Nyckeltalet volatilitet genomsyrar hela finansvärlden och kan vara ett av de flitigaste använda begreppen i analyser, texter, modeller, intervjuer osv.
Dels för att volatilitet är den viktigaste komponenten i alla riskmodeller som tillsammans med positionsstorlek och korrelationer är grunden i hur man konstruerar en portfölj. Just detta är det som skiljer proffs från amatörer, det finns ingen professionell investerare som inte har en strategi för hur portföljen ska komponeras och ett system för att försöka styra risken och avkastningen mot den målsättningen man har satt upp.
Dessutom så ser många inom finansvärlden volatilitet som en femte tillgångsklass (aktier, räntor, valutor, råvaror och snart (kanske) Bitcoin/crypto) och ser investeringar i volatilitet som en komponent i portföljen. Att investera i sjunkande volatilitet har varit en av de bästa investeringarna de senaste 10 åren.
Jag visste att volatilitet fanns som begrepp och jag tror alla intuitivt förstår det men att volatilitet genomsyrar allt överallt och hela tiden var något nytt för mej tills för några år sedan. Jag tycker det är svårt att fullt ut förstå volatilitet och har påbörjat detta inlägg ett antal gånger men nu tror jag grunderna är på plats och har summerat det i:
- Nyckeltalet volatilitet
- Riskmodeller
- Investera i volatilitet
- Portföljkonstruktion
- Dagsläget på volatilitet
- Några egna reflektioner
Sammanfattningsvis så kan man säga att volatilitet är som så mycket annat i investeringsvärlden: förhållandevis avancerad matematik på historiska data med exakta resultat på något som är en konstform och som kräver tolkningar och subjektiva beslut.
Jag tror volatilitet är viktigt för finansiella företag för att få en gemensam grund att stå på när man tittar på en investering men har begränsat värde för en enskild privatperson. I alla fall jag känner av volatiliteten intuitivt varje dag och jag har idag svårt att se att jag skulle få en bättre avkastning med mindre risk om jag systematiskt börjar följa volatiliteten i våra investeringar.
Att investera i volatilitet går om man anstränger sig men jag tycker det känns riskabelt.
Nyckeltalet Volatilitet
Wikipedia är alltid en bra start och där står under volatilitet ”prisrörlighet på finansiella tillgångar” och ”volatilitet beskriver hur mycket en finansiell tillgång svänger eller varierar, ju mer tillgångens värde rör sig upp eller ner desto högre volatilitet”, ”volatilitet används för att mäta marknadsrisk”. Just det sista är intressant, många sätter likhetstecken mellan volatilitet och risk vilket jag tycker känns väldigt snävt. Jag antar att det bygger på tanken att aktiekursen innehåller all information om alla risker i ett bolag och att framtiden ser ut på samma sätt som historien.
Så volatilitet är ett nyckeltal som man kan definiera på olika sätt, precis som till exempel P/E tal där man kan välja mellan olika E (earnings) som ställs i relation till P (pris) för att utvärdera om en aktie är köpvärd. Så ska man använda nyckeltalet volatilitet så får man kolla upp hur det beräknas, t.ex. har Avanza 30 dagars slutkurs i sina aktiebeskrivningar.
En vattendelare för nyckeltalet är om det beskriver historik eller är framåtriktad.
Källan för förväntad volatilitet är optionsmarknaden. Black
och Scholes fick nobelpriset i ekonomi 1997 för sitt arbete från 70-talet med
en modell för hur optionspriset sätts och anses allmänt vara en av de
viktigaste modellerna inom finansindustrin. I modellen ingår ett antal
parametrar som lösenpris och -datum, aktuell kurs, ränta m.m. och volatilitet vilket
är en av de viktigaste. Så för en enskild aktie så beräknas förväntad
volatilitet utifrån aktuellt optionspris och Black & Scholes-modellen och man
kan se resultatet på t.ex. Avanza under rubriken Fördjupad optionsdata, dock inte just idag då alla fält är 0. Bilden nedan kommer från InterActiveBrookers och deras volatilitletslab.
