Räntor & obligationer

Jag tänkte fortsätta den inslagna vägen från senaste månadsuppföljningen om räntor och titta närmre på hur obligationer har varit den bästa investeringen de senaste 25 åren och spekulera i framtiden och ränteinvesteringar.

För att förstå obligationer så måste man förstå räntor och räntor är lika svårt att förstå som pengar. Texten blev lång och täcker många svåra men intressanta och viktiga områden:

• Obligationens ABC
• Räntor – vad styr dem
• Skulder & lån
• Oraklet spekulerar - vad händer med räntan framöver
• Investera i räntor och obligationer

Obligationens ABC

En obligation är ett sätt för stater och företag att låna pengar, oftast större belopp som banker inte kan låna ut. Som exempel kan man titta in i Ericssons årsredovisning och not 19, räntebärande skulder och då ser man att de lånat upp ca 20 miljarder kronor i tre olika obligationer med olika löptider och kuponger (ränta). Värdet av en obligation i ett obligationslån är oftast stort, typ 1 miljon kronor och köps av t.ex. försäkringsbolag, pensionsfonder och vanliga fonder. Efter den initiala försäljningen kan sedan obligationen säljas vidare på en andrahandsmarknad om man inte vill behålla den tills löptiden tar slut.

Det finns ett antal termer för obligationer man måste ha koll på:

• Nominellt belopp är det beloppet man lånar ut till företaget och som sedan betalas tillbaka
• Kupong är ränta som betalas av företaget, årsvis eller halvårsvis. Kupongen sätts när man säljer obligationen och beror på räntan på statsobligationer + en riskpremie
• Löptid och förfallodatum, när obligationen ska betalas tillbaka
• Pris – vad du betalar för en obligation på andrahandsmarknaden
• Avkastning (eng yield) är räntan du får på en obligation du köpt på andrahandsmarknaden

Priset på en obligation stiger när räntan går ner vilket intuitivt kan vara svårt att förstå.

Enklast är nog att tänka såhär: jag kan välja mellan två obligationer med ett nominellt belopp på 1.000 kr som båda ska betalas tillbaka om 5 år:

• en ny med 5% ränta eller
• en på andrahandsmarknaden med 10% ränta (som gavs ut för 5 år sedan med 10 års löptid)

Priset på den nya är ju såklart 1.000 kr men jag är ju beredd att betala mer än 1.000 kr för den på andrahandsmarknaden för räntan på den är ju högre. Priset för den andra obligationen är ”bara” matematik, diskontera tillbaka kassaflöden för 10%-aren med 5% ränta och du har priset. I detta exemplet 1.216 kr och därmed har den ursprungliga ägaren haft en årlig genomsnittsränta på 12% under de 5 åren de ägt obligationen.

Angående att diskontera kassaflöden: 100 kr idag är mer värda än 100 kr om ett år. De 100 kr jag har idag kan jag få ränta på, t.ex. 10%, under det kommande året och är då 110 kr om ett år. 100 kr om ett år är då 100/(1+10%) = 90,90 kr idag. OBS! Du har väl inte glömt att värdet av ett företag är summan av alla framtida fria kassaflöden diskonterat till ett nuvärde 😊, inget annat.

Världens räntor har sjunkit de senaste 30 åren, svenska 10-åriga räntan peaked 1990 med 14% (har bara data från 1987) och den amerikanska 1981 med 16%.

10-årig amerikansk ränta från 1960 till idag nedan.

Så obligationshandlarna har på ett smart sätt ”rullat” sina högt belånade obligationer och kunnat skapa en avkastning som varit bättre än aktier (beror på vilka tidperioder man titta på) och detta till lägre volatilitet och betydligt lägre risk.

Så om dagens räntor är lägsta på 25 år innebär det ju att obligationer är mycket dyra. Därför är frågan om räntan vänt uppåt extremt viktig utifrån flera perspektiv då högre räntor leder till

• värdet på världens obligationer går ner
• räntekostnaderna blir en större del av utgifterna för länder och privatpersoner som leder till sämre fart i ekonomin vilket i sin tur bl.a. ger lägre företagsvinster
• företagens vinster går ner då räntekostnaden går upp
• aktievärderingarna går ner då framtida vinster diskonteras till en högre ränta
• räntan på inlåningskonton ökar vilket blir ett alternativ till investeringar med risk

Obligationer delas in i två huvudgrupper, statsobligationer inklusive regioner och kommuner, och företagsobligationer. Och precis som vanligt i finansvärlden så är uppfinningsrikedomen kring obligationer oändlig: olika löptider, fasta och rörliga räntor, inflationsskyddade, nollkupongare, återbetalning innan löptiden slut, obligatorisk förlängning m.m. Min personliga favorit är CoCo-bonds, Contingent Convertibles, bankobligationer som blir aktiekapital när banken inte klarar sina Basel III krav på eget kapital, bra ränta men med risk att man blir sittande med fallande Deutsche Bank-aktier istället för kupong och återbetalning.

Räntor – hur funkar det?

Ränta är kostnaden för pengar och genomsyrar våra liv men vad styr då nivån på räntan? 

De korta räntorna (ränta på en obligation med löptid under typ 2 år) styrs till stor del av centralbanken; i Sverige Riksbanken, USA Federal Reserve, Euro-området ECB osv.

Grunden för de långa räntorna är knepigare att beskriva men normalt så är de korta räntorna grunden som man sedan lägger till förväntningarna på inflation och tillväxt. Men här kommer även de andra faktorerna in som statsfinanser, skuld- & risknivå, utbudet av pengar och valutakurser.

Skillnaden mellan två obligationers löptider, t.ex. 2 år och 10 år, kallas spread och ska vid ett normalläge i ekonomin vara positiv. 

Bankreglerna i Sverige säger att bankerna måste låna ut sin kassa till Riksbanken över natten till den räntan som Riksbanken sätter. Så om Riksbanken betalar 5% så vill ju banken ha 5% + riskpremie för att låna ut dem till något företag eller privatperson. Riksbanken sätter sin ränta för att uppnå två mål, ett inflationsmål på 2% per år och ”finansiell stabilitet”. Regelverken ser lite olika ut runt om i världen men målen är till stora delar de samma.

Inflationen i västvärlden toppade på 80-talet på 10-15% per år, sedan dess har den sjunkit ner till dagens 2%. Billigare importerade produkter från bl.a. Kina, ökande produktivitet, överkapacitet, förändring av skatteregler till förmån för kapitalvinster istället för löneökningar och förändrad demografi (fler gamla människor) är de stora drivkrafterna för den lägre inflationen.

I den ekonomiska teorin som leder centralbankerna så är deflation, dvs. minskande priser, ett enormt problem då man hellre väntar än köper idag och på det sättet så hamnar man i en negativ spiral. (Det finns andra teorier som visar på att det är naturligt och bra med lägre priser).

