MakeMyTrip

MakeMyTrip är Indiens största resebokningssite med 15 miljoner flygbokningar och 13 miljoner hotellbokningar under senaste året. Online-bokningar står fortfarande för en liten del av resebokningarna i Indien men online växer fort. Och på denna växande marknaden vill MakeMyTrip ta marknadsandelar.

Bolaget startades redan 2000 och då med fokus på indier boende utanför Indien som skulle resa hem. Denna delen av verksamheten finns fortfarande kvar och MakeMyTrip marknadsförs därför även i arabvärlden, Singapore, Malaysia, USA m.fl. men bokningar från Indien står för 93% av intäkterna.

Försäljningen sker via siterna makemytrip.com, goibibo.com and redbus.in varav de två sista köptes i början 2017. Som komplement till siterna finns ca 60 butiker runt om i Indien. Utöver resebokning erbjuder de biluthyrning, tågbiljetter, visumhjälp, reseförsäkringar m.m. Totalt erbjuds 40 000 hotell och 13 500 alternativa övernattningsmöjligheter, inrikes och utrikes flyg, lågpris och fullservice.

Bolagets verksamhet kan delas upp i tre delar

• Marknadsföring för att skapa trafik till siterna och försäljning
• Relationer till leverantörerna
• Utveckling av siterna och mjukvara för att koppla upp sig mot leverantörernas system

Totalt arbetar det 3.400 i bolaget och huvudkontoret finns i Gurgaon, Indien men bolaget är registrerat på Mauritius. 2010 noterades aktien på Nasdaq i USA.

Några fakta om Indien

• Världens 7:e största ekonomi med en BNP per capita på $2.000 (Kina $7.300)
• Tillväxten i ekonomin är ca 8% per år (Kina 6%)
• Medianåldern i Indien är 28 år. Demografiskt ser Indien väldigt bra ut med en bred bas av unga till skillnad från Kina som ”lider” av sin 1-barnspolitik
• Idag knappt 1,3 miljarder invånare, 2050 beräknas Indien ha växt till 1,6 miljarder medan Kina är kvar på sina 1,3 miljarder men med en mycket äldre befolkning
• 91% av indierna har en mobiltelefon (94% i Kina)
• I stort sett alla indier har sedan något år Adahaar, deras motsvarighet till BankId. Utöver att det löst en hel del praktiska problem som att alla nu kan få bankkonto så har man skapat ett nationellt patientregister, något vi knappt klarat av på landstingsnivå i Sverige

Risker

Den mest uppenbara risken för resebranschen är konjunkturen, bra fart i ekonomin och resandet ökar och omvänt. En faktor som påverkar resandet förhållandevis mycket är oljepriset och värdet på rupien.

Förändringen i sättet att boka resor är också en risk, det kan ta längre tid än förväntat att få medel-Singh att börja boka på nätet istället för i resebyrån.

I takt med att fler bokar på nätet så kommer konkurrensen mellan siterna att växa, skulle gissa att Booking.com satsar hårt även här.

Ledning

VD för MakeMyTrip är grundaren Deep Kalra, 48 år och han äger idag 7,75% av bolaget. Ledningsgruppen består av 12 personer, alla män och med tonvikt på indiska namn. Ingen i ledningsgruppen äger några större mängder aktier.

Hittade ingen information om löner till ledningsgruppen men det ser ut som om optioner är en viktig del av kompensationen.

Ägare

I januari 2017 gjordes ett stort förvärv genom köpet av goibibo och redbus. Säljare var Naspers (genom dotterbolag) och betalningen skedde med 50 miljoner nya aktier i MakeMyTrip vilket gjort Naspers till största ägaren med 43% av aktierna. Naspers är ett Sydafrikanskt investmentbolag med fokus på IT-bolag, bl.a. äger de 32% av Tencent (som äger WeChat som alla kineser använder till allt). 

Näst största ägare är Ctrip 10,75% av rösterna följt av vd Kalra 7,75% och Wasatch Advisory 5,7%.

Finansiellt

MakeMyTrip är ett typiskt tillväxtbolag, växer kraftigt både organiskt och med hjälp av förvärv men med stora förluster. Omsättningen 2017 (brutet räkenskapsår som slutar mars 2018) var $675 miljoner dvs lite drygt 5 miljarder kronor. MakeMyTrip omsättning jämfört med Booking Holdings (som driver bl.a. Booking.com) är 5%.

Omsättningen ökade med över 50% mellan 2016 och 2017 bl.a. på grund av förvärvet av goibibo och redbus. Bruttovinsten (nettointäkten (det kunden betalar minus det som flygbolag/hotell får) för en såld resa minus interna kostnader för bokningen) ligger idag på 75%, dvs marginalkostnaden för en ny bokning är 25% och minskande.

MakeMyTrip rapportera kvartalsvis antalet bokningar och värdet av dessa.

Trenderna för både antal bokningar och intäkten för dessa är positiva även om antalet hotellbokningar har gått ner de senaste kvartalen. 

Marknadsföring är den största kostnadsposten, följt av övriga kostnader (IT-konsulter och call center) och personalkostnader.

Ställer man marknadsföringskostnaden mot intäkterna så har den ökat kraftigt över åren, från 9% 2013 till idag 67%.

Balansräkningen är okomplicerad, balansomslutningen är $1,8 miljarder där tillgångssidan består av mjukvara och goodwill till 65% och skuldsidan till 88% av eget kapital. Bolaget har inga lån.

Nettokassan är välfylld med $532 miljoner i slutet av Q1.

Det fria kassaflödet är såklart också negativt och summerar upp till $275 miljoner de senaste fem åren.

Finansieringen av verksamheteten sker genom att sälja nya aktier och antalet aktier idag är 100 miljoner.

Värdering

MakeMyTrips börsvärde är idag ca $3,3 miljarder (Booking Holding $100 miljarder). 

Traditionell värdering som P/E och P/B fungerar ju inte på tillväxtbolag.

Price to Sales är idag 4,9 vilket ställt i relation till andra tillväxtbolag som Booking (P/S 7,6), Netflix (14!), Tesla (4,2) och Amazon (4,3) känns helt OK.

Sammanfattning

Hur mycket måste bolaget växa med nuvarande förutsättningar för att leva upp till dagens värdering? 