För aktierna i S&P500 så aggregeras förväntad volatilitet upp i indexet VIX som då alltså beskriver förväntad volatilitet för hela aktiemarknaden. Samma typ av index finns för räntor (MOVEX), valutor och råvaror, även VIX har ett volatilitetsindex VVIX, det vill säga volatiliteten på volatiliteten. Just nu så är VIX sjunkande men på en hög nivå så förväntningarna är att aktiepriserna ska variera förhållandevis mycket framöver.
Avslutningsvis, oftast så förknippar man volatilitet med nedåtgående priser men volatiliteten går på båda hållen, till exempel världens överlägset största bilföretag Tesla har en volatilitet på 70% just nu, att jämföra med (tråkiga) Telia på 25% (samma kurs idag som för 20 år sedan).
Riskmodeller
På samma sätt som det finns många definitioner för volatilitet så finns det såklart ännu fler metoder för att beräkna risken i en investering eller för en portfölj.
De modellerna jag tittat på är
- Standardavvikelsen uttryckt som 30-dagars volatilitet omräknat till ett årsvärde
- Beta som är risken för en investering jämfört med aktiemarknaden i stort
- Sharpe ratio som är risken i förhållande till avkastningen på en aktie eller portfölj
- VaR, Value at risk, som visar hur stor risken är för en viss storlek på förlust
Samtliga fyra metoderna bygger på samma grund, kursdata för en tidperiod som man använder olika statistiska metoder för att beräkna avkastning och kursrörelserna på så nu blir det mycket siffror.
Som exempel har jag använt OMX30, guld och GDXJ, guldjuniorerna som är kända för sin utväxling på guldpriset men med väldigt stora rörelser. Nedan senaste årets kursutveckling för de tre.
Alla tre visar på samma mönster, uppåt tills mars, sedan skarpt neråt för att sedan vända tillbaka. Utvecklingen för de tre investeringarna under det senaste året är OMX30 6%, guld 28% och GDXJ 56%, de båda senare i dollar vilket just nu är på samma kurs som för ett år sedan.
Bilden nedan visar 30 dagars standardavvikelse. Jag tycker standardavvikelsen är svår att använda och ännu svårare att räkna om till volatilitetetsmåttet från Aktieskolan, man behöver skriva kod om man ska räkna fram en utveckling av volatiliteten. Möjligtvis kan förändringen i standardavvikelsen vara intressant, dvs att OMX30 är på väg ner medan guld och inte minst GDXJ är på väg upp, pådrivit av ökande kurser.
Om vi fokuserar på den senaste månaden så ser kursrörelserna ut enligt nedan (utan OMX30, ungefär som guld).
Precis som man förväntar sig att det ska se ut, låg risk ger lägre avkastning och vice versa.
Nästa riskmodell är Beta. Syftet med Beta är att räkna fram om en aktie eller portfölj är mer volatil än det index man jämför med. Formeln är variansen för aktiens dagliga (eller annan period) förändring och delat med ko-variansen för aktien och indexet man jämför med. Är resultatet över 1 så är aktien mer volatil och omvänt.
För GDXJ jämfört med guld under senaste månaden blir resultatet 2,3 (kanske … mina statistikkunskaper kommer sakta men säkert tillbaka …).
Beta för en specifik aktie hittar man på t.ex. Avanza, dock står där inte för vilken tidsperiod eller vad man jämför med.
Sharpe ratio är ett kombinerat mått på avkastning och risk och är kvoten av
- den extra avkastningen man fått utöver den riskfria räntan
- standardavvikelsen på den extra avkastningen
Sharp ratio används sedan för att jämföra aktier med varandra eller hur en aktie påverkar en portfölj. T.ex. så har OMX30 ett 10 års Sharp ratio på 59% (9% avkastning, 2% riskfri ränta och 13% årlig standardavvikelse på avkastningen) som man sedan kan ställa mot t.ex. guld som har ett Sharp ratio på 9% under samma period (3% årlig avkastning och 15% volatilitet). En av anledningarna till att guld inte varit så populärt de senaste 10 åren?