Den låga tillväxten och låga inflationen efter finanskrisen 2007 har gjort att centralbankerna försökt kickstarta ekonomin genom extremt låga räntor. Centralbankerna i Sverige, Danmark, Schweiz och Japan har till och med gått så långt att de infört negativa räntor, något helt okänt och oprövat tills för några år sedan. Detta innebär att bankerna får betala 1% för att få ha pengar hos Riksbanken över natten vilket enligt teorin då ska få bankerna att låna ut dem istället och på det sättet få fart på ekonomin.

De korta marknadsräntorna har följt efter så idag är räntorna negativa på svenska statsobligationer upp till och med 4 års löptid, 5-åringen 0% och 10-åringen 0,5%. Så lånar du ut pengar till svenska staten så kan du få betala in pengar … (jag skrev några rader om varför man köper dessa tidigare). Totalt finns det ca $10.000 miljarder i obligationer med negativ avkastning runt om i världen. 

För att öka tillgången på pengar och på det sättet göra en andra kickstartsaktivitet så har centralbankerna köpt obligationer. Tanken är att de som sålt obligationerna då ska använda pengarna till investeringar och konsumtion och på det sättet få fart på ekonomin. En andra effekt av köpen är att räntan går ner (priset på obligationen upp) då Riksbanken inte är priskänsliga. Finansieringen för centralbankerna är inga problem, de skapar bara nya pengar.

Bilden nedan visar Riksbankens balansräkning (här som fil).

På tillgångssidan så syns statsobligationerna under posten Värdepapper och dessa uppgår idag till 464 miljarder. Sveriges statsskuld är 1.207 miljarder så Riksbanken har köpt upp drygt 40% av alla svenska statsobligationer. Det sker inga ytterligare köp för tillfället utöver att man återinvesteras de obligationer som förfaller. 464 miljarder motsvara 14% av befintliga pengar i Sverige (mätt med måttet M3).

När vi ändå har Riksbankens balansräkning framför oss så tar vi några andra observationer:

• Guldreserven är 43 miljarder vilket motsvarar ca 1,3% av alla pengar i Sverige. Ganska långt från 1910-talets guldstandard då ca 75% (killgissning) av alla kronor var uppbackade med guld
• Riksbanken betalar bankerna för statsobligationerna med skuldcertifikat (under posten Penningpolitiska transaktioner) och dessa används sedan mellan bankerna när de clearar sina betalningar mellan varandra. Så man kan säga att certifikaten är den tredje typen av pengar i Sverige efter sedlar & mynt och digitala pengar
• Det finns Sedlar och mynt i cirkulation för 59 miljarder, alltså ca 1,5% av alla pengar (M3)
• Pengamängden i Sverige är ca 3.400 miljarder (M3). Riksbankens Egna kapital är 57 miljarder, resterande 3.343 miljarder har bankerna skapat genom lån (som oftast har säkerheter)

Men om vi kan finansiera 40% av statsskulden via nya pengar från Riksbanken varför kan vi inte finansiera alla offentliga utgifter med nya pengar och slippa betala skatt? Någonstans finns en osynlig gräns när förtroendet för Riksbanken och svenska kronor tar slut och då kommer hög inflation och valutakollaps. Länder som gått över gränsen är kända: Tyskland på 20-talet, Ungern, Jugoslavien, Zimbabwe, Argentina, Venezuela idag. Men Japan har visat att man kan gå långt innan det händer, Bank of Japan äger obligationer och aktier motsvarande 93% av deras BNP (Sverige 10%) samtidigt som staten har stora budgetunderskott och statskulden är 253% av BNP, klar 1:a bland utvecklingsländerna där Sverige har 29% vilket är bland de lägsta.

Inflationen i Sverige vill inte ta riktig fart även om den tickade upp lite i september samtidigt som konjunkturen har börjat vika. Normalt skulle Riksbankens ränta i detta läget legat kring 5% (typ) så att de skulle kunna stimulera ekonomin med lägre ränta när lågkonjunkturen kommer, så de sitter i en riktig rävsax nu. Detta är en av anledningar till att Riksbanken pratar om räntehöjning i december, första höjningen sedan våren 2010, för att skapa sig lite utrymme för att sänka senare.

Riksbankens åtgärder är samma som alla utvecklade ekonomiers + Kinas centralbanker gjort. En summering:

• extremt låga styrräntor vilket gett låga marknadsräntor
• har köpt obligationer och aktier vilket sänkt marknadsräntorna och ökat likviditeten i ekonomierna med storleksordningen 15%
• påbörjat ”normaliseringen” genom att ha/planerar för räntehöjningar och avluta köp & minska sina balansräkningar (innehav)

Effekten av åtgärderna är inte de förväntade, tillväxt har inte riktigt tagit fart och inflation har varit låg. Vart har då pengarna tagit vägen? In i finansiella tillgångar: aktier, obligationer, fastigheter, konst och lån till företag att göra aktieåterköp eller finansiera olönsamma verksamheter m.m. Detta har drivit upp alla priser till extrema värderingar t.ex. av bolag, på samma nivå som 1929 och 2000 och marknadsräntor man inte sett de senaste 3.500 åren. Uttrycket ”The bubble of everything” började dyka upp för några år sedan då vi tidigare ”bara” hade bubblor i en grupp i taget typ fastighetsbubblan på 90-talet, IT-bubblan år 2000 osv.

Den positiva sidan av detta myntet är att alla som investerat i aktier, obligationer och fastigheter har sett sina förmögenheter stiga kraftigt medan ekonomin som helhet, t.ex. löneökningarna, varit låga. Många ekonomer ser detta som en grund till att populismen växt, stora delar av befolkningen runt om i västvärlden har inte fått ta del av värdeökningen men dragit på sig billiga lån.

Till detta ska man sedan lägga till andra effekter av de låga räntorna och mer pengar i omlopp:

• sparare som inte vill ha risk straffas, 0% ränta på bankkontot och 2% inflation
• har skapats stora mängder nya lån
• svårt att få avkastning för pensionsfonder, försäkringsbolag m.fl. som har stora delar av sina tillgångar i statsobligationer som de behåller hela löptiden vilket tvingat dem till mer riskfyllda investeringar i t.ex. företagsobligationer och aktier
• spreadarna mellan företagsobligationer och statsobligationer på extremt låga nivåer

Skulder & lån

Bank for International Settlements, centralbankernas centralbank, samlar in lånedata sedan 1999 från 40 länder och bilderna nedan visar utvecklingen i Sverige. Totalt idag finns det skulder på 13.000 miljarder kronor i Sverige.

Ställer vi utvecklingen av lån mot BNP så ser vi att procenttalet gått från ca 210% innan finanskrisen 2007 till dagens 280%, något över västvärldens snitt på 271%.

Tabellen nedan visar vad som händer med Sveriges ekonomi vid 1% förändring i ränta med siffrorna ovan.

Så 1% ökning av räntan äter upp BNP-ökningen, dvs ekonomin står stilla. Nu händer det ju inte på en gång vid ränteförändring, många lån är bundna så det tar tid innan det slår igenom fullt ut.

Hur mycket kan skulderna i Sverige öka, både i kronor och i % av BNP innan det blir ett problem? Ingen som vet, vi kanske är precis på gränsen eller vi kan öka till 400% där Japan är.

Tittar man på hela världen så finns det lån på ca $215.000 miljarder motsvarande 325% av BNP (inte riktigt samma definition som ovan för Sverige, här finns finanssektorn med) vilket kan jämföras med aktiemarknaden på $73.000 miljarder motsvarande 1/3 av lånen, och fastigheter för $217.000 miljarder. Jag rekommenderar skarpt denna länken där man jämför storleken på olika marknader och håll i hatten när ni kommer till derivat (terminer, optioner, repor, swapar och annat skoj).

Oraklet spekulerar

Kommer Sveriges och världens ekonomi att klara centralbankernas normalisering?

Igen omöjligt att veta men chansen finns att vi klarar balansgången med ”lagom” inflation och hög tillväxt samtidigt med högre räntor och mindre likviditet. Scenariot skulle då vara:

• Inflationen är runt 2% under många år, inte för låg så Riksbanken behöver sänka eller för hög så de behöver höja
• Räntorna återgår till normal nivå sakta men säkert under en 10-årsperiod, tillräckligt sakta för att inte stöka till det på bostads- och finansmarknaderna
• Bankerna tillåts att expandera sina balansräkningar och på det sättet kompenserar den minskade likviditeten från Riksbanken
• Tillväxten i Sverige och omvärlden (vi exporterar mycket) tar förnyad fart och den redan långa perioden utan lågkonjunktur blir betydligt längre
• Företagen växer in i sina värderingar, dvs vinsten ökar men kurserna står stilla så att värderingarna återgår till normala nivåer
• Bostadspriserna stabiliseras och ligger stilla under många år
• Lånen minskar genom att företag och privatpersoner betalar av på sina lån
• Investerare sänker sina förväntningar på avkastning (varken aktier, obligationer eller fastigheter går upp i värde under perioden). Kanske skapar otåligheten ständiga rotationer ungefär som svenska aktiemarknaden gjort senaste två åren, perioder med små upp- och nergångar samtidigt som vi roterat mellan cykliska och tillväxtbolag (som spelbolag)

Dock är listan över hoten lång:

• Inflationen är förrädisk, vissa månader ser man inga tecken på att den är på väg upp, nästa månad ser den ut att stiga kraftigt. Går inflationen att styra som Riksbanken tror? De har missat sin prognos varje kvartal i 7 år ...
• Konjunkturen visar tecken på nergång, tydligt i Europa och Kina medan USA går bra
• Handelskrig, Brexit, Italien, kriser i utvecklingsländer som Turkiet, Argentina. Många ”små” ekonomiska oroshärdar som vart och en inte behöver vara något problem men tillsammans kan skapa ekonomisk nergång
• Minskad likviditet i världen genom centralbankerna men inga tecken på att bankreglerna är på väg att ändras, man vill inte skapa större risker i bankvärlden
• ECB ska sluta köpa obligationer i december. Vem ska då köpa de italienska, spanska och portugisiska obligationer, ECB är i princip är enda köparen idag.
• Federal Reserve har börjat höja räntan och avveckla sin balansräkning. Ganska exakt samtidigt som detta hände började amerikanska börsen att skaka. Korrelationen mellan centralbankernas balansräkningar och S&P500 nedan.

Som man ser ovan så är det många rörliga delar som styr räntan och åsikterna kring vart räntan är på väg är många; upp eller ner, nu eller om ett år, i hela världen eller ska världen börja gå i otakt. Många tvärsäkra prognoser så någon kommer att förklaras som orakel när just dennes prognos slår in. 

Jag velar fram och tillbaka kring ränteutvecklingen. Vissa dagar är jag övertygad om att ränta är på väg upp för att nästa dag tvärvända.

Argumenten för högre ränta är inflation, större utbud av obligationer när t.ex. USAs budgetunderskott växer kraftigt och helt enkelt att investerare tycker risken är större och vill ha mer ränta för att köpa obligationer och låna ut pengar. Ett exempel för min del är att jag tycker 10% för lån till bostäder via Tessin känns för lågt och inte bara jag tydligen för flera gånger senaste tiden har det hänt är de fått höja räntan för att få in hela beloppet.

Argumenten för oförändrad eller lägre ränta är att det inte verkar bli någon inflation och ekonomin tål inte högre ränta. Precis 0 personer vill ha en sämre ekonomi om det går att undvika utan större problem.

Som en skugga över det hela finns centralbankerna och deras agerande. Har de insett att åtgärderna inte fungerar eller rent av är negativa (bubblor) och backar tillbaka? Eller blir det mer av samma tillsammans med helikopterpengar, nya pengar som delas ut för att få folk att handla?

Just idag tror jag på en mix:

• ECB kommer att ända sitt beslut att sluta köpa obligationer, de vill inte skapa en kris i Club Med (Italien, Spanien, Portugal) som ECB inte kan hantera, möjligt att de höjer räntan symboliskt men det får ingen större påverkan på marknadsräntorna. Så världens säkraste investering, att gå kort tyska statsobligationer får vänta. Dock kommer EUR att sjunka när ECB ändrar sitt beslut, kanske rent av från dagen $1,15 till $1 och kronan dras med i fallet
• Riksbanken vill inte höja in i lågkonjunktur med höga bostadspriser samtidigt. Jag tror inflationen förblir låg, ser inga tecken på den så viktiga löneinflationen. Troligen ett par höjningar så de kommer på plus då de insett att negativa räntor inte fungerar. Dessutom så har de hittills följt ECB
• Det är på den amerikanska marknaden det kommer att hända. Fed fortsätter att avveckla sin balansräkning och höjer tills det blir tydliga tecken på avmattning i den amerikanska ekonomin då de börjar sänka igen. De långa räntorna blir oförändrade närmsta tiden för att sedan falla. Den svagare EUR och låga räntor i Europa gör att pengarna flyter in till USA och investerarna köper säkra statsobligationer, trots stora underskott i budget och stor statsskuld

Men som sagt, imorgon kan jag ha en annan åsikt och detta gör att investera i obligationer och aktier långsiktigt nu känns helt omöjligt.

Att investera i räntor och obligationer

Mängden investeringsbara räntor och obligationer i världen är stor:

• Räntekonto, fast eller rörlig ränta
• Statsobligationer med olika löptider i alla världens länder (t.ex 10-åring Turkiet 17,6%, Italien 3,7%, USA 3,2%, Sverige 0,5%)
• Företagsobligationer, i olika företag med olika kredit-ratings (se månadsuppföljningen)
• Bostadsobligationer
• Lån, med eller utan säkerheter (Tessins, Lendify eller Trine)
• Terminer på räntorna ovan och alla Libor varianter (USD, EUR, Pund, Yen, SEK, 3 mån till 10 år fram)
• Optioner på mycket av ovan

Antingen som direktinvestering eller via fonder/ETFer. En hel del av ovan är tyvärr svårt att nå med Avanza, speciellt med inriktning på högre räntor.

Lite mer avancerade investeringar är förändringar i spreadar, t.ex.

• 2y10y amerikansk statsobligation ska bli större
• Skillnaden mellan statsobligationer och junk bonds ska öka
• Skillnaden mellan 10-årig amerikansk och tysk ränta ska minska

Idag har vi tre investeringar i räntor:

• Tessins, två lån
• Trine, utlåning till ca 10 projekt
• en liten spekulation i att räntan på amerikanska junk bonds ska gå upp

Spreaden mellan junk bonds och amerikanska 10-åringen är idag 1,88%, i och för sig upp 0,3% sedan botten i januari men långt ifrån någon typ av normalläge kring 3%. Gissningen är att om räntan börjar röra sig eller det blir fortsatt oro på finansmarknaderna så är junk bonds det första investerarna lämnar.

Har använt optioner och satt upp en säljoptions-spread på ETFen JNK och köpt säljoptioner på HYG. Spreaden junk/10-åringen ska upp till ca 2% innan optionerna når lösenpriserna och slutdag på båda är 20 mars 2019.

Jag tittar noga på amerikans och tysk 10-årig ränta. När den amerikanska 10-åringen börjar gå ner kommer jag att köpa ETFen TLT och när den tyska räntan börjar gå upp köpa ETFen CBBUNDS som är kort tyska ränteterminer.

Avslutningsvis en liten ”disclaimer”, som ränteamatör kan jag vara ute på svagare is än vanligt. Räntor är mer en konstform än vetenskap, sifforna på lands- och världsnivå har olika definition o.s.v. vilket gör räntor och obligationer riktigt svårt.

Månadsuppföljning – september med fördjupning på räntor

Utveckling senaste månaden och kommentarer av

• räntor, valutor, aktieindex och råvaror
• Sverige
• portföljen

Utveckling marknad och ekonomi

Utvecklingen på några för oss viktiga och intressanta marknader.

Några ekonomiska nyckeldata.

Räntor

Ooops! Stor dramatik i räntevärlden den senaste månaden och det är räntan som skapar rörelser i valutakurserna (dollarn upp mot alla valutor) och aktiemarknaden. Och som en blöt filt över detta finns minskande likviditet i världen då US Fed minskar sin balansräkning, ECB kommer att avsluta sina obligationsköp i december och t.o.m. Bank of Japan pratar om minskningar av sina köp av aktier och obligationer.

Effekterna av högre räntor och minskad global likviditet kommer att få stor påverkan för alla investerare, främst de som lånat stora belopp för att t.ex.

• köpa aktier och obligationer (obligationer faller i värde när räntor går upp)
• företagens vinster (många har stora lån) och aktieåterköp
• stater för att finansiera sin budget. Har de dessutom lånat i dollar blir effekten dubbel då dollarn stärkts (Turkiet, Argentina, Indien ….)
• privatpersoner som lånat till hus och konsumtionskrediter

Punkterna ovan leder till minskade investeringar i företagen och minskad konsumtion från privatpersoner vilket ger lägre fart i ekonomin och bl.a. fallande företagsvinster. 

För aktievärderingarna spelar räntan stor roll. Som jag skrivit om tidigare – värdet på ett företag är framtida fria kassaflöden diskonterat till ett nuvärde. Och ökar räntan i beräkningen så blir framtida vinster värda mindre och därmed blir bolagsvärdet mindre. Så höjda räntor slår dubbelt mot aktier – minskande vinster och lägre värderingar.

Den amerikanska 10-åringen har rört sig i intervallet 2,95% +/-0,1% under större delen av året ända tills förra onsdagen då den hoppade upp till 3,2%. Ordförande för amerikanska centralbanken Federal Reserv Jay Powell höll ett tal där han i princip upprepade det han sagt tidigare men med lite andra ord – de kommer att fortsätta att höja sin styrränta då de bedömer att de ligger för lågt med tanke på den goda utvecklingen av USAs ekonomi, inflationen och den extremt låga arbetslösheten. Detta fick direkt marknadsräntorna att gå upp och börserna ner.

Den stora frågan är om den 30-åriga nergången i räntor är bruten.

Förra månadens mönster i räntekurvan, som var en trendförändring, fortsatte. Alla räntor upp men mest i den bortre delen av kurvan. 

”2y10y spreaden” är har ökat något, från 0,24% förra månaden till 0,32% idag.

Som vi ser i bilden så har spreaden vänt några månader innan ekonomin gått in i lågkonjunktur (grå fälten). Det är dock för kort tid för att säga att trenden vänt.

Förra månaden grävde vi lite djupare i räntemarknaderna och jag tänkte fortsätta på det temat.

Libor-räntan är världens viktigaste ränta då det är den som bl.a. banker använder när man lånar mellan varandra och som sedan är grunden för i princip alla lån till privatpersoner och företag. Även om det är med väldigt lite så står räntan för 3 månaders USD på årshögsta, 2,41%, och har inte varit på denna nivån sedan 2008 då den var på väg ner från spiken vid finanskrisen.

Libor-räntor är världens största marknad och den finns i all ”form och färg”. Olika bindningstider och olika valutor, som terminer och optioner på terminerna så det är minst sagt en komplex marknad för en amatör (t.ex. en säljoption på 3m USD juni 2020 terminen). Jag har uppfattat det som om 3-månaders USD ränta är av störst intresse, dvs den räntan banker kan låna USD i tre månader mot en säkerhet, t.ex. amerikanska statsobligationer. USD kallas för övrigt EuroDollar i Liborvärlden. 

Tittar på man på 3m USD och de olika terminskontrakten så får man en kurva som utvecklas dag för dag, t.ex. förra veckan kunde jag köpa 3m USD ränta i juni 2020 för 3,17% och idag kostar denna terminen 3,3%. Detta innebär att banker m.fl. tror att

• Räntan om två år kommer att vara ca 0,9% högre än idag
• Räntan har ökat med 0,13% på en vecka

Bilden nedan visar alla 3m Eurodollar-terminer på från amerikanska CME-börsen vid fem olika tidpunkter; årsskiftet, mars, 3 september, 1 oktober och 8 oktober.

Några observationer:

• Förväntningarna på framtida räntenivån har stigit varje mätperiod och är upp 1% sedan årsskiftet
• Räntan gick upp 0,13% förra veckan, dvs en ganska stor del av årets ökning
• Normalt ska räntan längre fram alltid vara högre men idag så är räntan lägre åren 2021 -2022 än perioderna före och efter. Förväntad lågkonjunktur men inte med några stora räntesänkningar?
• Vill en bank idag binda räntan för ett 3 månaders lån år 2028 så är räntan 3,54%, dvs ”bara” 1,2% högre än idag. Så inga förväntningar i räntemarknaden om högre inflation och markant högre räntor framöver

Samma Libor-räntor men med 10 respektive 2 år bindning istället för 3 månaders är grunden för den swap-spread jag skrev om förra månaden. Jag hittar ingen bra data på detta så jag har börjat samla den manuellt och den visar samma tecken som statsobligationerna, den är också upp men tidsperioden är väldigt kort.

Nu lämnar vi Libor-världen och hoppar över till företagsobligationer. Ett större företags skuldsida i balansräkningen består i princip av fyra delar (ordningen enligt vilken prioritet de har vid t.ex. konkurs)

• (Skatteskuld)
• Banklån
• Obligationslån
• Icke räntebärande skulder som leverantörsskulder m.m.
• Aktiekapital

Baserat på hur företaget går och relationen mellan aktiekapitalet och de övriga skulderna får företagen en kredit ”rating” av t.ex. Moody i någon av deras 21 klasser. Aaa till Baa3 kallas ”Investment Grade” medan Ba1 till C kallas ”junk”, så en obligation utställd av ett företag med Ba1 eller lägre som kredit-rating kallas ”junk bond”. Och såklart så får man betala högre ränta ju lägre kredit-rating ett företag har. Det är dessutom så att många pensions- och försäkringsbolag inte får äga junk bonds.

Spreaden mellan företags- och statsobligationer är en bra mätsticka på riskvillighet och idag är den på lägsta nivån sedan finanskrisen 2007, 0,92% för Investment grade

och 1,84% för junk bonds, mätt med Moodys metod (finns många sätt att mäta).

Många tror att junk bonds är det första området som kommer att drabbas av kraftigt höjda räntor när likviditeten och riskvilligheten minskar. Spiralen med högre räntor, lägre vinster och lägre värderingar kan komma att slå hårt mot dessa bolagen.

Tyska och svenska räntorna har gått upp under månaden och fick en extra skjuts upp av de amerikanska. Dock är gapet mellan tyska och amerikanska räntor på historiskt höga nivåer. Utvecklingen av den svenska 10-åriga räntan nedan.

Dramatiken i Europa finns i ”Club Med”, dvs Portugal, Spanien, Grekland men framför allt i Italien.

Italienska räntor stiger kraftigt, från 1,7% för ett halvår sedan till 3,6% idag.

Det skrivs mycket om Italien och med rätta:

• Världens 10:e största ekonomi med negativ tillväxt de senaste 10 åren (12 ggr större än Greklands ekonomi vars kris skakade världen för några år sedan)
• Fortsatta stora budgetunderskott och enorm statsskuld, 130% av BNP (Sverige 29%)
• ECB i princip enda köparen av italienska statsobligationer utanför Italien och dessa köp ska avslutas i december
• Banksektor 
• med 13,2% av utlåningen som det inte betalas ränta eller amortering på (Sverige ca 1%)
• som äger mycket italienska statsobligationer (som sjunker i värde när räntorna går upp)
• En regering som vacklar om att vara kvar i EURO-området

Italien är den största faran för tillfället för Europa och ECB står inför ett stort dilemma, avsluta sina obligationsköp enligt plan med stor risk för en Italien-kris många gånger större än Greklands-krisen för några år sedan eller att förlora sin trovärdighet.

Valutor

Raset för valutorna för flera utvecklingsländer som Turkiet, Argentina, Indien, Brasilien, Sydafrika m.fl. fortsätter och nu har även den kinesiska yuanen börjat visa tecken på att gå ner i värde igen.

Rädslan är stor att större skillnader mellan lokala räntor och den amerikanska ska skapa stora kapitalströmmar till USA vilket då ökar priset på dollarn som gör det ännu svårare att betala de lån som flera länder och företag tagit i USD.

Svenska kronan stärktes något mot USD under några veckor men är nu tillbaka över 9 kr.

BitCoin och krypto-världen

BitCoin har överlevt ännu en månad! Senaste årets turbulens i priset är som bortblåst, volatiliteten är riktig låg och priset oförändrat för tredje månaden. 

Korrelationen mellan pris och volym på veckonivå är relativt hög, 86% för helåret även om den sjunkit andra halvåret till 64%.

Crypto market cap upp 10% till $220 miljarder (195) och BitCoins dominans är ner till 52% mot förra månadens 56%. 

Några nyheter från BitCoin-världen:

• Ett av de största hindren för professionella investerare i USA att köpa BitCoin har varit att de enligt lag inte själva får äga sina investeringar utan måste använda tredje part har lösts under månaden. BitGo har fått licens från amerikanska myndigheter att förvara BitCoin åt fonder m.m.
• Mycket rykten om att investerare och förmögna privatpersoner köper BitCoin OTC, over the counter, dvs direkt mellan köpare och säljare
• Försäkringsbolag har börjat erbjuda försäkringar för bl.a. kryptostölder
• Österrike planerar att använda Etherums blockkedja för att registrera ägandet av statsobligationer
• Japans motsvarighet till Western Union, SBI, har börjat använda BitCoin för att överföra pengar till Afrika
• Yale University har berättat att de köpt BitCoin som en del av sina investeringar
• Flera cryptobörser sätter upp Lightning adresser så att man blixtsnabbt kan flytta BitCoin mellan dem

Aktier

OMX30 var på väg att bryta igenom den kanalen som den legat i sedan november 2016 men studsade tillbaka neråt.

Statistik för vem som är ägare av svenska börsbolag, se nedan.

S&P500 och Nasdaq gjorde försök att slå nya all time highs under månanden utan att lyckas och Russel 2000 (småbolagsindex) har backat med över 6% senaste månaden.

Det viskas om att de högre räntorna är på väg att skapa en rotation från tillväxtaktier som FAANG (Facebook, Apple, Amazon, Netflix och Google) till ”värde”-aktier som Berkshire Hathaway, Costco, Disney, Verizon, Walmart med hög direktavkastning och låga P/B-tal.

Råvaror

Basmetallerna koppar och zink har tillsammans med oljan och silver har gått upp medan nickel och guld är oförändrade.

USA sanktioner mot Iran startar i början av november och det spekuleras mycket i om Saudi kommer att öka sin oljeproduktion för att kompensera för detta.

Uranpriset fortsätter de senaste månadernas trend att sakta men säkert gå upp några cent i veckan. Såg en rapport från ett oberoende företag om att de kan finnas ett underskott av uran redan nästa år, spännande!

Månadens snackisar

• IMF, Internationella valutafonden, sänker sina prognoser med 0,2% för utvecklingen av världsekonomin (förra prognosen i april)
• Mycket fokus på centralbankerna
• Federal Reserve höjde sin styrränta enligt plan förra veckan. Avvecklingen av deras innehav av obligationer ökar takten till $50 miljarder/månad
• ECB håller fast vid att de ska avsluta sina obligationsköp under 2018 och höja räntan nästa sommar
• Bank of Japan ändrar i sina policys till mer fokus på 10-års räntan och medger nästan att negativ ränta inte fungerat
• Ingves håller fast vid att de kommer att höja räntan i december eller januari
• Hittills i historien har det inte varit något bra beslut att höja räntan när konjunkturen är på väg ner, kanske det är annorlunda denna gången.

• Självkörande elbilar syns mer och mer i nyhetsflödet.
• Waymo, Googles dotterbolag för självkörande bilar, lägger upp filmer kring sitt Early rider program på sin hemsida och twitter.
• Volvo visade sin prototyp för självkörande elektrisk lastbil.
• I Kalifornien är 9% av alla nya bilar elbilar.
• Danske Bank misstänks för att tvättat €200 miljarder (Sveriges statsbudget ca €100 miljarder) i sitt estniska dotterbolag. Främst ryska pengar men finns pengar från hela världen bland dessa.
• Brexit-förhandlingarna måste bli klara de närmsta veckorna som sedan ska godkännas av parlamentet och EUs medlemmar. Osäkerheten kring hur detta ska sluta är mycket stor, hörde en investerare säga att bästa sättet att investera i detta är att hålla sig utanför allt som har med Storbritannien att göra då det inte går att gissa hur detta ska sluta: avtal, hard Brexit, ny folkomröstning eller ingen Brexit
• Elon Musk får böta $20 miljoner samt avgå som ordförande för Tesla på grund av sitt tweet om att han tänkte köpa ut bolaget. Han är dollar-miljardär så det är inga problem att betala men han kunde inte hålla sig från att förra veckan dissa ekobrottsmyndigheten i ett nytt tweet. Aktien svänger kraftigt

Utveckling i Sverige

SCB gjorde under månaden stora justeringar i BNP för det senaste året, från riktigt bra utveckling till en BNP-ökning 0,6% högre än inflationen, dvs mycket måttlig utveckling. Hittade ingen riktigt bra förklaring till vad som hänt, fel i excelformlerna?

Konjunkturinstitutet behåller prognosen för 2018 på 2,6% medan de justerade upp 2019 till 1,8%.

Inflationssiffrorna för september tickade upp rejält, nu blir det nog  räntehöjning från Riksbanken i december.

Konjunkturbarometern fortsätter upp för tredje månaden trots oron för handelskrig, stigande räntor och Brexit. 

Inköpschefsindexet vände upp. 

Ökningstakten av penningmängden fortsätter ner, nu börjar vi närma oss ökningar i penningmängden som ligger i nivå med BNP.

Mäklarförbundets boprisstatistik för spetember, ingen dramatik här heller. 

Och en bild av hur världen ser på vår bostadsmarknad.

Utveckling av portföljen

Efter tre jobbiga månader så är det äntligen uppgång i portföljen. ”Risk off” gäller och även gruppen med Apple, Amazon m.fl. sålde jag av under månaden.

Till slut så har uranaktierna börjat gå upp, +20% under månaden. Cameco fick positivt besked i en stor process med kanadensiska skattemyndigheteten och aktien hoppade upp på beskedet och drog med sig hela branschen. 

Guldgruvbolagen vände uppåt under månaden och tog tillbaka ca halva nergången. Extra roligt att Victoria Gold har börjat röra sig uppåt.

Uppföljning på det jag sålt senaste månaderna:

• Indiska börsen och valutan fortsätter ner
• MakeMyTrip tar mycket stryk i nergången
• Sberbank i USD gick upp under några veckor men har vänt igen
• Gazprom rusar, +25% i USD på en månad
• Cannabisaktierna fortsatte upp några dagar efter jag sålt för att sedan falla tillbaka, ligger nu på ungefär samma nivå som jag sålde (vill man titta på något helt galet så kolla Tilray aktiekurs och värdering)
• Naturgas & olja har gått upp något men mindre än jag förväntat mej då priset på olja och naturgas gått upp mycket under månaden
• US euphoria-gruppen måste vara världsrekord i dålig timing. Jag lyckades köpa dem på toppen efter 10 års uppgång … Hade tur med valutan så gick nästan +/-0

Inga förändringar i Krypto. Smartlands håller uppe bra och fortsätter att kompenser för de andra. Under tiden som jag skrev på inlägget om web3.0 växte det fram en insikt om att det kommer bli svårt för de flesta kryptovalutorna att växa mer än BitCoin så det blir nog inga fler coins.

Portföljdelen Övriga är oförändrad under månaden men har fått återbetalningar i Trine.

Jag har skaffat konto hos en av världens största nätmäklare, Interactive Brookers, där man utöver aktier kan handla amerikanska ETFer, gå kort i princip allt, köpa optioner på aktierna, valutor, räntor, terminer. Så nu kan jag handla mina 3m USD juni 2020 Libor säljoptioner 😊.

Risk off kommer nog att gälla ett tag, tills riktningen på marknaderna är tydligare.

Web3

Web0 startade 1969 med Arpanet, på 80-talet kom bulletin boards, FTP-servers och annat för datanördar. 1990 skapades den första webbläsaren och med Windows 95s stöd för Internet så slog det igenom på allvar för allmänheten. Utvecklingen av webben kan sedan delas in i Web1 som fokuserad på information (tidningar, radio etc.) och Web2 med social media och e-handel.

Vi står nu på gränsen till nästa fas, Web3, ibland även kallad ”the Trustless web” eller den decentraliserade webben. I denna fasen så kommer vi agera direkt mellan varandra utan tredje part inblandad. Fördelen är att nästa generations tjänster blir billigare, snabbare, säkrare, flexiblare och vi själva får göra fler val, t.ex. hur den data vi genererar ska användas.

Nyckeln till Web3 är open source-projektet BitCoin, ”digitala pengar” som man kan skicka direkt mellan två personer utan att behöva lita på tredje part. En transaktion är publik för alla men anonym då den syns som en unik adress som man bevisar ägandet av med den privata nyckeln.

Egenskaperna för ägandet och transaktionerna kan användas till annat än ”digitala pengar”. Transaktionen kan representera annat och innehålla information om annat ägande eller villkor som ska vara uppfyllda för att den ska utföras, eller uttryckt på ett annat sätt - programmerbara pengar.

Open source är en organisationsform för programutveckling; alla och ingen bestämmer, vem som helst får vara med och bidra. Har du en egen ide eller inte är nöjd med inriktningen så tar du en kopia av befintligt program och gör om det som du vill, är det bra så får du med dej andra. Det mest kända open source-projektet är Linux. Linus Torvalds ville använda operativsystemet Unix men hade inte råd så han började bygga ett eget som han visade för andra som började hjälpa till. Idag används Linux överallt och av alla och utvecklingen fortsätter hela tiden.

Utvecklingen av Web3 sker till stora delar genom open source-projekt. Detta gör att nya affärsmodeller kommer att skapas där intäkterna som genereras kommer att delas mellan de som

• utvecklar applikationen
• hanterar transaktioner och beräkningar
• förvara och uppdatera den decentraliserade databasen/blockkedjan
• kontrollerar att det gått rätt till
• användarna

Den personliga integriteten kommer att vara stor på Web3, att vara anonym kommer att vara standard. Väljer du att vara känd kommer det att finnas flera nivåer, t.ex. med en profil kopplad till en BitCoin-adress, e-post eller Bank-ID. I profilen kommer man att kunna välja hur datan som genereras ska användas:

• spara datan så att jag själv kan använda den
• ge applikationen tillgång till datan så den t.ex. kan föreslå saker som ”du kanske gillar denna låten också?”
• sälja datan till tredje part som en reklamsäljare, direkt till ett bolag eller andra appar. Mest betalt får du om kontot är kopplat till Bank-ID, då blir ju träffsäkerheten för köparen av datan störst

”Tredje part” finns inom väldigt många områden på dagens webb så omställningen kommer att bli stor och jag tänkte gissa kring några av dem. Nu tror jag ju inte att det befintliga kommer att försvinna utan vi kommer att leva med det gamla och nya parallellt. 

Istället för att betala 125 kr till Blocket för en bilannons kommer en site där vi betalar 0,00008 BTC (5 kr i BitCoin) för att sälja prylar. Såklart finns olika varianter av när betalningen sker, bara att välja ett av alternativen.

Registrering av säljarens identitet blir valfri men ett system med recensioner gör att de flesta lägger upp en profil kopplad till sin BitCoin-adress så att man kan få höga poäng och därmed visa att man är en bra säljare samt få del av intäkten. Köparen får också del av intäkterna när man skriver en recession.

I Spotifys ersättare går pengarna direkt till artisten som själv bestämmer hur mycket det ska kosta att lyssna. Ett typiskt belopp kommer att vara 0,000001 BTC (0,05 kr) per låt. Parallellt med detta finns det en sida där lyssnarna som tycker det är för dyrt kan ange vilket pris de är beredda att betala så att artisten kan få information om ”rätt” pris.

För användarna kommer det att finnas tre alternativ till betalning; per låt, per minut du lyssnar eller ett abonnemang. Betalningen sker automatiskt från BitCoin-adressen när du startar ny låt, i börja av varje minut du lyssnar eller kontinuerligt var 5 minut under månad. Jag kan när som helst byta abonnemangsform.

För en aktiv lyssnare så är datan jag generera högt värderad så det är inga problem att sälja den så att intäkterna är större än kostnaden, dock kräver det en profil verifierad med Bank-ID. Datan du säljer kommer att analyseras i detalj och reklamen blir skräddarsydd för dej.

I BookFace skriver man uppdateringar om vad man gör, lägger in bilder från semestern och frågar om någon sett en bortsprungen katt. Här har man som användare två alternativ, vill man inte dela med sig av datan man generar så får man betala, antingen 0,000001 BTC (0,05 kr) per inlägg eller 0,0001 BTC (5 kr) per månad. Väljer man däremot att dela sin data så är det precis samma som i musiktjänsten, man kan tjäna pengar på att göra många uppdateringar, upp mot 0,001 BTC (50 kr) per månad beroende på ”kvalitén” på posterna och ”likesen”.

Bank- och finanstjänster kan vara det om står inför störst omställning.

• Betalning av fakturor direkt till leverantören utan att passera banken och bankgirocentralen. Och inga två-tre bankdagar för överföringar mellan två personers bankkonton på olika banker. Eller 100 kr för att skicka pengar till en bank utomlands
• In- och utlåning genom ”peer to peer” (som Lendify, från en privatperson till en annan). Bättre ränta för båda, enkelt, större likviditet för utlånaren då lånet kan säljas vidare, del av intäkterna. Profilerna för de som lånar är detaljerade och verifierade men anonyma tills något går snett
• Asset backed tokens, dvs. reella tillgångar som säkerhet för lån, som Tessins. Det skapas ett MalmöKontorsCoin som säljs för 5.000 kr med 10% årlig ränta där varje coin har 1m² kontorsyta i centrala Malmö som säkerhet. MalmöKontorsCoin handlas 24h/365 dagar per år på flera cryptobörser utan avgift. Eller varför inte grupper av villaägare som skapar CDO som säljs med ett eget coin för att få ner räntan. Eftersom handeln är stor så kan man låna ut pengarna med ränta även under korta perioder
• Betalning i affären, blippa QR-koden och pengarna flyttas direkt. Avgiften för kortbetalningar med Visa och Mastercard (ca 2% av köpbeloppet) ersätts med en mikroskopisk avgift (0,005 öre)
• Aktier och obligationer blir coins. All världens börser tillgängliga för alla, handlas dygnet runt hela året på decentraliserade cryptobörser till minimala avgifter, 0,005 öre per affär. Processen att skapa ett publikt aktiebolag blir enkel och billig så antalet riktigt små bolag som söker kapital denna vägen växer kraftigt
• Optioner, terminer (vissa), certifikat och annat som bara är spekulation kring prisutveckling flyttar till Augur prediction market

Spelbolag ersätts av Augur-liknande siter med låga avgifter och spel på vad som helst.

Fortum och Eon kommer att fokusera på distributionen av el. Själva försäljningen av el sker direkt mellan mej och t.ex. grannen som har ett överskott av solel. Elen prissätts och betalas löpande varje minut från BitCoin-plånboken.

Open source-alternativ till Uber, AirBnb, Booking och TripAdvisor kommer att vara billigare och säkrare. Inga kontokortsuppgifter som hackas och lägre avgifter vid bokningen. Datan väljer du själv hur den ska användas och du kompenseras om du säljer den.

Loom håller redan på att utveckla den första prototypen för dataspel som bygger på open source och en blockkedja, Zombie Battleground. Bygga upp karaktärer och sälja dem är en integrerad del av spelet.

Försäkringar där verifiering av innehav och skadan är enkel kommer man att försäkra via nya siter med lägre avgifter och omgående utbetalningar. Reseförsäkringar där kompensationen kommer samtidigt som försäkringen börjar gälla, t.ex. vid en tågförsening på en timme. Cykel- och bilstölder verifieras av en betrodd 3:e part innan utbetalningen sker.

Ett nytt globalt oberoende sätt att identifiera sig kommer att ersätta BankID. Drivkraften är bättre säkerhet och oberoende av tredje part.

Det finns många tredje parter när man tänker till och många av dem kommer att utmanas de närmsta åren. För att stå emot den nya tiden behöver tredjepartners erbjuda ”value add” som inte är regelbaserat för det som kan programmeras kommer att bli programmerat i en open source-variant. Inte ens fysisk hantering kommer att vara säkert, om det enda du gör är att köpa och sälja vidare kommer nya varianter av e-handel att dyka upp.

BitCoin som betalningsmedel kommer att öppna upp helt nya affärsmodeller som idag inte är praktiska, t.ex. mikrobetalningar för att läsa en tidningsartikel eller bloggpost, betalning per minut när man tittar på TV, köpa ett foto på webben, ge dricks eller betalning för att du deltar i en undersökning. Även att själv kunna bestämma över sin data som generas på internet kommer att skapa och tvinga fram nya affärsmodeller. Mycket på internet bygger att sälja reklam och de nya sätten att hantera datan kommer att tvinga fram ändringar, dock svårt att gissa vad som kommer.

Utöver ovan finns en mängd central register där man skulle uppnå stora vinster genom att flytta dem till oberoende och ”trustless” miljö. Bil- och lagfartsregister skulle bli säkrare, billigare och snabbare att ändra med smarta kontrakt på en blockkedja.

För användarna är drivkraften för Web3 enkel: billigare, snabbare och säkrare. Men vad driver utvecklingssidan? Min gissning är en mix av idealism, pengar och önskan om att få jobba med de svåraste problemen.

• Idealismen bygger på personlig frihet och en misstro mot staten, banker och stora företag vilket är grunden till kryptovalutor. Detta DNA genomsyrar mycket och många som håller på med web3 anammar detta kvickt
• Målet att tjäna pengar har en annan karaktär i och med att Web3 bygger på open scource, alla som är med kan tjäna pengar och är du med tidigt så finns möjligheten att tjäna stora pengar. Bill Gates, Mark Zuckerberg, Jeff Bezos och några få kring dem skapade enorma förmögenheter genom sina bolag men de många programmerarna fick inte vara med
• Att skapa egenskaperna ”trustless” och decentraliserad är riktigt svårt. Genombrottet kom med Satoshi Nakamotos ”white paper” för BitCoin där grunderna fanns i kryptografi, koncensusalgoritmer och ”proof of work”. Svårlösta och viktiga problem som pengasystem lockar till sig de smartaste och de smartaste vill vara med andra smarta för att utvecklas och tävla. Samtidigt lockar de till sig ”hang arounds” som också vill vara med och lära

Affärsmodellen för de första Web3-applikationerna har hittills byggt på att man skapar ett eget coin som ska användas i applikationen. Ett exempel skulle kunna vara ett BookF coin som används för att betala med för att göra en uppdatering i BookFace. BookF coin köper och säljer du på en börs och får betalt i när du säljer din data och i takt med att BookFace blir mer och mer populärt så ökar priset på BookF coinet. 

Den initial försäljningen, ICO = Initial Coin Offering, drar in pengar till projektet som kan avlöna utvecklarna samtidigt som deltagarna kan köpa coins eller få en del av ersättningen som coins. Så drivkraften att göra ett bra utvecklingsjobb delas av alla i projektet, det blir mer än ett vanligt jobb.

Alternativet till att skapa ett eget coin med egen blockkedja är att skapa en sidechain till BitCoin eller annan befintlig blockkedja. Man uppnår då i princip samma sak men med BitCoins säkerhet och oberoende till priset av ett striktare regelverk. Min gissning är att alla ”viktiga” Web3-applikationer kommer att använda BitCoins blockkedja.

Bilden nedan kommer från en bra bloggpost och är författarens beskrivning hur web3 byggs upp.

Min text har ju fokuserat på sista raden, applikationerna, men vi är inte där än. Den mesta utvecklingen sker just nu kring de första sex lagren, infrastrukturen som måste på plats innan applikationerna kommer. Svårt att gissa vad och när den första ”killer”-appen kommer, kanske inom finans där det finns stora pengar att tjäna, dataspel med nyfikna ungdomar eller inom spel/betting. Med stor sannolikhet är vi minst 5 år från det stora genombrottet.

Många företag och banker jobbar med blockkedjelösningar men jag misstänker skarpt att de inte fattat poängen med BitCoin - decentraliserat och ”trustless”. Ett företag är motsatsen till decentraliserat och har bara ett syfte, att tjäna pengar till sina ägare. Den så hyllade blockkedjan är ”bara” en dålig databas och en del av den nya webben men vem vet, de kanske kan bygga några häftiga nya lösningar på den.

Avslutningsvis – hur investerar man i Web3?

Det enklaste och troligtvis säkraste är att investera i BitCoin (nåja, priset hämtar sig nog …). Säkrast, decentraliserat, först, förutbestämt antal och med många smarta utvecklare. BitCoin kan bli två saker: digitala pengar som ”store of value”, "medium of exchange” och ”unit of account” (definitionen av pengar) och basen för många decentraliserade applikationer, dvs ett internetprotokoll.

Etherum är intressant men ju mer jag förstår av Etherum desto mer skapas en bild av att det är en testmiljö för nästa steg för BitCoin. Nackdelenarna är bl.a. att grundaren Vitalik Buterin är centralfiguren (alltså är det inte en decentraliserad kryptovaluta) och att antalet Ether inte är begränsat. Men lite ETH bör en crypto-portfölj innehålla.

Någonstans bland de 1000-tal coinsen finns nästa Microsoft, Google och Oracle men de flesta är mer lika Netscape, AltaVista, MySpace, Framfab och Boo.com. På toppen av detta så finns alla rena bluffbolagen. Hur hittar man rätt i denna djungeln? Receptet är det vanliga: läsa och lyssna mycket, förstå vad de vill och hur det passar in, ha koll på vad de levererar osv. och sedan sprida riskerna på många olika tills det blir tydligt vem som är vinnarna.

Och som vanligt, allt med Andreas Antonopoulos på YouTube är bra.

Spännande tider!