Tabellen nedan är ett försök att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden för att nå dagens värdering på $3,5 miljarder, med följande antaganden:

• antalet transaktioner ökar mycket och intäkten per transaktion ökar lite
• bruttovinsten förbättras något (skalfördelar)
• marknadsföringskostnaden ligger kvar på samma nivå som idag
• kassaflödet motsvara vinsten
• ränta 7%

25% tillväxt per år ger vinst redan nästa år och P/E-talet för 2020 med dagens kurs blir låga 10.

Så allt kokar ner till om man tror att de kan omvandla nuvarande nivå av marknadsföring till 25% fler bokningar per år de närmsta åren. Svårt men inte omöjligt är min gissning.

Att aktien är noterad på Nasdaq och inte i Indien är både en fördel och nackdel. Fortsätter uppgången på Nasdaq kommer med stor sannolikhet MakeMyTrip att göra samma, och omvänt, så länge som bolaget  uppfyller förväntningarna. 

Ägarna och ledningen skriver att fler förvärv kan komma. Uppsidan är mer tillväxt men ökar risken vilket aktiemarknaden inte alltid uppskattar. 

Jag ser det som ett stort plus att Naspers är huvudägare. Vi har ägt Naspers i omgångar och jag har ett mycket gott intryck av dem. Deras ägande är långsiktigt och de har möjligheten att stötta finansiellt om det skulle behövas.

Jag tycker detta är intressant, känns om det finns uppsida i värderingen. Vi ligger kvar med vår position med en stop loss kring $30 och kan tänka mej att öka om aktien börjar visa tecken på att gå över $40.

Månadsuppföljning - maj

Utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Federal reserve höjde sin styrränta med 0,25% i veckan och guidade att det troligtvis blir två höjningar till i år, en mer än man sagt tidigare. 

Såg under månaden två intressanta bilder där den först nog kräver lite förklaring. Bilden visar total skuld (privat, företag, stat) per land i förhållande till BNP och hur den utvecklats under de senaste 10 åren. Jag ringade in Sverige, vi har en total skuld på knappt 300% av BNP (vänstra axeln) och den har vuxit med drygt 40% de senaste 10 åren (nedre axeln). Vår statsskuld är väldigt låg och sjunkande, företagens skulder OK så det är våra privata skulder (bostadslånen) som gör att vi ligger högt upp. Länderna i topp är kända: Japan, Irland, Grekland och så Kina som mer än dubblerat sina skulder på 10 år.

Den andra bilden är lite enklare att förstå, USAs statskuld. Något händer 1971 när kopplingen mellan dollarn och guld försvinner. När Tyskland och Sverige betalar av sin så lånar amerikanska staten enorma belopp och det bara accelererar. Just nu är deras budgetunderskott ca 20% och detta sent i en högkonjunktur.

Räntor

Den amerikanska 10-åriga räntan har rört sig kring 3,0% under månaden. Fortsatt mycket spännande läge. Ännu inga tecken på att den högre räntan påverkar aktiemarknaden negativt. 

Inga förändringar i utvecklingen av den amerikanska räntekurvan, den har återigen blivit lite flackare. 

Samma för ”2y10y spreaden”, trenden fortsätter, ner från förra månadens 0,45% till 0,42% idag.

Som jag skrivit innan, ”alla” tittar på den amerikanska räntan och det finns som vanligt två läger, räntan ska upp eller så tror man att räntan ska gå ner.

De som tror ränta ska gå upp har i princip två argument, inflation och/eller att utbudet av amerikanska statsobligationer kommer att vara betydligt större de kommande åren vilket kommer att leda till att ”priset” = räntan kommer att gå upp. Utöver de $1 000 miljarder ($1 trillion) i budgetunderskottet som ska finansieras så har Federal Reserv påbörjat sin ”normalisering” av sin balansräkning. 

(I engelskan används ”trillion” som är 1 000 miljarder eller 1 miljon miljon. Om man delar ut $1 per sekund så tar det 31.000 år att bli av med $1 trillion)

Efter finanskrisen så genomfördes tre program (QE 1-3) där Fed köpte obligationer för att pressa räntan och öka penningmängden och köpte upp knappt $4 trillioner i obligationer. Hösten 2017 påbörjades avvecklingen (QT) och under 2018 är planen att deras obligationer ska minska med $420 miljarder.

Om QE gav lägre räntor och mer pengar i omlopp så borde QT att höja räntorna och minska likviditeten. Flera experter menar att enbart de första månadernas reduktion med $141 miljarder har påverkat aktie- och räntemarknaden och de tror att detta kommer att spela stor roll framöver.

En av följdeffekterna kan bli en dyrare dollar då många kommer att välja att köpa amerikanska obligationer då dessa har betydligt högre ränta än EU och Japan.

Det andra lägret angående räntorna säger att det är omöjligt med högre räntor p.g.a. demografi, skulderna och fortsatt deflation.

De redan låga tyska räntorna blev ännu lägre när de italienska skulderna kom i fokus igen, investerare sålde italienska statsobligationer och köpte tyska. Så idag kan man nästan få samma ränta om du köper italienska statsobligationer som om du köper amerikanska, helt galet. Nu slipper man i alla fall att betala för att äga italienska obligationer med kort löptid. 

De svenska räntorna följde de tyska och är ner under månaden. Obligationer upp till 5 år har negativ ränta, 5-åringen ger 0% ränta och 10 år och uppåt ger lite ränta. 

Libor-räntan (3m $) är ner något lite under månaden för första gången på många år.

Valutor

Troligtvis så spelar dollarns utveckling en större roll för världen än de amerikanska räntorna. Även om förstärkningen av dollarn har stannat upp under månaden mot EUR, JPY, Pund och SEK så fortsätter den att ”plåga” flera utvecklingsländer: Turkiet, Argentina, Brasilien, Sydafrika och några länder i Sydostasien. Stora lån i USD, negativa bytesbalanser och/eller budgetunderskott trycker ner valutakurserna som leder till högre räntor (>10% inga konstigheter) som minskar aktiviteten i ekonomin. Argentina kom överens med IMF om stödlån under månaden.

Argumenten för lägre dollar framöver är att man ser fler och fler tecken på att affärer görs upp i andra valutor än USD, USAs handels- och budgetunderskott börjar spela roll och därmed mindre intresse i att äga amerikanska statsobligationer. Skulle dessutom ECB höja räntan skulle mycket pengar flöda tillbaka till Europa från USA.

I det andra lägret finns argumenten att det är fortsatt generell brist på dollar, ränteskillnaderna börjar spela roll och i en osäker värld så flyttas mer kapital till USA. På toppen av detta så har man infört skatteregler för företag att ta hem vinster från utlandet utan att behöva skatta för dem.