Det som är klurigt med Sharpe Ratio är den riskfria räntan, vad ska man använda? En svensk 10-årig statsobligation -0,1%, bästa bankkontot utan bindningstid hos Handelsbanken gissningsvis 0%.
Den sista modellen är VaR – Value at risk. Modellen svara på frågan – med 95% sannolikhet, hur stor är största förlusten? Eller någon annan sannolikhet.
Precis som för Volatilitet och Beta så tar vi slutkurserna för en tidsperiod och utgår från att de dagliga förändringarna är normalfördelade och kan då beräkna konfidensintervall med hjälp av standardavvikelsen.
För OMX30 årsavkastning ovan så blir resultat att med 95% säkerhet så är avkastningen inom +/- 21%.
Investera i volatilitet
Det finns två anledningar till att investera i volatilitet
- som försäkring när börsen rasar kraftigt under en kort period, det vill säga att volatiliteten går upp mycket
- öka avkastningen i portföljen, främst då volatiliteten går ner
Instrumenten för att investera i volatilitet har sin grund i terminer i VIX (eller liknande) eller på optionsmarknaden och naturligtvis så finns det ETFer om man vill välja den enkla vägen (om nu inte EU-lagstiftningen hindrat oss …). Det finns terminer på många olika VIX och naturligtvis optioner på terminerna.
Att investera i VIX-terminer som försäkring har ett stort grundläggande problem, terminerna är alltid i contango, det vill säga nästa månads VIX är alltid högre än nuvarande. En S&P500 VIX-termin med leveransdatum i slutet av juli står just nu i $27 och terminen med slutdatum i augusti $29,5. Så om du idag vill byta från juli till augustikontraktet så måste du betala $2,5 och så ser det ut varje månad om du vill äga VIX-terminer. Så händer det inget särskilt så att VIX hoppar upp till t.ex. $81 vilket det gjorde i mars så har du en hög månadskostnad för försäkringen (VIX-terminen levereras i form av USD).
(Ett annat alternativ till försäkring är ju såklart att köpa säljoptioner. Om man vill vara försäkrad mot att OMX30 ska gå ner mer än 10% (nivån 1600) så kostar en säljoption idag 55 kr med lösendatum vid årsskiftet. Så om OMX30 står i 1500 vid årsskiftet så får du sälja för 1600 dvs en vinst på 45 kr (100-55). Står OMX30 över 1600 så har du haft en försäkringskostnad på 55 kr då optionen förfaller värdelös.)
Att öka avkastningen i portföljen genom att spekulera i att
volatiliteten ska sjunka har varit väldigt lönsamt under de långa perioderna
när amerikanska börsen gått upp lite varje dag. Uppfinningsrikedomen är som
vanligt stor och försäljningen gör man genom bland annat:
- ställa ut terminer
- ställa ut säljoptioner på ett pris nära dagens kurs, dvs få en intäkt av optionen (som kanske just du köpt som försäkring?) och när kursen sedan gått upp så förfaller den värdelös men du får behålla intäkten
- Köpa optioner så att man neutraliserar alla andra parametrar i optionspriset och värdet av optionerna följer utvecklingen av förväntad volatilitet (kolla Microsoft-bilden ovan)
- handla med volatilitets-swapar
- handla ETF som går upp när volatiliteten går ner
Som sagt, har varit väldigt lönsamt mellan 2008 och 2018 men jag upplever att risken är hög.
Portföljkonstruktion
Alla vet att avkastning och risk hänger ihop så antingen intuitivt eller systematiskt så sätter man ihop en portfölj som har rätt balans mellan avkastning och risk. Eller?
Att leta upp och bestämma sig för vad man ska investera i är ju en stor del av investerandet. Här finns det olika ambitioner och många faktorer kring vad man letar efter; bara specifik bransch på OMX30 till att leta bland alla tillgångsslag (aktier, räntor, råvaror, valutor, volatilitet och Bitcoin) i hela världen, både för upp- eller nergång genom direktinvesteringar, fonder eller optioner.
När man sedan hittat något man tror på så kommer den kniviga biten: passar investeringen in i portföljen och hur mycket ska jag köpa (och när ska jag sälja)? För de flesta privatpersonerna finns det nog ganska mycket förbättringspotential här, om det görs alls så är det nog en förhållandevis enkel analys.
