcoin – månadsuppföljning

Normaliseringen av Bitcoin från ”det dummaste jag hört” till ”en riktigt smart uppfinning” tog ett stort och många små steg framåt under juli.

Bland de små stegen finns två svenska exempel, två helt neutrala notiser på DI.se och på Sveriges Radios hemsidan om att Bitcoin-priset gått upp. Kort och odramatiskt men jag tror det är första gången det inte fanns någon negativ underton utan nästan positivt.

Det stora steget har tagits i USA.

En av de amerikanska storbankerna, okänt vilken av dem, har i tysthet bett amerikanska bankinspektionen om ett klargörande om statusen på Bitcoin (och andra cryptovalutor) utifrån ett bankperspektiv.

Svaret som publicerades från inspektionen, utan någon tidigare indikation om att de skulle tillkänna ge något kring detta, kom som en överraskning för alla: det är OK för alla amerikanska banker att erbjuda Bitcoin-tjänster och ha Bitcoin på sina balansräkningar om det inte utgör någon betydande del av deras verksamhet!

Det är väl inte någon vild gissning att banken som ville ha klargörandet hoppades på detta utfall och har påbörjat arbetet med att integrera Bitcoin i sin verksamhet. Alla andra bankerna som togs på sängen kommer att tvingas att titta på Bitcoin med helt andra ögon och kommer också att snabbt börja jobba med integreringen då de inte vill bli ifrånsprungna som t.ex. delar av musikindustrin blev av internet.

Att bankerna ger sig in i Bitcoin-världen kommer att få riktigt stora positiva och negativa konsekvenser. På plussidan står

  • betydligt enklare för finansmarknaden att handla och förvara Bitcoin då de kan använda sina vanliga kanaler på Goldman Sachs, JP Morgan och Citybank. Gäller såklart även privatpersoner när de kan be sin lokala bank köpa och förvara Bitcoin åt dem
  • alla andra länder kommer att följa USA och som en följd av detta kommer även centralbanker att börja titta på Bitcoin (om de inte redan gör det)
  • bankerna kommer att skapa samma produkter kring Bitcoin som kring alla andra finansiella tillgångar: lån med Bitcoin som säkerhet, terminer och optioner, swapar, repor, ränteprodukter osv

Och på den negativa sidan, se tredje punkten ovan, Bitcoin skapades som en motreaktion mot exakt detta, en överfinansiell värld med bankerna i centrum. Även många av de nya Bitcoin-bankerna som BlockFi kommer att få det tufft då konkurrensen kommer att öka.

En annan effekt av att bankerna ger sig in i Bitcoin-världen är att de utvecklarna som kan Bitcoin kommer att bli ännu mer eftertraktade då alla bankerna kommer att vilja anställa dem. Men vill utvecklarna byta till det som beskrivs som den mörka sidan av alla Bitcoin-troende?

En av Andreas Antonopoulos senaste (extra bra) föreläsningar på YouTube taggar in väldigt bra på ovan och handlar om hur nya disruptiva uppfinningar utvecklas, till exempel elektriciteten och bilen i hans presentation men även internet. Alla tre genomgick samma faser med samma argument:

  • uppfinningen behövs inte, det finns ju gas och stearinljus, det finns ju hästar och tåg, det finns ju tidningar, radio och fax
  • ingen använder ju det eller det är ju bara de rika som kommer att använda det
  • det finns ingen infrastruktur: elledningar, bensinstationer och vägar, går inte att använda telefonledningar för datatrafik

Och när sedan infrastrukturen finns på plats och användandet börjar växa så försöker företagen som var emot att anpassa sig och använda den nya infrastrukturen och de lyckas till en del i början, resan med häst och vagn blev ju snabbare och bekvämare på de nya vägarna, men kan inte anpassa sig fullt ut utan nya företag växer upp och tar över.

Det spelar ju inte någon roll om jag är för eller emot att bankerna kommer att försöka ta över Bitcoin, det kommer att hända i vilket fall som helst. Det som är mest intressant är om de kommer att lyckas och påverkan av detta på Bitcoin.

Jag tror inte de kommer att lyckas, Bitcoin är så långt ifrån dagens bankvärld man kan komma. Peer-to-peer, decentralized, open,public, neutral, trustless, permission less, imutable, borderless, censorshipresistant, limited och anonymt vilket är exakt motsatsen till hur en bank fungerar idag.

Några enstaka banker med unika företagskulturer och visionära ledare kommer att klara det medan de stora gamla bankerna kommer lägga stora resurser som ger klena resultat efter en skumpig resa när man ska trycka in det fyrkantiga Bitcoin i det runda hålet.

Bankerna, och vanliga pengar, kommer inte att försvinna men det kommer att finnas ett attraktivt alternativ i det nya Bitcoin-systemet som växer fram med hög hastighet i vartenda hörn av jorden. Över en längre tidsperiod så kommer storbankerna att bli som faxen är idag, en symbol för det gamla och de som saknade förmågan att anpassa sig.

Nu till något helt annat, centralbanksutgivna digitala pengar. Jag har skrivit om det tidigare, bland annat här. Visst, det kan ju vid första anblicken kännas som ett hot mot Bitcoin men igen, de kommer att sakna alla Bitcoins egenskaper. Det jag också har funderat kring är hur till exempel e-kronan, e-EUR, e-Pound, e-yuan eller e-yen ska fungera i förhållande till bankerna: inlåning på konton är ju bankernas primära finansieringskälla medan e-Kronan finns hos Riksbanken.

Simon Dixon på BnkToTheFuture har nog svaret varför många av världens centralbanker och BIS pratar väldigt mycket om vikten av att snabbt introducera e-valutor.

När nästa bank är nära att gå omkull så kommer man istället för att ta delar av spararnas pengar (”hair cut” / ”bail in”) eller skattepengar (”bail out”) för att kapitalisera banken så kommer centralbanken att kompensera spararna med e-kronor (eller yen, EUR, pund) i vår ny e-plånbok medan man i förhållandevis lugn och ro kan avveckla banken. En gratislunch om alla bara litar på centralbankerna och att de kan skapa nya pengar utan konsekvenser.

För min del är det är lite konstigt att Simon Dixon inte funnits på min radar, han var tydligen en av de första att skriva om Bitcoin in en bok då han sedan början av 2000-talet skrivit mycket om hur ett alternativt banksystem skulle kunna se ut. Han lägger upp mycket material på Youtube, har tittat på någon enstaka hittills som varit intressant.

En massa grafer

Efter två månader med nästan rekordlåg volatilitet så började priset på Bitcoin helt plötsligt gå upp (ni kanske redan visste att priset gått upp 😊?). Det går inte att förstå hur det kan bli såhär, det är bara att vänja sig. Förresten så är jag (vi?) aldrig nöjd med Bitcoin-priset: det rasar för mycket, det står stilla för länge, det går upp för fort …

Och igår rasade Bitcoin med 15% på några minuter, försöken till att förklara vad som hände är många på Twitter, denna känns mest relevant.


Någon whale säljer en lite större volym med automatik när priset når $12.000 vid en tidpunkt då Europa och USA sover och därmed är likviditeten låg. Traders med extrem belåning, upp mot 100 gånger, tvingas att sälja och spiralen nedåt går igång. Priset återhämtade sig delvis ganska fort.

När priset går upp som det gjorde förra veckan så är där vaktombyte mellan björnarna och tjurarna på Twitter: ett högt pris kommer att skapa högre priser då fler och fler vill investera i Bitcoin. Precis som för guld så är marknaden så liten för de stora spelarna som hedgefonder, försäkringsbolag och pensionsfonder så även om det köpte merparten och driver upp priset 10 gånger så skulle det inte ha någon stor påverkan på deras resultat. Än … men när priset är upp 100 gånger, 1000 eller … så kommer de också att investera. Kanske, kanske … 83% chans?

Jag har bytt källa för Bitcoin-priset, från CoinMarketCap till Bitstamp via Investing.com. Detta har inneburit att de gamla siffrorna är lite annorlunda, oftast är priset på Bitstamp lite lägre än på andra börser. T.ex. så blev det 2 istället för 1 dag med >10% nergång i år.


Jag har tittat lite närmre på hur Bitcoin-priset utvecklades vid den 2:a halveringen 2016 jämfört med den 3:e och priset har hittills utvecklats betydligt mycket bättre, upp nästan 40% i år mot -5% nu när det gått nästan tre månader.


Såhär kan Bitcoin-mining också se ut: en gasturbin på ett oljefält där alternativet är att bränna av gasen i en låga. Istället så investerar man i turbinen och ASICS som man monterar i den mobila containern.



Hash raten är på all time high men stiger i en lugnare takt än tidigare i år.

Nytt rekord för handeln med terminer på Bakkt, $434 miljoner förra veckan, nu när priset började gå upp, fortfarande gissningsvis ca 1% av volymen av olja.

Antalet Bitcoin som inte rört sig på ett år fortsätter att stiga, ingen som säljer, de allra flesta HODLar.

Dock ingen rusning när man tittar på antalet adresser med Bitcoin, vi ligger på en årstakt på drygt 6 miljoner nya adresser, inte så högt tycker jag.

Och antalet adresser med mer än 1 Bitcoin fortsätter att stiga med 190 per dag med en liten dipp förra veckan när priset gick upp.

Fler sånahär månader: bra uppgång, låg volatilitet vilket syns i medelvärden, standardavvikelser och antalet dagar med ökande kurs. Ingen rusning till de tokens jag följer.