BitCoin och krypto-världen

För en månad sedan såg det ut som om BitCoin-priset hade bottnat men så var det inte. 10% ner, sakta upp igen för att droppa 10% igen. Sista nergången efter rykten om att ytterligare en börs blivit hackad.

Generellt kan man säga att fokuset på priset har blivit betydligt mindre, det är bara de som är BitCoin-negativa som dyker upp varje gång det går ner. Jag tolkar det som om de flesta som håller på med utvecklingen av BitCoin tycker det är rätt skönt att få jobba i lugn och ro med bättre ”infrastruktur” som plånböcker, decentraliserade börser, lightning network, sidokjedjor, multisignaturer och tjänster som ska göra transaktionerna anonyma.

Lite andra nyheter från BitCoin-världen

• Ett av världens främsta universitet MIT i Boston forskar mycket kring BitCoin. Under månaden kom det ut lite information kring att de lyckats skapa komplicerade smarta kontrakt för Lightning Network. Villkoren för en betalning i ett kontrakt kan vara vad som helst bara fantasin sätter gränserna: ”Om flygbiljetten kostar mindre än 1.000, väderprognosen är bra och EUR under 10 sek – köp biljetterna”
• ICE, ägaren till bl.a. New York stock exchange, utvecklar en plattform för BitCoin-handel för institutionella investerare och Goldman Sachs har redan bestämt att de ska sätta upp en avdelning för handel. Hittade inte någon tidpunkt för starten
• IMF skrev återigen lite kryptiskt om att BitCoin kan få en roll i det internationella betalningssystem och som reserv- och clearingvaluta för centralbanker. Ska vi sätta 0,001 BTC på att Schweiz centralbank blir den första att meddela att de har BitCoin i sin valutareserv?
• 51% attacker är det största hotet mot alla kryptovalutor som bygger på ”mining”. Det innebär att någon kontrollerar mer än 50% av mining-kapaciteten och kan därmed ”bestämma” hur blockkedjan ser ut och vem som äger vad.  Under månaden har detta hänt flera av de mindre valutorna som BitCoin Gold och Verge. Värdet rasar såklart när det händer.
• 22 maj var den ena utav de två högtidsdagarna i BitCoin-världen, då var det är BitCoin Pizza Day, dvs årsdagen då BitCoin användes för betalning för första gången. Två pizzor för 10.000 BTC, 800 miljoner kr i dagens värde.

Aktier

Samma historia denna månaden, OMX30 fortsätter att ligga kvar i spannet 1575 +/-5% som kurserna legat i de senaste 1,5 åren. OMX30 något ner under månaden tillsammans med tyska DAXS.

Däremot visar de amerikanska börserna tecken på att kurserna är på väg upp. Nasdaq gjorde nytt all time high under månaden tillsammans med småbolagsindexet Russel 2000. Facebook, Amazon, Apple och Netflix gjorde samtliga all time high under månaden så investerarna ser mycket ljust på deras framtiden.

Trots oron i världen och kraschen i februari så är VIX tillbaka på riktigt låga tal, just nu 12. Detta tvärtemot många experters profetior om högre volatilitet 2018 än 2017. Stabila börser gör att många ser möjligheten att tjäna pengar på att sälja säljoptioner utan att äga aktien. Känns som det är hög risk men har hittills varit väldigt lönsamt för de flesta.

Råvaror

Äntligen har uranpriset börjat röra på sig uppåt, upp knappt 10% på en månad. Mer och mer rykten om att utbudet är mindre än efterfrågan samtidigt som flera nya kärnkraftverk laddas. Priset är idag ca $23, långt ifrån toppen från 2007 på $140 och dagens uppskattade genomsnittliga produktionskostnad på $60.

Oljan (WTI) toppade på $72 dollar per fat under månaden för att därefter tappa 10%. Rykten kring att Ryssland och Saudi ska öka produktionstakten är en förklaring. 21 juni träffas OPEC och alla väntar med spänning vad mötet leder till.

Kopparpriset är upp 6% under månaden. Strejkhot i världens största koppargruva Escondida, Chile är anledningen. 5% löneökningar och en bonus på $35.000 dollar är kraven och förhandlingar pågår. Förra året var gruvan stängd i 44 dagar på grund av strejk.

Guldet står och stampar kring $1.300 och visar inga tecken på att röra sig.

Månadens snackisar

• G7-mötet slutade i en abrupt insikt att världen håller på att ändras och att vi står inför en ny världsordning som inte är regelbaserad (IMF, WTO, NAFTA, NATO …) med USA som garant (precis som Peter Zeihan beskrev det 2014)
• Italienska statsskulden och bankers balansräkningar spelar roll igen. När analytiker tittat närmre på vem som äger och köper statsobligationerna så visar det sig att det bara är ECB som köpt de senaste åren. Här kan man ju fundera kring vad som händer när ECB avslutar sina köp vilket kan hända redan om några månader
• Target2 är ett cleraingsystem inom EURO-området som bygger på att transaktioner mellan länder hamnar som tillgång respektive skuld hos centralbankerna. Redovisningen av detta visar att övriga europeiska centralbanker nu har en skuld på EUR 1 trillion till Bundesbank. Och såklart är det Italien som ligger i topp som motpart vilket innebär att det finns en stor risk att det blir Tyskland igen som får betala för en eventuell bankkris
• Rapport från Riksbanken om strukturell sårbarhet i det svenska banksystemet, matchningen mellan inlånings- och utlåningstiderna är det stora problemet. Även privatpersoners skulder lyfts igen
• Deutsche Banks aktiekurs fortsätter neråt, likheten i kursutvecklingen med Lehaman 2007 är slående, DB är dock 5 gånger större än vad Lehman var. Ständiga rykten om nyemission och/eller sammanslagning med Commerzbank (som inte heller går bra). Alla är överens om att DB är ”to big to fail” samtidigt som EU-regler inte tillåter tyska staten att gå in med pengar. 

Utveckling i Sverige

Inflationen tillbaka till mars nivåer efter förra månadens dipp. Känns som om även inflationen är i samma span sedan ett år tillbaka.

Konjunkturbarometern något ner men kvar på höga nivåer.

Inköpschefsindexet vände upp.

Ökningstakten av penningmängden kvar för tredje månaden på 6,5%. Mindre aktivitet på bomarknaden?

Mäklarförbundets boprisstatistik för maj visar på i princip oförändrade priser.

Utveckling av portföljen

För tredje månaden på raken är värdet på portföljen upp!

Det har tillkommit en hel del i portföljen under månaden och för att enklare hålla reda på dem så har jag skapat ett antal grupper och jag tänkte använda dem när jag summerar månaden framöver. Samtidigt så snäppte jag till beräkningarna av risken och sänkte stop/loss nivån för många av aktierna. Har dock fortfarande svårt att sälja när de passerar nivån och (tyvärr?) har det varit bra denna månaden. Jag har lite att fundera på här.

Uranbolagen fortsätter att gå riktigt bra. Hade lite tur också, jag la till ett fjärde bolag NexGen (utöver Cameco, Fission och Uranium Energy) som står i startgroparna sidan om Fission i Kanada. Aktien upp 20% sedan köp.

Emergin markets är en term som används flitigt i investerarvärlden och står för länder som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien m.fl. För vår del så stoppade jag in EFTerna Nifty50 (Indien) och Karachi50 (Pakistan, som egentligen klassas som en ”Frontier market”), MakeMyTrip och Sberbank. MakeMyTrip satte nytt all time high för några dagar sedan. Övriga lite ner under månaden, Sberbank närmar sig stop loss nivån. Månadsinköp av Nifty och Karachi som planerat.

Guldgruvbolagen fortsätter att röra sig sakta uppåt men utan något riktigt tryck. I denna gruppen finns även Canada Cobolt Works, som tidigare hette Castle Silver och är avknoppningen från GGM. Kobolt är riktigt hett och även denna aktien rycks med, 50% upp i år men med stor volatilitet. Även First Majestic Silver visar nytt liv och är upp 10% under månaden.

Björnboken innehåller OMX säljoptioner och Tesla-certifikaten. Känns tryggt att ha optionerna som försäkring mot ett plötsligt ras. Tesla-certifikaten, som ökar i värde när kursen går ner, fungerade utmärkt tills förra veckan då Tesla rusade med 10% på en dag. Behåller dem, desto mer jag läser om Tesla desto mer övertygad blir jag om att bolaget inte kommer att överleva. 

I Krypto finns BitCoin, BitCoin Gold, Ether, Smartlands SLT och SolarDao SDAO sedan tidigare. BitCoin har jag i princip plockat bort ur uppföljningen, i alla fall som ”mark-to-market” (dagsvärdet) då volatiliteten är för stor. Antingen så blir det 0 eller 100.000 om några år och den tiden, den glädjen. 

Jag sålde de sista BitCoin Cash under månaden, tror inte alls att de har någon framtid. De är helt beroende av Roger Ver och John Vu (?) och varje gång där dyker upp något skumt i krypto-världen så känns det som Roger finns med. På toppen av detta verkar det vara mest marketing och ingen teknikutveckling av BCH.

För hälften av BTC jag fick när jag såld BCH köpte jag Blocknets BLOCK och ArabianChain Technology krypto DubaiCoin. Blocknet bygger en decentraliserade börs och ArabianChain är i centrum för kryptovärlden i arabländerna. 

Efter stor vånda köpte jag in två nya grupper under månaden, naturgas & olja och cannabis. Dessutom med en ny ”approach”, många bolag samtidigt och snabb ökning i de som går bra och utrensning av de som går dåligt (nåja, teoretisk sett). Detta är väldigt långt ifrån hur jag investerade fram till 2015 med få bolag som jag verkligen kunde och ägde länge. Men det kan vara så att detta börsklimatet kräver ett annat sätt att investera?

Timingen på naturgas & olja var sämsta möjliga. Dagarna efter jag köpt bl.a. Statoil (som heter Equinor sedan någon månad), Kinder Morgan och Transocean började oljepriset gå ner. Dessutom så lämnade Högh LNG (naturgas) och Golar LNG sina delårsrapporter som var sämre än väntat.  Båda dessa ligger precis på stop loss nivån efter att gått upp de senaste dagarna.

Cannabis för personligt bruk är sedan förra veckan lagligt i hela Kanada och i 7 delstater i USA. Förväntningarna är att det ska bli lagligt i större delen av USA och den totala marknaden bli ungefär lika stor som den för alkohol. Från 9 till 6 bolag under månaden med Canopy Growth, Cronos och Innovative Industrial Properties som största innehaven. Volatilt men bra utveckling. 

Övriga investeringar är idag Trine och Tessins. Inga nya investeringar under månaden men återbetalning enligt plan hos Trine.

Kopparpriset passerade under månaden $3,30, gränsen jag satt för att börja köpa gruvbolag. Nu är det tillbaka under $3.30 och jag kände att prisökningen enbart berodde på strejkryktena, inte att efterfrågan ökat. Jag avvaktar några veckor till innan jag börjar köpa.

The BitCoin Standard: The decentralized alternative to central banking

"The BitCoin Standard: The decentralized alternative to central banking" av Saifedean Ammous 2018.

Saifedean är ekonom och assisterande professor vid Lebanese American University, Beirut, gissningsvis 40 år gammal. Hans bok kom ut för några månader sedan och kan delas upp i två delar där den första och största delen handlar om vad pengar är, pengars historia och en riktig sågning av dagens penningsystem. I de avslutande kapitlen beskriver han BitCoin och varför han tror att dessa kommer att bli en central del av framtidens penningsystem.

Jag tyckte boken var riktigt bra även om den bitvis var lite ”tjatig”.

Att förstå vad pengar är tycker jag är riktigt klurigt och boken gav nya vinklingar kring hur man kan tänka. Delarna om pengars utveckling genom årtusendena leder på ett snyggt sätt fram till att BitCoin är nästa steg. Dagens penningsystem utvecklades i samband med första världskriget med en svagare och svagare koppling mot guldet för att sedan 1971 helt sakna koppling. Detta skedde under stor påverkan av John Maynard Keynes och hans anhängare. Keynes teorier, som styr världens alla centralbanker och regeringar, skapade statliga centralt styrda pengar istället för den fria marknadens vilket lett till historiskt lågt sparande och enorma skulder som ökar vilket inte är hållbart i längden.

I delarna kring BitCoin tyckte jag att han hittade en bra nivå på att beskriva tekniken och vilka egenskaper det ger till BitCoin men det kan vara så att man behöver ha läst på innan om BitCoin för att det ska vara förståeligt. Där var två delar som var mest intressanta för min del:

• Ett resonemang kring att BitCoin är den enda resursen på jorden som är fullständigt begränsad i sin tillgång
• BitCoin skulle kunna utvecklas till att till största delen vara ett verktyg för banker, dels som ”cleraring” mellan dem men även som bas för egna bank-coins som sedan används för betalningar.

Just nu är Saifedean ute på en turné i världen och presenterar sin bok, länken till presentationen i Wien för någon vecka sedan.

Nedan är mina oredigerade anteckningar från bokens 10 kapitel.

1 Pengar

Hur flyttar man ekonomiskt värde genom tid och rum?

Enklaste och första sättet var att byta värdefullt gods mellan två personer. Specialisering gör att man behöver något som löser problem med

• Värdet mellan två produkter är olika
• Timeingen stämmer inte
• Platsen stämmer inte

Egenskap 1 - Indirekta byten via ”medium of exchange”. "A good that assumes the role of a widely medium of exchange is called money”. Ska funka enbart som pengar, inte för konsumtion eller för produktion.

Salability – säljbarhet – viktigaste egenskapen – användbarhet (?)

Acceptability - Godtagbarhet

Många olika pengar genom historien: guld, silver, koppar, snäckor, stora stenar, salt, boskap, ädelstenar, cigarretter, alkohol.

Egenskap 2 – ”store of value”, behåller sitt värde över tid. Ska inte ruttna, rosta eller andra försämringar. Får inte tillkomma många fler över tiden, då blir det ”hårda” pengar till skillnad från ”mjuka” pengar.

Hårda pengar: lite nya i förhållande till befintlig mängd, kvoten är en bra faktor att se om något fungerar som pengar. Hårda pengar bevarar köpkraft över långa tider.

Vem som helst kan använda vad som helst som pengar men över tid men godtagbarheten utvecklas till några enstaka. Detta gäller även på andra områden som t.ex. internet där det fanns många ”Facebooks” men bara en blev dominerande, många e-poststandards men idag använder alla IMAP/POP3 & SMPT

Egenskap 3 – ”unit of account” när något är accepterat som ett medium för exchange kommer priserna att sättas i förhållande till detta, dvs pengarna fungerar som unit of account.

När ett medium of exchange används av många människor skapas möjligheter till specialisering och möjligheter till mer komplexa samhällen när kapital skapas genom innovation som leder till ökad produktivitet och handel.

2 Primitiva pengar

Exempel på vad som använts som pengar, hur de utvecklats och varför de försvann.

3 Metaller som pengar

Lättare att använda metaller än t.ex. salt och boskap. Först i vikt, sedan som standardiserade mynt. På 1800-talet började man istället handla med insättningskvittona. Silvret försvann. Alla bankers guld centraliserades till en central bank. Varför guld. Market demand vs monetary demand, tillgången till metallen. Kemiskt säkert och går inte att framställa. Allt guld som utvunnits finns kvar. Tillväxten i guld är ca 1,5% per år och har varit på denna nivån sedan 1900. Silver +20% per år. 1/6 av världens guld hos centralbankerna.

Roms nedgång sammanfaller med att guld och silvermynten innehöll allt mindre metall. Samma för det Bysantiska riket som under 1100 år hade samma mynt.

Florence florin blev standard i Europa från 1270 och framåt i fler än 150 städer.

Telegrafen och tåget skapade förutsättningar för banker att cleara affärer utan att behöva flytta guldet. Storbritannien skapade pengar som backades av guld 1717 av Isac Newton och var kvar på dessa till 1914. Efter Franko-Preussiska kriget 1871 hade i princip alla länder guld som standard vilket innebar att växlingskurserna var fasta. Mycket framgångsrik del av historien.

Utbrottet av första världskriget innebar att alla krigförande länder gav upp guldstandarden och började trycka mer pengar. Guld centraliserades från bankerna.

Silver försvann och de länderna som hade valt silver istället för guld fick stora problem, t.ex. Kina.

4 Statliga myndighetspengar

Fiat pengar – latin – order/auktorisation, backas inte upp av något. Kan trycka så mycket de vill.

Mellankrigstiden, stora depressionen p.g.a. bl.a. inflation och hyperinflation i Tyskland.

Keynes – centralt planerade pengar. Stimulera med låga räntor och mer pengar i dåliga tider.

Värdet av valutor sjunker kontinuerligt mot guld.

5 Pengar och tidspreferenser

Förhållandet mellan ”nu” och ”sen”. Djur har mycket högre tidspreferens, det mesta konsumeras direkt. Människor har förmåga att ha lägre tidspreferenser vilket gör att de kan ta kapital och utveckla verktyg som ökar produktiviteten. Ju lägre tidspreferens en person har desto större är sannolikheten att person investerar, försenar tillfredställelsen, och ackumulerar kapital. Låga tidsreferenser har i studier visat på många positiva egenskaper som bra akademiska resultat, lägre BMI och avsaknad av beroende av droger.

Varje dag gör de flesta personer flera ekonomiska transaktioner men fler transaktioner med sin framtid.

Övergången från pengar som behåller värde (sunda pengar) till pengar som förlorar värde över tid får stor påverkan på samhället. Man sparar mindre, ackumulerar mindre kapital och antagligen börjar spendera sitt kapital. Produktiviteten minskar vilket leder till minskade reallöner. Detta förklarar varför sunda pengar leder till framgångsrika samhällen.

Vad som spelar roll är pengarnas köpkraft, inte kvantiteten pengar, så kvantiteten av pengar är inte viktig om den bara är delbar och grupperbar.

En teoretisk ideell modell är att kvantiteten pengar är fast. Enda sättet då att få pengar är att producera något av värde och sälja det till någon annan. Det har visat sig att det är omöjligt att pengar som det inte kan skapas mer av. Näst bäst är då de med lågt nyskapande i förhållande till antalet befintliga och bäst hittills är guld.

Tittar man på olika priser för råvaror över lång tid så har de varit relativt konstanta i förhållande till guldpriset, t.ex. olja.

Sedan kopplingen till guld försvann 1971 så har sparkvoten minskat i alla väst-länder, från ca 13% till 3% idag. Samtidigt så har lånen ökat. Enligt Keynesians så är detta bra, ökad sparkvot och minskade lån skulle leda till recession. Lån är motsatsen till sparande och ger motsatt effekt till produktivitetsökningar och kapital ackumulering.

När pengar nationaliserades fick politikerna makten över dem. Politikers tidshorisont är några år och de gör allt för att bli återvalda. Detta leder till kortsiktiga beslut där man utnyttjar möjligheten att skapa mer pengar.

Dagens pengar har påverkat tidshorisonten i investeringar. Alla stora uppfinningar har kommit när pengar var kopplat till guldet: varmt och kallt rinnande vatten, elektriciteten, förbränningsmotorn, bilar, flygplan, tunnelbana, hissar, organtransplantationer, oljebaserade produkter som plast, rostfritt stål, konstgödsel, telefon, ljud- och bildinspelning, den första datorn.

Påverkan på konsten, alla stora verk inom målning, skulpturer, musik skapades med hjälp av pengar som sparats ihop av förmögna familjer som t.ex. Medicis. Idag finansieras stora delar av ny konst med statliga pengar och med korta tidsramar.

6 Kapitalismens informationssystem

När ekonomierna blir mer avancerade blir individers beslut rörande produktion, konsumtion och handel svårare om man inte har en fast referens som jämför värdena mellan olika objekt. Egenskapen ”unit of account” är den tredje egenskapen för pengar. Pris är kunskap, man behöver inte veta varför priset går upp för att fatta beslut om att t.ex. öka produktionen. Pris är den enda mekanismen som tillåter handel och specialisering.

Räntan är priset på pengar. Räntan på en fri kapitalmarknad är positiv för personer med låg tidspreferens. Så fungerar det inte idag då centralbankerna styr räntan och mängden lån. Dessa vill ha så låg ränta som möjligt för att stimulera ekonomin vilket inte stimulerar att spara. Detta fungerar dock inte i längden. Den ökande mängden pengar som inte är uppbackad av uppskjuten konsumtion gör att fler producenter lånar för att producera under illusioner att skapas och … investeringarna blir olönsamma. Booms and busts

Svårt/omöjligt att göra globala planer med osunda pengar, växelkurserna varierar.

7 Sunda pengar och individuell frihet

Med sunda pengar så måste regeringar vara ansvarsfulla. Det fanns inga möjligheter att skapa mer pengar för att betala för utgifter. Sunda pengar skapade ett system där regeringens makt begränsades. 

Ska regeringen ha makten över pengartillgången? Det fungerar som en drog – skönt i början men effekten avtar och man får börja om.

Det finns idag två vedertagna ekonomiska skolor: Keynesians och Montetarister (Milton Freidman). Båda vill att regeringarna ska expander pengamängden.

Keynesians: tillståndet för ekonomin är den totala utgifterna i samhället. Faller utgifterna så ska ekonomin stimuleras, antingen genom ökad penningmängd, statliga utgifter eller minskade skatter (vilket är det sämsta alternativet eftersom en del sparas). Hade han haft rätt så kan inte hög inflation och hög arbetslöshet inte finnas samtidigt vilket det gör. Sjunkande priser ett stort problem för Keynesianer.

Monetarister är ”the battered wife of the Keynesians”. Fria marknader men Keynesians. Föredrar skattesänkningar.

Den österrikiska skolan – sunda pengar och inte staten som bestämmer. Pengarna blir mer värda, priser går ner och sparande uppmuntras.

Banker har två roller med sunda pengar: säkert förvar av pengarna och matchning av löptider mellan investerare och investeringar.

Med osunda pengar skapar ett system med ”fractional reserve banking” där det blir möjligt med missmatcha löptider med risk för likvidetisbrister. Enda sättet att göra detta säkert är med närvaron av en ”lender of last resort” centralbankern vilket skapar ett system för bankägarna med ”riskfri avkastning”. Detta har gjort att bankernas balansräkningar vuxit från ca 3% av BNP innan första världskriget till idag >200%.

8 Digitala pengar

Banker använder datorer för att digitalisera befintliga arbetssätt för betalningar och balanser men ingen innovation. Tidigare försök att skapa nya digitala pengar misslyckades. BitCoin är den första digitala lösningen för nya pengar som löser säljbarhet, sunda pengar och självständighet. BitCoin skulle då bli den 5 teknologin för pengar efter enkla varor, ädelmetaller, papperspengar och kreditkort (inte från boken).

BitCoin som digitala kontanter, tar bort tredjeparter som MasterCard, banker och PayPal. H,ar löst det digitala problemet med ”double spending” och behöver ingen tredje part som man behöver lita på.

Beskrivning av

• mining, proof of work och energin som måste till
• noder och decentralicering

Absolut begränsning/brist, dagens inflation i BitCoin 4% och från 2040 0%. Tittar vi över de närmsta 25 åren är det minst av alla pengar: guld, JPY, USD, EUR som alla ökar i mängd. Hade Keynes eller Fridman bestämt över BitCoin så hade mängden ökat med antal användare och transaktioner.

BitCoins volatilitet kommer från utbudet är oflexibelt.

9 Vad är Bitcoin bra för?

Store of value: Ingen råvara har tagit slut men Bitcoin är strikt begränsad. BitCoin kommer 2025 att ha den absolut högsta ration lager/nya jämfört med t.ex. guld, USD, olja och koppar.

Individuell självständighet, ekonomisk frihet, behöver inga ”tillstånd”

Internationella och online betalningar. Bank clearing? Man skulle kunna tänka sig ett system med BitCoinbanker som tar hand om alla ”vanliga” betalningar med egna tokens (som är knutna till BitCoin). Även centralbanker skulle kunna delta. Även för centralbanker som vill komma runt USD och USAs kontroll över internationella betalningar.

Global enhet för prissättning och värdering: kommer inte på länge men på samma sätt som allt prissattes i guld förr i tiden. Kräver en enorm adoption av alla.

10 BitCoin frågor

Några frågor och svar kring säkerhet, varför ingen annan crypto kommer att ta över m.m.

Månadsuppföljning - april

Utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

 

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

USA och Tyskland har rapporterat BNP för 1:a kvartalet 2018, lägre än kvartalet innan för båda länderna. Japan rapporterade sin BNP nu på morgonen, -0,6% för kvartalet vilket var betydligt lägre än förväntningarna. Förvirringen kring amerikansk inflation fortsätter, medan KPI gick upp så sjönk PCE (core inflation).

Räntor

Den amerikanska 10-åriga räntan är tillbaka över 3% för första gången sedan 2014. Det händer mycket dagligen på räntemarknaden, mycket spännande läge. När börjar högre ränta spela roll för aktier?

Räntekurvan har återigen blivit lite flackare med undantag för de riktigt korta räntorna.

Trenden i ”2y10y spreaden” fortsätter, ner från förra månadens 0,49% till 0,45% idag. På grund av de historiskt låga räntorna och med Japan som exempel så är det få som förväntar sig att spreaden blir negativ. Tecknet alla väntar på är att de korta räntorna ska börja sjunka och därmed få spreaden att öka.

De tyska och svenska räntorna är kvar på låga nivåer, något upp men visar inga tecken på större rörelser, varken uppåt eller neråt.

Libor-räntans (3m $) uppgång har avstannat och ligger nu på i princip samma som för en månad sedan 2.36%. Spreaden Libor-OIS har vänt neråt under månaden.

Valutor

Försvagningen av kronan fortsätter mot USD, ner ca 3,4% medan den stärkts mot EUR med 1,4%. En högre USD är bra för aktieportföljen men ger dyrare bensin.

USD stärks mot alla valutor och skapar problem för många länder, framför allt flera utvecklingsländer. T.ex. turkiska liran är på sin lägsta nivå någonsin mot USD och även Argentinska peson är hårt ansatt. I båda länderna har företag tagit stora lån i USD vilket blir dyrt för dem när räntor och amorteringar ska betalas. Flera har börjat höja ett varningens finger för en ny kris i utvecklingsländerna om dollarn fortsätter att förstärkas.

BitCoin och krypto-världen

BitCoin-priset verkar ha bottnat för denna gången men volatiliteten är fortsatt stor, +/-10% på en dag är inga konstigheter.

Vi passerade 17 miljoner BitCoins i slutet av april. Belöningen för att först lösa det matematiska problemet som en av miners får för att verifiera transaktionerna i ett block är idag 12,5 nya BTC per block (knappt 1 miljon kronor) och detta sker var tionde minut så totalt skapas 1 800 BTC per dag (1,7 miljarder kronor). Nästa halvering av belöningen sker i slutet av maj 2020.

I princip varje dag står det något intressant om Lightning Network och nätverket fortsätter växa, 1 978 noder idag mot förra månadens 1 474 och 6 473 (4 697) kanaler uppe. Flera företag och butiker runt om i världen har börjat ta emot LN-betalningar.

Lite andra nyheter från BitCoin-världen

• I måndags började en stor krypto-konferens i New York. En av Federal Reserves chefer, James Bullard, var en av talarna och han var i grunden positive till BitCoin. En annan talare var FedEx vd som var mycket positiv till blockkedjor och kryptovalutor och anser att det är en överlevnadsfråga för många företag att ta till sig tekniken
• Även Christine Lagarde, vd för IMF, har under månaden uttalat sig positivt om BitCoin och blockkedjor
• Däremot Agustin Carstens, vd för Bank for International Settlements (BIS), centralbankernas centralbank, tar alla chanser att riktigt ”kapa” BitCoin vid varje tillfälle som han talar
• En tysk nischbank använder BitCoin för att föra över lån till utlandet
• Första ”smarta” kontraktet i en sidokedja till BitCoin är på plats. Otydligt vad villkoren i kontraktet är och vad detta ”color coin” ska användas till
• VaultChain lanserade under månaden en privat blockkedja för handel med fysiskt guld. Gruvbolag som Goldcorp och finansbolag som Sprott står bakom, Royal Canadian Mint lagrar och hanterar guldet. Minskade kostnader och ledtider är drivkraften

Aktier

OMX30 har tagit tillbaka de 5% som de tappade förra månaden, gissningsvis pådrivit av den högre dollarn. Vi är i dag upp ca 2% för året. OMX30 fortsätter att ligga kvar i spannet 1575 +/-5% som kurserna legat i de senaste 1,5 åren.

Tittar man på OMX30 för de senaste 30 åren så är den genomsnittliga uppgången 11,7% per år beräknat på stängningskursen för året. Till detta ska man lägga utdelningarna som är i storleksordningen 4%. Men där är två saker man kan notera:

• Variationen mellan åren är hög, största ökningen är 71% 1999 medan största minskningen är -41% 2002 (totalt -73% 2000-2002)
• Senaste 10 åren är snittavkastningen 6,2%

DAX, S&P500 och Nasdaq är alla upp under månaden.

Förra månadens VIX på 20 har nu sjunkit tillbaka till 14 så förväntningarna i USA är en fortsatt stillsam börs med små rörelser.

Råvaror

Oljan fortsätter upp, 7,2% under månaden i USD och 11% i kronor, oljepriset är nu upp 43% i kronor på ett år. Sanktioner mot Iran och fortsatt oro i mellanöstern anges som skälen. 

Fortsatta små rörelser i kopparpriset, ligger kvar i intervall, $3,05 +/-5%.

Uranpriset visar små tecken på att börja stiga men är kvar på historiskt låga nivåer. Cameco berättade i senaste kvartalsrapporten att de ska börja köpa uran på spotmarknaden för att få upp priset. Vi väntar fortfarande på det stora lyftet …

Guld ner i USD men i princip oförändrat i kronor och små förändringar i silverpriset. Mycket snack om att silverpriset är för lågt jämfört med guldet och andra metaller.

Månadens snackisar

• Investerartesen har ändrats - ”Goldilock” är tillbaka, dvs lite inflation och ”lagom” med tillväxt. Juli – januari var det ”syncronized global growth” som fick oss att köpa aktier. Tesen dessförinnan var ”Goldilock”, svårt att hänga med …
• Flera bolag både i Sverige och resten av världen har redovisat mycket stor vinstökning som i vissa fall var klart högre än förväntat. Men vissa av dem fick ändå se stora nergångar i aktiepriset, t.ex. Caterpillar och Atlas Copco då det fanns enstaka ord i rapporten om att tillväxten visade tecken på att mattas av
• Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad och flyttade fram nästa planerade räntehöjning ett kvartal. De har nu haft fel prognos för räntehöjningen i 27 kvartal, drygt 10 år. I vilket jobb får man ha fel i 10 år och fortsätta?
• Medier utanför Sverige och Riksbanken har vid flera tillfällen senaste tiden uppmärksammat Sveriges mycket låga användning av kontanter. Båda tycker detta är ett förhållandevis stort problem då vi är helt i händerna på Visa och Mastercard samt våra banker

Utveckling i Sverige

Förra månadens stigande inflation var ingen trendändring, tillbaka till KPI 1,7% (1,9%) och KPIF 1,9% (2,0%).

Konjunkturbarometern vände uppåt i april.

Inköpschefsindexet lägre för andra månaden.

Ökningstakten av penningmängden ligger kvar på relativt låga 6%. 

Mäklarförbundets boprisstatistik för april pekar i olika riktningar för bostadsrätter och villor. 

Utveckling av portföljen

Värdet på portföljen fortsätter upp!

Guldgruvbolagen visar något som vi inte sett på säkert 7 år, de inte bara håller emot vid nedgång utan kan till och med röra sig uppåt vid mindre nergångar i guldpriset. Bolagen värderas riktigt lågt i förhållande till vinsterna och guldpriset. Är detta början på den omvärdering av guldbolag som vi väntat på så länge? 

Uranbolagen och då framförallt Cameco (+20%) har gått riktigt bra under månaden. Har de stora investerarna med resurser att få tillgång till lagersiffror börjat se att världens uranlager sjunker? Samtidigt så sker många uppstarter av kärnkraftverk; Japan återstartar 7 under senaste kvartalet, Kina, Indien, Finland och Förenade arab emiraten laddar nya kärnkraftverk. Funderar på att öka positionen och då helst med ett fjärde bolag.

MakeMyTrip är oförändrad under månaden. Har börjat titta lite närmre på bolaget, tillväxtbolag med enbart immateriella tillgångar har jag hittills hållit mej bort ifrån så här är mycket att lära och förstå. Hindrade dock inte mej för att köpa en liten post till 😊 och nu är MakeMyTrip ca 2% av portföljen.

Nifty 50, indiska börsens största bolag, har gått bra under månaden men tyvärr så har Karachi 50, Pakistans största bolag, gått riktigt dåligt (igen). För tredje gången har vi gjort ett månadsinköp.

Den ryska rubeln och ryska börsen har backat när nya sanktioner införts mot dem och detta har gjort att ryska bolag ser billiga ut. Jag köpte för några dagar sedan en liten post i Sberbank, Rysslands största bank. P/B 1,4 är lite dyrt men med ett P/E på 5 som väger upp. 

OMX säljoptioner har såklart tappat värde under månaden då OMX30 gått upp. Optionen med kortast löptid har lösen i december i år med övriga har lösendag december 2019. Det fina med säljoptioner är att risken är begränsad till priset man betalt. Känns fortfarande som en bra ”hedge” (försäkring) mot övriga aktier.

Tesla redovisade sin kvartalsrapport förra veckan, förlusten något större än förväntat. Kassaflödet är -$330 miljoner i månaden (helt galet mycket pengar) och produktionstakten av bilar ligger under plan.

Teslas aktie är ner lite under månaden medan obligationerna tappat mycket i värde. Antingen har obligationsägarna eller aktieägarna rätt. Har ökat kortningen av aktien under månaden och ligger plus efter gårdagens nergång till $284.

Vi gjorde en lite större investering i Trine under månaden i ett projekt i Kenya, 8,75% ränta och återbetalningarna garanterade till 60% av Sida. Flera återbetalningar från andra projekt enligt plan under månaden. Våra investeringar som är driftsatta har reducerat koldioxidutsläppen med 62 ton per år! Vi gjorde klimatdeklarationen som Heidi och Björn gjorde i Storuman Forever (klimatkontot.se) och hamnade på 9 respektive 8 ton per år så vi kompenserar mer än väl för våra utsläpp. Trine är som ett ”Kinderegg”, tre saker i en; hjälp åt behövande, bra för miljön och en OK investering.

Vi anmälde oss till ytterligare en utlåning via Tessins, denna gången bostadsrätter i Skellefteå men efter att ha läst igenom prospektet så tackade vi nej. Riktigt dyra lägenheter, litet eget kapital av bolaget och säkerheterna tyckte jag kändes tveksamma, bl.a. i ett litet byggbolag som aktiverat utvecklingskostnader (detta är jag allergiskt mot). 

Smartlands går riktigt bra, upp flera hundra procent sedan vi köpte, tyvärr bara en liten post. Väntar med spänning på första projektet med utlåningen via en token. 

SolarDao är också inne i en riktig spännande fas men priset är ner 50% sedan köp. Tre projekt i pipeline, ytterligare två anläggningar som de ska sälja på provision åt ägarna. Så fort något av projekten genererar pengar så ska det ges utdelning och min gissning är att detta kommer att trigga priset på SDAO. Tror jag fattat upplägget nu, externa investerare kommer att finansiera stora delar av kostnaderna mot ränta och pengarna från ICO används som eget kapital.

Inga inköp av kopparbolag denna månaden heller, börjar bli fundersam på vart kopparpriset är på väg.

Avslutningsvis några ord kring en fråga jag får ganska ofta – ”Går det bra?”

För mej är svaret långt, längre än de flesta orkar lyssna på så oftast säger jag bara ”ja”. Det långa svaret innehåller tre delar:

• Utvecklingen får man utvärdera på ungefär samma tidshorisont som man investera på. Jag investerar på lång sikt, helst har jag en investering i många år så årsvis känns som en bra period för mej. Har man sedan hållit på länga så vet man dessutom att alla år inte är bra vilket gör att jag tittar på ett snitt över flera år. Den andra delen är ju vilket mål/förväntningar man har. Jag är nöjd om jag ligger stabilt kring 10% per år vilket vi har legat över under många år nu. En viktig parameter är att jag inte vill vara med om de stora nergångarna, det är riktigt tråkigt, så jag avstår hellre någon procents avkastning för att undvika de stora förluståren.
• Har jag blivit en bättre investerar? Det korta svaret är JA! Bättre förståelse om marknader och drivkrafter, större bredd på investeringarna, bättre analyser och slutsatser, bättre timing i handeln, mycket bättre riskhantering med stop losser, korrelationer, positionsstorlekar, identifiering av risker, lägre total risknivå i portföljen m.m. Den största insikten är nog att de riktigt duktiga investerarna ligger på ungefär samma ”hit rate” på lyckade investeringar, lite över 50%, så det är något annat än att hitta bra investeringar som ska till för att bli framgångsrik t.ex. ”cut the losses quick”.
• Är det roligt? Den positiva känslan av en lyckad investering är mycket stor men oftast kortvarig. Största delen av tankarna kretsar kring det som inte går bra, felinvesteringar eller en nergång i en lyckad investering, det är alltid något som går dåligt. Det gäller att kunna hantera detta på ett vettigt sätt, här hjälper en bra, djup analys och förståelse. Friheten är stor, om jag gör det nu eller ikväll spelar ingen roll, nackdelen är att all drivkraft måste komma från inifrån en själv så den inre ”motorn” måste vara stor. Och så är det ett ensamt ”jobb”, här gäller det att hitta sidoaktiviteter som balanserar. Svaret på frågan är att det fortfarande är roligt. Men min gissning är att det är denna punkten som gör att jag någon dag väljer att göra något annat.