Det går inte att göra någon guide för hur man ska konstruera sin portfölj, besluten bygger på vilken risknivå man vill ha och risk är ju trots allt subjektivt. Kan man väldigt mycket om spelbranschen så kanske man upplever risken som låg även om alla innehaven är spelbolag medan jag upplever det som en väldigt riskfylld strategi. Eller omvänt, jag tror ju Bitcoin kommer att bli bra vilket de allra flesta upplever som en komplett dumhet.
Nedan några punkter som jag funderar kring men inte alltid lever efter:
- Jag grupperar investeringarna och ingen grupp får bli för stor i portföljen, dock inga fasta gränser
- Jag försöker diversifiera mellan olika tillgångsslag som inte är korrelerade, d.v.s inte går upp eller ner samtidigt. Tyvärr så är det så att korrelationen går mot 1 när allt rasar, det är svårt att äga något som försäkring vid stora nergångar, förutom volatilitet
- Inom varje grupp bör det finns det flera olika investeringar, för att minska bolagsrisken
- Volatiliteten i Bitcoin och guldgruvor neutraliserar jag delvis genom att ha hög andel kontanter. Förhoppningen är att avkastningen från dessa ska kompensera för den förlorade avkastningen på kontanterna
- Känner mej inte tvingad att vara investerad, hittar jag inget jag ser potential i eller upplever stor risk så har jag inga problem att stå utanför marknaden
Portföljkonstruktion är ett stort område, jag kanske återkommer och nu när jag sitter och skriver så känns det som om jag har stor förbättringspotential inom området. Jag kanske kan ersätta en del subjektiva bedömningar med någon riskmodel?
Dagsläget på volatilitet
Just nu är volatiliteten väldigt låg i nästan alla tillgångsslag även om S&P500 VIX är på en högre nivå än tidigare. Senaste månaden så har aktier inte rört sig så mycket, räntorna ligger blick stilla, guld rör sig upp och ner någon %, råvaror kryper upp lite sakta och dollarn försvagas i små rörelser.
Till och med Bitcoin har historiskt låg volatilitet, såg någon som räknat fram att volatiliteten är högre än nuvarande 99% av tiden.
Samtidigt så är det väl få eller rent av ingen som tycker ekonomin och omvärlden är stabil. Min och många andras gissning är att vi är i stormens öga, det kan ju inte vara så att finansmarknaderna är helt frånkopplade från den ”verkliga världen”? Eller?
Kanske dags att göra en investering i att volatiliteten ska gå upp? En nergång på aktiemarknaden hade ju inte förvånat mej men även ett rejält skutt uppåt är ju fullt möjligt, någonstans ska ju alla nya ”elektroniska pengar” ta vägen.
Några egna reflektioner
Som jag kommenterade i början, att sätta volatilitet = risk tycker jag är att förenkla världen alldeles för mycket. Anledningen till att man gör det är nog enkel, det finns inte något objektivt sätt att beskriva risk så volatilitet är det som ligger närmast till hands. Eller så kanske volatilitet = risk är sant under vissa perioder men helt fel under andra vilket gör att jag inte tycker det är användbart.
Det blir mycket matematik och precisionen i svararen förvillar mej rätt ofta, är risken mindre för att bolaget har ett lägre Beta? Sharp ratio är kanske det som tilltalar mej mest men då kan man lika gärna plottar avkastningen mot största årliga nergången som jag gjorde i ett tidigare inlägg.
Jag tror inte det finns många privatpersoner som sitter och känner sig nöjda en månad om risken minskat men med lägre avkastningen än börsen som helhet. Enda gången jag funderar ordentligt på risken är när kurserna faller och då är det ju oftast för sent att inse att ”allt” går ner samtidigt eller att positionen i Microsoft nog är för stor.
Kanske, kanske så kommer jag att titta lite mer på volatiliteten i våra investeringar framöver, det kan ju faktiskt vara så att hela investeringsbranschen har rätt och att det går att mäta risken med hjälp av volatilitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar